Om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt för dig att bo i en egen bostad, kan du få hjälp på olika sätt. Kommunen kan till exempel anpassa ditt hem efter dina behov, eller så kan du få flytta till ett boende där det finns personal som kan hjälpa dig. Kommunens biståndshandläggare gör en bedömning och ger dig sedan stöd efter dina behov.

De lagar som styr vilket stöd du kan få är socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service (LSS). Du behöver inte veta vilken lag du söker utifrån.

Olika typer av boende

• Bostad med särskild service
• Korttidsboende
• Hem för vård eller boende (HVB)
• Familjehem för barn och unga

Bostadsanpassning

Om du behöver fysiska anpassningar av ditt nuvarande boende kan du söka bidrag för det. Läs om bostadsanpassning.

Om du trots stöd och anpassning inte kan bo i ett eget boende, kan du få bo i en bostad med särskild service. Det innebär att din bostad anpassas efter dina behov och att du har nära till personal som kan hjälpa dig med omvårdnad och fritidsaktiviteter. Du kan också få hjälp av arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast.

I en bostad med särskild service bor du i en egen lägenhet. Du har nära till gemensamma utrymmen, kök och vardagsrum.

Olika typer av bostad med särskild service

Gruppbostad 

När du bor i en gruppbostad bor du i egen lägenhet och har nära till gemensamma utrymmen. De flesta gruppbostäder har personal under större delen av dygnet.
Gruppbostad finns både enligt socialtjänstlagen och LSS.

Servicebostad med servicebas

När du bor i en servicebostad bor du i egen lägenhet, men du har nära till en servicebas med gemensamhetsutrymmen. Vid servicebasen finns personal som kan hjälpa dig under större delen av dagen.

Annan särskilt anpassad bostad enligt LSS

I vissa fall kan du få bo i en vanlig lägenhet med en viss grundanpassning. Då ingår normalt inte omvårdnad, service eller fritidsaktiviteter.

Boende med särskild service för barn och unga enligt LSS

Barn som behöver boende med särskild service får alltid bo tillsammans med andra barn. Personal finns på plats dygnet runt.

Korttidsvistelse (LSS)

Korttidsvistelse har du under kortare perioder när du behöver miljöombyte eller för att dina anhöriga ska få avlastning i vardagen.

Vistelsen återkommer vanligen från ett par dagar till ett par veckor i månaden. Det finns korttidsvistelse LSS för

• barn och unga med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
• vuxna med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Korttidsboende (SoL)

På ett korttidsboende bor du under en kortare period om du behöver tillfriskna efter en sjukhusvistelse eller om dina stödbehov behöver utredas och kartläggas.

Det finns många olika typer av korttidsboenden. De vanligaste boendena är för

• vuxna med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
• vuxna som drabbats av somatisk sjukdom eller somatisk funktionsnedsättning.

På Hem för vård eller boende (HVB) kan du bo under en period om du behöver heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling. Där finns personal dygnet runt. Vanligast är att du behöver stöd och vård från både kommunen och Regionen när du bor på ett HVB.

Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma kan bo hos en annan familj under en period. De som tar emot barnen är familjer eller vuxna med en stabil livssituation. Socialtjänsten godkänner alla familjehem.

Från 1 juli det år du fyller 19 måste du betala hyra för ditt boende. Om du bor i boende enligt SoL där omvårdnad och mat ingår, betalar du även för det. I bostad med särskild service LSS betalar du för dina egna hushållskostnader.

För barn och unga under 18 år är det normalt vårdnadshavaren som betalar avgiften.

Ansök genom att kontakta kommunens biståndshandläggare. De utreder dina behov och gör en bedömning av vilken hjälp du kan få.

Ansök om stöd och kontakta kommunens biståndshandläggare.

De lagar som styr vilket stöd du kan få är socialtjänstlagen eller lagen om särskilt stöd (LSS). Du behöver inte veta vilken lag du söker utifrån.