I startskedet fattas beslut om att börja arbetet med en detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen gör en översiktlig beskrivning av förslaget och presenterar det för plan- och byggnadsnämnden (PBN). Plan- och byggnadsnämnden fattar beslut om att påbörja planarbetet eller inte.

I samband med ett positivt planbesked fattar plan- och byggnadsnämnden beslut om att ge stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.

När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd, också kallad medborgardialog. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget, men vem som helst får delta i dialogen. Ofta ordnas också ett samrådsmöte där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. Ett samråd pågår vanligtvis i 6 veckor.

Planförslaget finns förutom på den här sidan också tillgängligt i kontaktcenter, Stadshusgatan 2.

Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut. Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.

Granskningen är det sista tillfället att lämna synpunkter. Synpunkterna som kommit in sammanställs och bemöts i ett granskningsutlåtande. Om det görs stora förändringar i planförslaget ställs det ut på ny granskning, annars går förslaget vidare för beslut i plan- och byggnadsnämnden. Den som inte lämnat synpunkter under samrådstiden eller granskningen kan inte heller överklaga en beslutad detaljplan.

Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.