Genomförda dialoger för ny översiktsplan

9 juni 2024 hölls en folkomröstning i Uppsala kommun, samtidigt som valet till Europaparlamentet. Här kan du se resultatet från folkomröstningen, som är viktig för arbetet med den nya översiktsplanen.

Läs mer om Uppsala kommuns folkomröstning 2024

Uppsala kommun genomförde en kommunövergripande dialog under 2024, där boende och verksamma i Uppsala kommun kunde berätta hur de ser på Uppsala idag och i framtiden via en digital enkät.  

Läs mer om dialogen om framtidens Uppsalas och ta del av resultatet

Under cykelturnén besökte vi olika delar av staden med vår Dialogcykel för att prata med boende, verksamma och besökare. Vi passade även på att samla in synpunkter kring områden och platser i respektive stadsdel för att ta reda på vad som är bra idag och vad som kan förbättras.

Resultatet av dialogen publiceras här inom kort.

Under Kulturnatten 2024 mötte vi Uppsalabor i Uppsalarummet och berättade om hur vi planerar för framtidens Uppsala, såval staden som landsbygderna. Vi berättade också om hur du kan vara med och påverka utvecklingen och bidra med synpunkter.

Under Kulturnatten 9 september 2023 var Uppsalarummet i Stadshuset öppet och besökare hade möjlighet att prata med oss som arbetar med samhällsutveckling. Under kvällen diskuterade besökare många spännande frågor med oss. Som bland annat:

• Vad tycker du om vår innerstad?
• Hur blir det enklare för dig att resa och röra dig i Uppsala?
• Hur skapar vi ett grönare Uppsala?
• Vill du åka spårvagn?
• Hur vill du bo?
• Vad är ett hållbart och gott liv för dig?
• Hur vill du ha det i framtidens Uppsala?

Besökare i Uppsalarummet kunde också ta del av pågående projekt, prata med oss om hur det hur det går till att bygga stad, utveckla landsbygderna och vägen mot Uppsala 2050.

September–november 2023 var det också möjligt att tycka till om Uppsalas innerstadsstrategi via en digitala enkät. 

Läs mer om dialogen om Uppsalas innerstad och ta del av resultatet

Inför uppdateringen av Uppsalas innerstadsstrategi ville vi ta del av Uppsalabornas tankar och idéer om innerstadens utveckling. Syftet med dialogen var att undersöka innerstadens möjligheter som underlag för planering och beslut.

Läs mer om dialogen om Uppsalas innerstad och ta del av resultatet

Lördag 7 oktober 2023 var vi på Stora Torget för att träffa Uppsalabor och prata om hållbar stadsutveckling. På plats kunde besökare prata med kommunalråd och tjänstepersoner inom samhällsplanering och lämna synpunkter om revideringen av Uppsala kommuns innerstadsstrategi, Uppsala centralstation, Kungsängen och Kungsängstorg samt Fyrishovsområdet.

Läs mer om dialogen om Uppsalas innerstad och ta del av resultatet

Ta del av resultatet av dialogen om Kungsängstorg

2 september 2023 var Uppsala kommun på plats på Kungsängstorg för att lyssna in invånares tankar och idéer. Boende i området och alla som är intresserade av innerstadens utveckling fick tycka till, lämna synpunkter och titta på skisser över det kommande gröna stråket mellan stationsområdet och Fyrisån.

Ta del av resultatet av dialogen om Kungsängstorg

Läs mer om Green line - ett grönt stråk genom innerstan  

I samband med Skeppskajen Marknad lördag 2 september 2023 var medarbetare från stadsbyggnadsförvaltningen på plats för att samtala, besvara frågor och samla in synpunkter om uppdateringen av Uppsala kommuns innerstadsstrategi samt utvecklingen av Skarholmen.

