Innehåll
I korthet
När du söker bygglov, marklov, rivningslov eller gör en anmälan ska du skicka med ritningar och andra relevanta handlingar. Vilka handlingar som just du behöver beror på vad du tänker bygga. Du kan hitta checklistor och information om hur du tar fram de handlingar du behöver skicka in i bygglovhjälpen eller på denna sida.
Vilka handlingar du ska skicka med beror på vad du tänker bygga.
Hitta ritningar, detaljplaner och handlingar
Du kan själv söka efter bygghandlingar i vår digitala tjänst. I arkivet finns till exempel planritningar, fasadritningar och situationsplaner – dokument som kan vara till stor hjälp om du planerar att bygga om, ansöka om bygglov eller bara vill veta mer om ditt hus. Handlingarna kan också vara användbara vid köp eller försäljning av fastigheten.
Sök bygghandlingar i vårt digitala arkiv
Om du inte hittar det du behöver är du varmt välkommen att skicka en beställning via e-post till: bestallning.allmanhandling@uppsala.se.
Checklistor
Checklistorna visar vad du behöver skicka in när du söker bygglov, marklov, rivningslov eller gör en anmälan.
I bygglovhjälpen kan du få en anpassad checklista till ditt byggärende. Det går tyvärr inte att få en checklista för alla byggärenden i bygglovhjälpen ännu. De checklistor som saknas i bygglovhjälpen hittar du istället som nedladdningsbara dokument på den här sidan.
Hitta checklista i bygglovhjälpen
Checklistor som saknas i bygglovhjälpen
Dagsljusredovisning (PDF, 91 KB)
Inreda ny bostad eller lokal i befintlig byggnad (PDF, 40 KB)
Gör din ritning på rätt sätt
Du behöver oftast skicka med situationsplan, fasadritning, planritning och sektionsritning.
Situationsplan - så gör du
En situationsplan ska redovisa var du ska bygga, riva eller göra din åtgärd. En situationsplan visar fastigheten, dess byggnader och omgivningen ovanifrån.
Basera situationsplanen på en karta – ett underlag för situationsplan – som du beställer av oss. Redovisa vad du ska göra i kartan och använd den som situationsplan i din ansökan.
Situationsplanen ska visa
- befintliga och planerade markhöjder mot bland annat grannar och väg
- hur tillgängligheten för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga ordnas till samtliga byggnader
- eventuella stödmurar och slänter
- hur anslutningen mellan gata samt infart och tomt klaras (redovisa med plushöjder)
- parkering
- vilka befintliga byggnader som ska bevaras och vilka som ska rivas
- nybyggnaden eller tillbyggnadens alla yttermått
- nybyggnadens avstånd till fastighetsgränsen (minst tre mått)
- plats för enskilt avlopp och enskild brunn (om det ligger utanför kommunalt VA-område)
- plats för utevistelse (redovisa på situationsplanen eller i en markplaneringsritning)
- plats för avfallshantering (redovisa på situationsplanen eller i en markplaneringsritning).
Beställ en karta och använd som underlag till din situationsplan.
Fasadritning - så gör du
Fasadritningen ska visa
- takvinklar
- fasadutformning, till exempel fönster, dörrar och skärmtak
- blivande och befintlig marknivå fram till tomtgräns
- material och färgsättning.
Tänk på att:
- Om du ska ändra marknivån ska du redovisa både befintlig (streckad) och blivande (heldragen) marklinje. Redovisningen ska sträcka sig till fastighetsgränsen eller till den punkt där den nya marknivån möter den befintliga.
- Dagvatten ska tas om hand inom den egna fastigheten. Normalt innebär det att den nya och den befintliga marknivån möts cirka 0,5 meter från tomtgränsen för att lämna plats för ett dike eller dränering.
- Redovisa både befintliga och nya fasader när det gäller tillbyggnad/ändring. Markera det som är nytt.
- Fasadritningarna ska stämma överens med planritningarna.
Planritning - så gör du
En planritning ska visa
- våningsplanets olika rum och vilka funktioner de har
- väggtjocklekar, fönster och dörrar, trappor och hiss
- var fast inredning (köksinredning, tvättstuga, wc och dusch) är placerad
- möblering, så att det går att granska tillgänglighet och användbarhet
- måttsättning
- bruttoarea och boarea/bruksarea för varje plan
- var sektioner är tagna.
Vid ombyggnad och tillbyggnad är det viktigt att märka ut vad som är befintligt, vad som är nytt och vad som eventuellt ska rivas. Visa väggar som ska rivas och nya väggar med avvikande markering, till exempel skrafferat (snedställda ritade parallella linjer).
I en bostad ska entréplanet minst ha plats för
- hygienrum (wc/dusch)
- avskiljbar sovplats (till exempel sovalkov)
- matlagning
- utrymme för måltider
- plats för sittgrupp
- utrymme för förvaring och tvätt.
