Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Riktlinjen ska säkerställa en enhetlig hantering av frågor som rör stads- och byodling samt lokal livsmedelsförsörjning i Uppsala kommun, i relation till cirkulära flöden och kommunens krisberedskap.
Riktlinjens syfte är att säkerställa en enhetlig hantering av frågor som rör stads- och byodling samt lokal livsmedelsförsörjning i Uppsala kommun, i relation till cirkulära flöden och kommunens krisberedskap.
Uppsala kommun växer och förväntas ha omkring 303 000 invånare år 2050. Befolkningstillväxten, tillsammans med ökade klimatrelaterade risker och ett förändrat omvärldsläge, ställer höga krav på kommunens förmåga att säkerställa en hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning. En stärkt lokal livsmedelsproduktion är en viktig del av kommunens arbete med beredskap, klimatomställning och långsiktig samhällsutveckling.
I Mål och budget 2026 anges att Uppsala kommun ska bidra till omställningen till ett hållbart samhälle genom att främja en hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning. Det innefattar att underlätta för invånare, föreningar och näringsliv att odla lokalt, främja innovativa och cirkulära lösningar samt utveckla ett lokalt förankrat livsmedelssystem som stärker försörjningsberedskapen. Kommunen ska också främja mer lokal och stadsnära odling i form av fritids- och småskalig kommersiell odling som bidrar till ökad livskvalitet, sociala mötesplatser och en utvecklad grönstruktur. Kommunens bolag ska involveras i arbetet och uppmuntras att testa olika lösningar, och kommunen ska verka för cirkulära och långsiktigt hållbara affärsmodeller inom livsmedelsproduktionen samt öka användningen av lokalt producerat biokol.
Att möjliggöra odling i olika skalor är centralt för att nå dessa mål. Odling är en uppskattad aktivitet som bidrar till gemenskap, lärande och välbefinnande, men som samtidigt ställer särskilda krav på markanvändning, tillgång till vatten och andra anpassningar. Möjligheten att odla nära bostaden varierar mellan olika delar av kommunen. Behovet av gemensamma odlingsytor är ofta störst i tätbebyggda områden med flerfamiljshus, men finns även i småhusområden, tätorter och på landsbygden, särskilt för mer ytkrävande grödor. Oavsett bebyggelsetyp kan odlingsytor fungera som sociala mötesplatser och stärka lokalsamhällets motståndskraft.
Ur ett beredskapsperspektiv har odling ett mervärde som sträcker sig bortom själva livsmedelsproduktionen. Kunskap om odlingstekniker, tillgång till fröer och utsäde samt möjligheter till förvaring och tillvaratagande av skörd kan vara avgörande vid kriser och krig. Även de sociala nätverk och den samhörighet som byggs kring gemensam odling bidrar till ökad trygghet och handlingsförmåga i lokalsamhället. Placering av odlingsytor i anslutning till skolor och förskolor skapar dessutom goda förutsättningar för pedagogisk verksamhet och erfarenhetsutbyte mellan generationer.
För att möta framtidens behov ska det finnas goda förutsättningar för odling i olika skalor i hela kommunen. Stads- och byodling ska vara integrerad i den fysiska planeringen och bidra till lokal självförsörjning, attraktiva gröna miljöer och ett robust livsmedelssystem. Planering av odlingsytor ska ske med hänsyn till vattenförsörjning, näringsbalanser och hållbara kretsloppslösningar. Närhet till skolor och förskolor ska vara en del av lokaliseringen för att stärka lärande, gemenskap och beredskap.