Uppsala kommuns innerstadsstrategi

Innerstadsstrategin beskriver hur stadens centrala delar bör utvecklas. Den ska stödja en fortsatt hållbar tillväxt ekologiskt, ekonomiskt och socialt – med god service, tillgänglighet och attraktionskraft. Innerstadens hållbara vidareutveckling är viktig både för boende, verksamma och besökare.

Läs mer om dialogen om Uppsalas innerstad och ta del av resultatet

Utvecklingen av Skarholmen

Skarholmen är en plats med stora möjligheter, men med relativt få besökare. Uppsala kommun vill tillgängliggöra Mälaren för allmänheten och utveckla Skarholmen till ett lokalt och regionalt besöksmål. En plats med fler ytor att vistas och umgås på och möjligheter till fler aktiviteter och upplevelser i och nära Mälaren.

Ta del av resultatet av dialogen om Skarholmen på bygg.uppsala.se

Läs mer om planerna för Skarholmen på bygg.uppsala.se

I augusti 2023 bjöd vi in till dialog om framtidens Skarholmen. Skarholmen ska förändras och göras mer tillgänglig för fler och inför förändringen vill vi veta vad Uppsalabor saknar i Skarholmen, vad som är bra som det är och vad det bör finnas mer av.

Ta del av resultatet av dialogen om Skarholmen på bygg.uppsala.se

Uppsala kommun var på plats vid Skördefesten vid Salsta slott 1 september 2024 för att bland annat prata om den framtida utvecklingen i Skyttorp.

Önskemål om fler bostäder

I Skyttorp uttrycktes en önskan om att stärka utbudet och skapa fler bostäder för att säkerställa framtida service och ge orten bättre förutsättningar att utvecklas.

Behov av förbättrade kommunikationer

Resande och rörelse var också ett återkommande tema. Flera personer efterfrågade förbättrade kommunikationer och tätare turer i kollektivtrafiken. Tillgängligheten till stationen upplevs som bristfällig och behov finns av att skapa tydligare, tryggare och mer logiska kopplingar till stationsområdet. Även fler pendlarparkeringar lyftes som ett behov.

Förbättrad koppling mellan olika områden

Många deltagare betonade också att det är viktigt att förbättra kopplingen mellan olika områden i Skyttorp och mellan Skyttorp och närliggande områden. Salstaleden lyftes särskilt fram som en viktig och uppskattad länk i rörelsenätet, med potential att vidareutvecklas för att stärka både tillgänglighet och rekreationsvärde.

Så svarade Skyttorpbor i den digitala enkäten

Totalt svarade 51 personer på enkäten. Den vanligaste åldersgruppen var 30–39 år och kvinnor är överrepresenterade bland de som svarat. Få unga under 30 år och äldre över 70 år finns representerade i resultatet.

För att förbättra infrastrukturen föreslås ett bättre avloppssystem och byggandet av seniorbostäder så att barnfamiljer kan överta de större villorna. Det behövs också fler bostadsområden och en skola upp till årskurs 6. Skyttorp är en perfekt pendlingsort och behöver service som postombud, livsmedelsbutik och restaurang. Rivning av fabriksområdet skulle också bidra till att förbättra området och göra det trevligare och mer attraktivt att bo i Skyttorp.

Kvaliteter

Boende i Skyttorp uppskattar kvaliteter såsom naturen, friluftslivet, de goda kommunikationerna till och från Skyttorp. Även skolan är värdefull. Få svarande var män vilket är viktigt att beakta vid tolkning av resultatet. Fler kvinnor än män svarade inom kategorin resande och rörelse. De mest uppskattade kvaliteterna var Skyttorpsbadet, tågstationen och Salstaleden.

Utvecklingsmöjligheter

Industriområdet vid tågstationen behöver utvecklas eftersom det ger en dålig stadsbild. I Skyttorp finns många industrilokaler och fabriker som är gamla, öde och står och förfaller intill tågstationen. Det ger inte ett välkomnande intryck för de som kommer till skyttorp med tåg. Det behövs ett mer välkomnande område med mer liv, rörelse och grönska och flera förslag om att göra om området till bostäder eller riva byggnader för att göra plats för rekreation har inkommit.

