Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

  1. I korthet

    En detaljplan krävs när någon ska bygga ut eller förändra användningen av ett område. Det är ofta på begäran från exploatörer eller markägare som nya detaljplaner tas fram.

    Initiativet kan även komma från politiskt håll för att få till en förändring eller lösa frågor som vägdragning, vatten- och avloppsförsörjning eller utbyggnad av skolor. Oavsett vad som planeras måste alla detaljplaner genomgå en särskild detaljplaneprocess innan den antas och får laga kraft.

    Din möjlighet att påverka

    Detaljplaneprocessen är en demokratisk process som ska bygga på insyn och möjlighet att tycka till. Privatpersoner, myndigheter, organisationer och andra remissinstanser kan lämna synpunkter på planen under tiden den tas fram.

  2. Olika steg i processen

    Processen för att ta fram en detaljplan består av ett antal olika steg. Hur många steg, och vilka, beror på vilket sätt (förfarande) som används.

    1. Begäran om planbesked

    Efter diskussion med detaljplaneenheten inkommer fastighetsägare/exploatör med en begäran om planbesked. Kommunen är då skyldig att inom fyra månader meddela om och när en planläggning ska påbörjas.

    2. Planuppdrag

    I samband med ett positivt planbesked fattar plan- och byggnadsnämnden (PBN) beslut om att ge Stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.

    3. Planprogram

    Planprogrammet är ett valfritt (ibland fristående) steg i processen. Det kan användas när det finns behov av att tidigt undersöka och redovisa planförslaget i grova drag eller i ett större sammanhang. Planprogram tas ofta fram när större områden ska planeras och kan leda vidare till en eller flera detaljplaner.

    I planprogrammet anges utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. Förslaget presenteras i ett programsamråd, innan det går vidare till plan- och byggnadsnämnden (PBN) för godkännande.

    4. Planförslag

    Kommunen tar fram ett planförslag tillsammans med fastighetsägaren/exploatören. Syftet är att se till så att mark- och vattenområden används på bästa sätt utifrån ett helhetsperspektiv och en sammanvägning av flera olika intressen.

    5. Samråd

    När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget. Ofta ordnas också ett samrådsmöte där planförslaget presenteras och man har möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. Ett samråd pågår vanligtvis i 6 veckor.

    I Uppsala finns planförslagen tillgängliga på kommunens webbsida, i kommuninformationen, på stadsbiblioteket och ibland på orts- eller stadsdelsbibliotek under samrådstiden. Vid utökat och normalt förfarande kungörs samrådsförslaget genom bland annat en annons i ortstidningen (Uppsala Nya Tidning).

    Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut. Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

    6. Samrådsredogörelse

    Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.

    7. Granskning

    Ett omarbetat planförslag kommuniceras en andra gång genom att ställas ut på granskning. Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. I Uppsala finns planförslagen tillgängliga på kommunens webbsida, i kommuninformationen, på stadsbiblioteket och ibland på orts- eller stadsdelsbibliotek under granskningstiden.

    För standardförfarande, och enkelt förfarande är granskningstiden minst två veckor. För utökat förfarande och normalt förfarande är granskningstiden minst tre veckor.

    Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.

    8. Granskningsutlåtande

    Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.

    9. Antagande

    Efter granskningen får endast mindre justeringar av planförslaget göras innan PBN fattar beslut om antagande. I de flesta fall kan PBN anta planen direkt med delegation från kommunfullmäktige. I särskilda fall, exempelvis om planen strider mot översiktsplanen, antas planen av kommunfullmäktige.

    10. Överklagande/Överprövning

    Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos mark- och miljödomstolen. Därefter kan domen överklagas vidare hos mark- och miljööverdomstolen, men då krävs först ett prövningstillstånd. Slutligen kan domen överklagas hos Högsta domstolen som är den högsta instansen för överklagande av en detaljplan.

    För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av detaljplanen och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda av kommunen. Tiden för överklagande är tre veckor från dess att kommunen tillkännagivit beslutet på kommunens anslagstavla.

    Länsstyrelsen kan upphäva en detaljplan om de bedömer att den strider mot någon av de överprövningsgrunder som Länsstyrelsen har att bevaka (exempelvis att kommunen inte har tagit nog hänsyn till ett riksintresse).

    11. Laga kraft

    Om detaljplanen inte upphävs eller överklagas eller om överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Det betyder att detaljplanen är den gällande regleringen av markanvändning och byggande inom området. Planprocessen är då avslutad. Nu tar ofta bygglovsprocessen vid och gator, torg och parker börjar byggas.

  3. Olika sätt att ta fram en detaljplan

    Det finns flera olika sätt (förfaranden) som används för att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplanen ser ut. Valet påverkas bland annat av hur förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och vilken betydelse förslaget får för allmänheten och miljön.

    De vanligaste förfarandena är standardförfarande och utökat förfarande

    Standardförfarande och utökat förfarande används för planuppdrag som beslutades efter årsskiftet 2015. De följer den nuvarande lagstiftningen. 

    Standardförfarande

    Används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare.

    Standardförfarande är utgångsläget vid val av förfarande utifrån nuvarande lagstiftning. Förfarandet innehåller två kommunikationssteg: samråd och granskning.

    Om planförslaget visar sig vara mycket enkelt kan man använda en snabbare variant av standardförfarandet – ett så kallat begränsat förfarande. Den processen innehåller endast ett kommunikationssteg: samråd.

    Om planförslaget godkänns av alla sakägare går det direkt till antagande.

    Utökat förfarande

    Används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare.

    I vissa fall går det på grund av planförslagets karaktär inte att använda standardförfarandet. Då använder kommunen istället utökat förfarande vilket är något mer omfattande än standardförfarandet.

