Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Kommunen kartlägger och bekämpar jätteloka som växer på kommunens mark. Detta sker med hjälp av anmälningar från allmänheten och egna parkentreprenörer. En långsiktig bekämpningsplan pågår sedan våren 2016.

Jättelokan är farlig på grund av att den innehåller furokumariner som påverkar hudens känslighet för solljus. Om du får växtsaft på dig och sedan vistas i solen kan du få brännblåsor. Du som själv äger mark bör även bekämpa jättelokan på din mark.

Ladda ner en folder om jättelokan. (PDF, 186 KB)

Felanmäl områden med jätteloka

Gör gärna en felanmälan i kommunens felanmälningssystem om du hittar en växtplats med jätteloka.

Innan du felanmäler bör du

  • kontrollera att du inte förväxlar jättelokan med likande växter
  • titta på kartan över kända områden med jätteloka och se om området redan finns utmärkt på kartan.

Felanmäl område med jätteloka

Se karta över kända områden med jätteloka

Kommunen kan bara bekämpa jättelokan på kommunägd mark.  Om du har en jätteloka på din mark är det ditt ansvar att ta bort den. 

Fakta om växten

Jättelokan är en hög och mycket kraftig ört med meterlånga, bredflikiga blad som har långa, grova och håriga skaft. Vanligen blir den 2–3 meter hög. Stjälkarna är grova, rödfläckiga och håriga. Små, vita blommor sitter i flockar samlade i en uppemot 50 centimeter bred sammansatt flock. Jättelokan blommar i juni och juli.

  • Jätteloka, Jättebjörnloka
  • jätteloka
  • jätteloka
  • jätteloka

Kännetecken och förväxlingsarter

Det främsta kännetecknet för jätteloka är att den är betydligt större än sina förväxlingsarter. Släktingen björnloka finns naturligt i Sverige men är mycket mindre. Den ger också brännskador vid beröring, men den varken sprider sig eller tar över växtlighet på samma sätt som jättelokan.

Även kvanne, strätta och större hundkäx som är helt ofarliga kan misstas för jättelokan. I illustrationen här nedan kan du se jättelokan i jämförelse med björnlokan och kvanne/strätta.

Storleksillustration, Jätteloka

 

Från vänster: Björnloka cirka 1 meter hög, Kvanne/Strätta cirka 2 meter hög och Jätteloka cirka 3 meter hög.

Att ta bort jätteloka

Det är viktigt att bära skyddskläder vid bekämpning. Det här är bra att tänka på:

  • Bär vattenavstötande plagg och skor.
  • Bär skyddsglasögon eller visir.
  • Bär vattenavstötande handskar.
  • Skölj av kläder efter bekämpning.
  • Använd inte trimmer eller röjsåg som virvlar upp växtsaft.
  • Bekämpa helst när det är mulet.
  • Bekämpa helst vid uppehåll, för att minska risken för stänk. Blöta kläder suger dessutom lättare åt sig växtsaft.
  • Ha med tvål och vatten om du utsätts för växtsaften.
  • Oavsett bekämpningsmetod ska växten bekämpas minst 2–3 gånger per år för ett lyckat resultat. Frön kan finnas kvar i marken i upp till 5 år.

För att ta död på plantan ska du helst agera tidigt på våren och gräva upp hela växten. Har den hunnit växa till sig kan du gräva av stjälken minst 10 centimeter under markytan. Kom ihåg att kemiska växtskyddsmedel kräver behörighet och i vissa fall ska anmälas till miljöförvaltningen.

Läs mer om kemiska växtskyddsmedel och ansök om behörighet 

Om du ser en jätteloka som redan hunnit växa sig stor – klipp av knoppar och blommor för att förhindra spridning. Tänk även på att vara noga med att inte lämna kvar några avhuggna knoppar och blommor på marken. Lägg dem i en plastsäck, knyt ihop och släng som brännbart avfall på återvinningscentralen eller i hushållssoporna.

Om du får växtsaft på huden

Jättelokan, och dess närmaste släktingar, har växtsaft som gör huden känslig för solljus. Symptomen är kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som kan vara mycket smärtsamma. Får du växtsaft på dig, tvätta direkt med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka.

För mer information kan du kontakta Giftinformationscentralen eller besöka 1177 vårdguidens webbplats .

Nyheter om natur, parker och friluftsliv

  • Avrådan från bad vid Skyttorpsbadet

    Kommunen avråder från bad vid Skyttorpsbadet på grund av förhöjda bakteriehalter.

  • Fritt fram att bada vid Vårdsätrabadet igen

    23 juni avrådde kommunen från bad vid Vårdsätrabadet på grund av förhöjda bakteriehalter. Denna avrådan gäller inte längre, då de senaste proverna visat att vattnet vid Vårdsätrabadet är tjänligt igen.

  • Renoveringen av Valsätraparken är klar

    Den omfattande renoveringen av Valsätraparken är nu färdig. Parken, som innehåller flera olika delområden, håller en hög funktionell standard. Bland annat har parken fått bättre belysning, vilket var ett önskemål som kom fram under medborgardialogerna inför renoveringen.

Se fler nyheter

Kampanjer

  • Sommar i Uppsala

    Det blir en annorlunda sommar då vi måste hålla oss mer hemma. Men det gör ingenting för oss i Uppsala, här finns massor att göra!

  • Algblomning, bakterier och badklåda

    Vid kraftig algblomning färgas vattnet grönt, blågrönt eller gulaktigt. Vattnet är tydligt grumligt eller fyllt av små tråd- eller prickformade växtplankton.

Så arbetar vi med natur, parker och friluftsliv

  • Så arbetar vi med:

    Miljö och klimat

    Uppsala kommun tar ansvar och ska vara ledande inom både klimat och miljö. Det miljö- och klimatprogram vi tagit fram fokuserar på två av vår tids största utmaningar: klimatpåverkan och giftfri miljö.