Uppsala kommun var på plats vid Skördefesten vid Salsta slott 1 september 2024 för att bland annat prata om den framtida utvecklingen i Vattholma. Här kan du ta del av en sammanfattning av resultatet av dialogen.

Så här tycker boende om Vattholmas utveckling

I Vattholma uttrycktes ett tydligt behov av fler mötesplatser, särskilt för unga och äldre. Hammardammen lyftes flera gånger som en plats med stor potential att utvecklas till en gemensam samlingspunkt.

Många vill också att Vattholma ska kunna växa, men understryker vikten av att den lantliga karaktären och gemenskapen bevaras. Service och bostäder ses som viktiga för ortens långsiktiga livskraft. Fler lägenheter efterfrågas, särskilt för äldre som vill bo kvar på orten.

Avslutningsvis nämnde många behovet av bättre kollektivtrafik samt säkra gång- och cykelvägar. Pendlarparkeringen beskrivs som både en tillgång idag och som ett område med förbättringspotential i framtiden, exempelvis genom att utvidga parkeringsplatser på andra sidan järnvägen.

Sammanfattning av svar på enkät om utvecklingen i Vattholma

Totalt deltog 76 personer i den digitala dialogen som genomfördes via en enkät. Majoriteten av de svarande var kvinnor mellan 30–39 år samt 60–69 år. Få personer under 30 år och över 70 år deltog. Män lyfte utveckling av idrottslivet och friluftslivet som viktigare områden än kvinnorna.  Kvinnor uppskattade i större utsträckning den befintliga servicen.

Kvaliteter

Vanligast valda kategorier var service, natur, friluftsliv och friluftsområden. Även service, boende och idrott lyftes i mindre utsträckning. Matbutiken, biblioteket och kyrkans hus ses som särskilt viktiga. Det finns en stor önskan om att utveckla området kring Tempobutiken och biblioteket till ett ”Vattholma torg”, med mötesplatser, ökad kommersiell service och en vårdcentral.

Närheten till dammen, skogen och åsen ses som viktiga naturvärden. Bruksgårdarna, elljusspåret och områden längs Fyrisån används för promenader, cykling och svampplockning och är också värdefulla för boende i området.

Utvecklingsmöjligheter

Friluftsliv, parker och grönska är de två kategorier som sticker ut när de svarande ska peka ut utvecklingsbehov i Vattholma. Främst nämns utveckling av Hammardammen och platsutveckling i centrum. Säkra cykelvägar och underhåll av idrottsplatser önskas också. Kvinnorna svarade parker och grönska och resande och rörelse i högst utsträckning. Männen svarade friluftsliv/friluftsområde och idrott.

Det finns ett tydligt önskemål om att röja sly och förbättra tillgängligheten till Fyrisån, särskilt kring Hammardammen. Ett återkommande förslag är att anlägga en badplats vid dammen och göra området mer tillgängligt genom stigar, bryggor och bänkar. Elljusspåret är väldigt uppskattat av boende i Vattholma men det behövs också hållas efter mer än det gör idag. Det finns också önskan om att förlänga spåret.

Flera invånare lyfter avslutningsvis behovet av fler parkbänkar och allmänna sittplatser i hela Vattholma, även i områden som inte är lekplatser.

Kommunen var återigen på plats i samband med Storvretadagen 2024, då man samlade in lokala synpunkter och uppmanade besökare att delta i en enkät om tätorten och att peka ut olika platser på kartor. Här kan du ta del av en sammanfattning av resultatet.

Fler bostäder önskas

I samband med Storvretadagen 2024 uttrycktes en önskan om fler bostäder, särskilt för äldre och småbarnsfamiljer. Samtidigt lyftes behovet av att bevara Storvretas identitet. Låg bebyggelse föredras, medan höga byggnader upplevs som olämpliga.