    Ett utökat förfarande används om förslaget till detaljplan

    • inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen
    • är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt stor betydelse
    • antas medföra en betydande miljöpåverkan.

    Planförslag som följer det utökade förfarandet får större spridning i samband med samråd genom att förslaget kungörs i ortstidningen (Uppsala Nya Tidning) inför samråd.

  4. Överklaga en detaljplan

    Om du inte är nöjd med plan- och byggnadsnämndens beslut kan du som inte fått dina synpunkter tillgodosedda överklaga skriftligt till Mark- och miljödomstolen.

    Ett överklagande ska vara ställd till Mark- och miljödomstolen och ska ha inkommit till plan- och byggnadsnämnden inom 3 veckor från den dag då justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla 

    Har ditt överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till mark- och miljödomstolen, om inte plan- och byggnadsnämnden ändrar beslutet på det sätt ni har begärt.

    I överklagande anger du vilket beslut du överklagar genom att ange ärendets diarienummer eller paragrafen i protokollet. Ange också varför du anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring du vill ha.

    Underteckna skrivelsen och uppge namn, postadress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan ombudet undertecknad skrivelsen. Skicka i så fall med en fullmakt.

    Bifoga handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning.

    Om något är oklart kan du vända dig till registrator på plan- och byggnadsnämnden.

    Telefon 018-727 00 00 eller via e-post plan-byggnadsnamnden@uppsala.se.

Nyheter om samhällsbyggnad och planering

  • Tyck till om förslag till Vattentjänstplan 2024

    Ett förslag till Vattentjänstplan 2024 är nu ute på samråd. Under samrådet kan du ta del av förslaget och tycka till om dess innehåll. Planen har tagits fram för att öka kunskapen och förutsägbarheten kring var kommunen planerar att bygga ut allmänt vatten och avlopp (VA) under de närmaste tio åren. Planen redovisar även vilka åtgärder som planeras för att exempelvis reningsverk och pumpstationer ska fungera vid skyfall.

  • Cykelväg klar till Hammarskog där nya prova-på-aktiviteter erbjuds

    Nu kan du ta dig mellan Vreta och Hammarskog på en asfalterad gång- och cykelväg. Med hjälp av några grus- och skogsstigar går det dessutom att cykla eller promenera ända från stadskärnan till friluftsområdet i Hammarskog för en mängd härliga aktiviteter.

  • Uppsnack i kvadrat 2 september 2023

    Under 2023–2025 genomför Uppsala kommun Uppsnack-dialoger i olika delar av kommunen, både stad och land, med ett brett fokus kring hållbar utveckling i ett tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen. Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet behöver utgå från de behov som finns hos både nuvarande och framtida generationer. Redan lördag den 2 september finns det chans att vara delaktig och tycka till genom Uppsnack om innerstaden, Skarholmen och Kungsängstorg.

Se fler nyheter
Kampanjer
  • Uppsnack

    Uppsnack är ett samtal där du har chansen att berätta om hur du vill ha det i framtidens Uppsala, där de goda liven får ta plats.

  • Arkitekturpriset

    Sedan 2020 delar Uppsala kommun ut pris varje år för god arkitektur och hållbara lösningar för byggnader, offentliga platser eller hela miljöer. Här kan du nominera din favoritbyggnad, plats eller miljö i Uppsala till priset.

  • Framtidens konstverksamhet

    Här kan du läsa om Uppsala kommuns framtida konstverksamhet.

Så arbetar vi med samhällsbyggnad och planering

  • Så arbetar vi med:

    Äldrevänlig kommun

    Uppsala kommun vill förbättra äldres möjligheter att leva ett hälsosamt och oberoende liv och öka deras delaktighet i samhällsfrågor.

  • Så arbetar vi med:

    Spårväg i Uppsala

    I Uppsala bygger vi spårväg för att fler ska kunna åka kollektivt. Spårvägen kommer att passera stora arbetsplatser och gå genom flera bostadsområden från Bergsbrunna, över Fyrisån och in till Uppsala C. En modern spårväg rymmer många resenärer, är miljövänlig och erbjuder ett bekvämt resande. En spårvagn tar ungefär lika många passagerare som tre stadsbussar.  Läs mer nedan hur vi planerar för att spårvägen ska bli klar till år 2029.

  • Så arbetar vi med:

    Stadsplanering

    Stadsplaneringen i Uppsala syftar till att utveckla vårt samhälle med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för alla. Den ska trygga en god och hållbar livsmiljö för människorna i dag och för kommande generationer.

  • Så arbetar vi med:

    Översiktsplan

    Varje kommun ska ha en översiktsplan. En strategi för hur bebyggelse och mark- och vattenanvändning ska vidareutvecklas i staden, i tätorterna och på landsbygderna. Uppsala kommuns översiktsplan visar vägen för framtida beslut om vår hållbara samhällsutveckling – ekologiskt, ekonomisk och socialt. I en växande kommun med plats för alla.

  • Så arbetar vi med:

    Landsbygderna

    Uppsala kommun är den kommun i Sverige med flest boende på landsbygderna. En dryg fjärdedel, över 55 000 personer, bor utanför Uppsala stad. Eftersom Uppsala är en stor kommun omfattas inte allt arbete som görs på landsbygderna av landsbygdsprogrammet eller landsbygdsberedningen. Därför täcker den information som du finner på den här sidan inte allt arbete som bedrivs i kommunens landsbygder. Bor du på landsbygderna och har frågor som du inte finner svar på här, vänd dig till kommunens kontaktcenter.