För små bostäder (högst 35 kvadratmeter) gäller andra regler.
Läs om tillgänglighet och bostadsutformning på
boverket.se
Folder om tillgänglighet och användbarhet i en- och tvåbostadshus. (PDF, 3 MB)
Sektionsritning - så gör du
Du ska lämna in en sektionsritning om de förändringar du tänkt göra påverkar byggnadens konstruktion eller om det gäller en ny- eller tillbyggnad. En sektionsritning visar en genomskärning av byggnaden från sidan.
Sektionsritningen ska visa:
- rumshöjder (avstånd mellan färdigt golv och undertak/innertak)
- färdig golvhöjd på byggnadens alla plan inklusive vind
- byggnadens olika höjder
- bjälklagens placering (inklusive isolering)
- takvinklar
- hur byggnaden ansluter till marken.
Exempelritningar för olika projekt
Förhandsbesked/lokaliseringsprövning (PDF, 154 KB)
Nybyggnad av enbostadshus (PDF, 469 KB)
Tillbyggnad av enbostadshus (PDF, 318 KB)
Inglasning av balkong (PDF, 196 KB)
Riskbedömning och kontrollplan
När du tar fram en kontrollplan enligt plan- och bygglagen (PBL) måste du tänka på vilka problem som kan uppstå under byggtiden. Byggherren och dess arbetslag måste bedöma riskerna baserat på projektets specifika omständigheter. När riskerna är identifierade blir det lättare att skapa kontrollpunkter och en kontrollplan.
Riskbedömningens betydelse
Riskbedömningen är viktig för att säkerställa att alla krav uppfylls. Det handlar om att hitta en rimlig nivå på kontrollen så att byggnadsnämnden kan bedöma att byggherren tar sitt ansvar och att projektet uppfyller byggreglerna.
Läs mer om kontrollplaner på boverket.se.
Identifiera risker
Första steget är att identifiera risker. Det innebär att skapa en lista över moment där det är svårt att följa regelverket. Listan kan innehålla moment som kräver stor noggrannhet eller som ofta leder till fel och skador.
Byggherrens ansvar
Byggherren ansvarar för att det finns en kontrollplan och för att genomföra riskbedömningen. Det görs ofta tillsammans med projektörer och entreprenörer som har den tekniska kunskapen om projektet.
Läs mer om byggherrens ansvar på boverket.se
Gör en riskanalys
Nästa steg är att analysera riskerna utifrån sannolikheten för fel och konsekvenserna av dessa fel. Det hjälper till att identifiera de kritiska momenten i projektet.
Sannolikhet och konsekvens
Sannolikheten för att regelverket inte uppfylls beror på byggherrens kompetens och projektets komplexitet. Konsekvenserna kan vara kostnader för att åtgärda fel eller risken för personskador.
Riskvärdering
Sista steget är att värdera hur de kritiska momenten ska hanteras. Risker med hög sannolikhet och konsekvens ska arbetas bort innan de blir kontrollpunkter i kontrollplanen. Kontrollplanen ska inte innehålla oacceptabla risker.
Läs mer om kontrollplanens utformning på boverket.se
Så gör du din riskbedömning
Det krävs att projektörer och entreprenörer är utsedda innan du kan börja arbetet med en riskanalys. Det är bäst om alla parter som är involverade i ditt projekt hjälps åt att ta fram risker och riskåtgärder. Hur komplex din åtgärd är påverkar omfattningen av handlingarna.
Kom ihåg att lämna in en organisationslista med aktörer som varit involverade i riskbedömningen.
En riskbedömning ska aldrig innehålla punkter om arbetsmiljö utan endast byggtekniska frågor.
Guide för hur du tar fram en riskbedömning och kontrollplan (PDF, 116 KB)
Mall för riskbedömning (PDF, 368 KB)
Exempel på riskbedömning (PDF, 61 KB)
Läs mer om riskbedömning på boverket.se
Så gör du din kontrollplan
Det är byggherren/sökande som är ansvarig för att det finns en kontrollplan. I de fall det krävs en kontrollansvarig ska den personen hjälpa byggherren att ta fram ett förslag till kontrollplan.
Utöver byggherre, fastighetsbeteckning, organisationslista och åtgärd ska kontrollplanen innehålla kontrollpunkter för de kritiska momenten inom projektets produktionsskede. Utgå från din riskbedömning.
Efter att projektet är färdigt lämnar du som sökande den ifyllda kontrollplanen tillsammans med eventuell dokumentation och intyg till plan- och byggnadsnämnden. Därefter kan du få ett slutbesked.
Mall för kontrollplan (PDF, 230 KB)
Se en film med tips om riskbedömning och kontrollplan på boverket.se
Exempel på kontrollplaner
Nedan finns exempel på hur kontrollplaner kan se ut för enklare åtgärder där kontrollansvarig inte krävs.