Oro för minskade grönområden

Oro finns för att grönområden i centrum eller skogar i utkanten ska tas i anspråk för nybyggnation.

Behov av bättre trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsfrågor var också viktiga. Den planerade sammankopplingen med Fullerö bedöms som positiv, men det finns en oro kring ökad genomfartstrafik. Behov finns av nya cykelvägar samt bättre trafiksäkerhet i bostadsområden.

Mötesplatser för alla åldrar ett önskemål

Intresset för nya mötesplatser var också stort och det inkom förslag om fler caféer och tillgängliggörande av Fyrisån. Storvretagården, Vivotomten och föreningslokalen vid Ica Solen kan också utvecklas för att skapa nya mötesplatser för unga och äldre.

Stökigt i centrum

Centrum beskrevs till sist av flera deltagare som stökigt, särskilt under kvällstid.

Bättre kollektivtrafik efterfrågas

Avslutningsvis efterfrågar flera deltagare bättre kollektivtrafik, både vad gäller täckning och turtäthet med buss och tåg.

Sammanfattning av resultatet av digital enkät om utvecklingen i Storvreta 2024

Totalt deltog 102 personer i vår digitala enkät. Majoriteten av de svarande var mellan 30–49 år, med en något större andel kvinnor. Få personer under 30 år och över 70 år deltog. Här kan du ta del av hur deltagarna svarade.

Trygghet, småstadskänsla med tillgång till service

Kvinnor lyfter trygghet som ett viktigare område än vad män gör. Män uppskattar i större utsträckning den befintliga servicen. Bland både män och kvinnor i Storvreta var naturen och friluftslivet viktigt. Det som skiljer männen från kvinnorna är att männen uppskattar den småskaliga servicen i Storvreta i större utsträckning.

Bilden av framtidens Storvreta är att tätorten ska bibehålla sin småstadskänsla, med närhet till naturen, goda kommunikationer och utökad service i centrum. Lagom stort centrum med restauranger och apotek och bra parkeringsmöjligheter uppskattas bland annat idag.

Kvaliteter

I Storvreta var naturen och friluftslivet viktigast. Vanligast valda kategorier var friluftsliv, parker och grönska samt natur. Även service, boende och idrott lyftes i mindre utsträckning. Fyrisån och Storvretabadet upplevs som viktiga platser för rekreation och social samvaro. De främjar gemenskap och används vid lokala evenemang. Platserna kring Fyrisån främjar gemenskap och blir naturliga mötesplatser.

Storskogen är också uppskattad för sina promenadstigar och möjligheter till svamp- och bärplockning. Närheten till skog, elljusspår och skidspår är ett mervärde i Storvreta. Många betonar vikten av att bevara de gröna ytorna i centrum vid framtida utbyggnad.

Utvecklingsmöjligheter

Den offentliga servicen behöver utökas. Barnavårdscentral, tandläkare och vårdcentral är efterfrågat. Även en större och bättre återvinningsstation efterfrågas. I framtiden önskar många i Storvreta att centrum ska utvecklas med mer handel och fler fik. Samtidigt är det viktigt att behålla småskaligheten i centrum och inte bygga många nya höga hus. Till sist uppfattas trafiksituationen som osäker på flera platser, speciellt mot Fulleröhållet. Flera platser beskrivs som trafikfarliga, särskilt Fullerövägen och Solstrålevägen.

Sammanfattning av dialog på plats under Storvretadagen 2023

Uppsala kommun var på plats i Storvreta under Storvretadagen 2023, för att samla in synpunkter från boende och verksamma kring hur de ser på den framtida utvecklingen i Storvreta. Dialogen var en del av Uppsnack Storvreta - Vad är ett gott och hållbart liv för dig?

Här kan du ta del av resultatet av dialogen.