Kontrollplanen ska anpassas efter det aktuella projektet. Det kan betyda att det behövs fler eller färre kontrollpunkter än vad som anges i exemplet.
Kontrollplaner för åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov
Inglasning av balkong eller takterrass (PDF, 69 KB)
Komplementbyggnad (PDF, 70 KB)
Mindre tillbyggnad (PDF, 73 KB)
Nybyggnad av teknikbyggnad (PDF, 68 KB)
Parkering, anläggning av (PDF, 64 KB)
Schaktning/fyllning (PDF, 64 KB)
Skylt- och ljusanordning – fristående (PDF, 64 KB)
Skylt- och ljusanordning på fasad (PDF, 64 KB)
Kontrollplaner för åtgärder som kräver anmälan
Avlopp eller vattenförsörjning (PDF, 73 KB)
Förändrad planlösning (PDF, 69 KB)
Hiss – installation eller väsentlig ändring (PDF, 71 KB)
Inreda ny bostad i enbostadshus (attefall) (PDF, 72 KB)
Komplementbostadshus (attefall) (PDF, 81 KB)
Komplementbyggnad (attefall) (PDF, 75 KB)
Tillbyggnad (attefall) (PDF, 77 KB)
Kontrollansvarig
Den kontrollansvarige uppgifter
- Hjälpa byggherren att uppfylla byggreglernas tekniska krav. Ta fram ett förslag till kontrollplan och riskbedömning. Hjälpa till vid inventering av rivningsavfall.
- Säkerställa efterlevnad: Se till att kontrollplanen och gällande regler följs samt att nödvändiga kontroller utförs.
- Rapportera avvikelser: Informera byggherren och vid behov byggnadsnämnden om avvikelser från villkor och föreskrifter.
- Närvaro vid möten: Delta i tekniska samråd, besiktningar och byggnadsnämndens arbetsplatsbesök.
- Dokumentation: Dokumentera byggplatsbesök och notera viktiga iakttagelser.
- Utlåtande: Ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet.
När krävs kontrollansvarig?
- Ingen kontrollansvarig behövs om det inte krävs lov eller anmälan. Kontrollansvarig behövs inte heller vid mindre åtgärder, som att bygga en mur eller enklare carport.
- En kontrollansvarig hjälper dig som byggherre att uppfylla byggreglernas tekniska krav. Du väljer vem som ska vara kontrollansvarig i ditt projekt. Personen måste vara certifierad och ha en självständig ställning. Alla certifierade kontrollansvariga finns registrerade på Kiwa eller Rise.
Sök uppgifter kring personcertifikat på kiwas.se
Avvecklingsplan
Om du söker tidsbegränsat bygglov ska du alltid lämna in en avvecklingsplan.
Teknisk beskrivning
I en teknisk beskrivning redovisar du byggnadens tekniska uppbyggnad, till exempel
- bärförmåga, stadga och beständighet
- energihushållning och värmeisolering
- vatten och avlopp
- brandsäkerhet.
Ladda ner blankett för att lämna en teknisk beskrivning (PDF, 868 KB)
Färdigställandeskydd
Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som ska hjälpa dig som byggherre om entreprenören till exempel går i konkurs under byggtiden.
Du behöver färdigställandeskydd när du anlitar entreprenörer för att utföra vissa arbeten på en- och tvåbostadshus. Det är byggherrens ansvar att det finns ett färdigställandeskydd, men det är ofta entreprenören som tecknar försäkringen. Om du anlitar flera entreprenörer behöver du ett färdigställandeskydd för varje avtal.
Läs exempel på när du behöver färdigställandeskydd på boverket.se
Grannemedgivande
Om du har tänkt bygga närmare än 4,5 meter från tomtgräns behöver du skicka med din grannes skriftliga medgivande (gäller bara för attefallshus).
Kontakt
Kontakta oss
Om du har ett pågående ärende
Du kan följa och hantera ditt ärende och ta kontakt med din handläggare i våra e-tjänster. Vill du prata med din handläggare kan du kontakta hen under telefontiderna nedan.
Telefontid:
Måndag: 13–14
Tisdag och onsdag: 9–10
Torsdag: 13–14
Följ och hantera ditt ärende via e-tjänster
Om du har ett nytt ärende
Via Kontaktcenters knappvalsmeny kan du nå bygglovsvägledare om du till exempel behöver råd om ditt specifika projekt.
Kontaktuppgifter
Telefon: 018-727 00 00
Telefontid:
Måndag–torsdag: 9–12
E-post: bygglov-kontaktcenter@uppsala.se
Postadress:
Uppsala kommun
Stadsbyggnadsförvaltningen
753 75 Uppsala
Hantering av personuppgifter
Post och e-post till kommunen blir en allmän handling och hanteras i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppsala kommun hanterar eventuella personuppgifter i e-postkommunikation i enlighet med dataskyddslagstiftningen.
Läs mer om hur Uppsala kommun hanterar personuppgifter.