Så vill boende och verksamma i Storvreta att området utvecklas

Uppsala kommun fanns på plats i Björklinge för att lyssna in invånares tankar och idéer 29–31 mars 2023. Responsen hos de boende och verksamma i Björklinge var stor. Många av de besökande uttryckte sig mycket positiva till att kommunen var tillgänglig på plats i tre halvdagar för att synas och lyssna. Under dessa dagar fick vi in många bra och värdefulla synpunkter om framtidens Björklinge.

Läs mer och ta del av resultat av dialogen i Björklinge 29–31 mars 2023

Uppsala kommun vill rikta ett stort tack till alla engagerade boende och verksamma i Bälinge och Lövstalöt som kom och delade med sig av synpunkter kring den framtida bygde- och ortsutvecklingen. Ungefär 150 personer besökte oss i vår mobila dialogplattform 8–10 mars. De flesta hade tankar om vilka värden och kvalitéer som skulle kunna stärkas ytterligare, medan färre hade synpunkter som rörde vad man önskade mindre av. 

Läs mer och ta del av resultat av dialogen i Bälinge/Lövstalöt 8–10 mars 2023

Tisdag 24 oktober 2023 var vi på plats i Järlåsaskolans matsal för att träffa och prata med boende och verksamma i området.

Medverkande från Uppsala kommun var:

• Äldreombudsmannen
• Träffpunkt 65+
• Seniorguiden
• fastighetsstaben
• landsbygdsstrateger
• plan- och byggavdelningen
• fritidsklubben Järlåsa
• Uppsala Vatten och Avfall AB 
• näringslivsutvecklare
• översiktsplanerare.

Trafikplanerare från Region Uppsala medverkade också under dagen.

Det var också möjligt att tycka till om utvecklingen av Järlåsa via en webbenkät för de som inte hade möjlighet att vara på plats i Järlåsa.

Ta del av dialogen i järlåsaskolans matsal och alla enkätsvaren.

Måndag 28 augusti 2023 var vi på plats vid ICA Nära Knuten för att träffa och prata med boende och verksamma i området. Samtidigt hade vi en minimässa med information och rådgivning. Här kan du ta del av de synpunkter vi fick in under dialogen.

Så vill boende och verksamma i Knutby att området utvecklas

13 maj 2023 var vi på plats i Oxsätra under den lokala bygdedagen Våryran. Uppsnackdialogen genomfördes tillsammans med en minimässa med information och rådgivning. Vi hade många konkreta och givande samtal med boende i Oxsätra och vi fick in ett trettiotal synpunkter och förslag till vad som är viktigt för framtidens Oxsätra. Du kan ta del av en sammanfattning av dessa via länken nedan.

Ta del av resultatet av Uppsnackdialogen i Oxsätra

Lördag 7 oktober 2023 var vi på plats under höstmarknaden vid Tuna lanthandel för att prata om utvecklingen av Tuna med boende och verksamma i området. 

Medverkande från Uppsala kommun var:

• landsbygdsstrateger
• bygglov
• Uppsala Vatten och Avfall AB
• Bibliotek Uppsala – Bokbussen. 
• näringslivsutvecklare
• översiktsplanerare.

Så vill boende och verksamma i Tuna att området utvecklas

Ta del av synpunkter som kom in under dialogen i Tuna

I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Uppsala kommun har upplevelsen av närnaturen i 14 av kommunens tätorter undersökts. Under 2022 samlade kommunen in synpunkter från boende via en digital dialog.

Ta del av hela rapporten med resultat av dialogen (137 sidor) (PDF, 33 MB)

Här följer en sammanfattning av resultaten av dialogen.

Naturupplevelser är uppskattade

I åtta av fjorton tätorter var Naturupplevelse, djur och växter den kvalitet som främst användes för att beskriva favoritplatserna hos föräldrar till hemmavarande barn. I övriga orter var det Vattenkontakt, Promenader och Lek i natur som var de mest valda plastkvaliteterna. När barn själva beskrev sina favoritplatser i Länna, var den mest uppskattade plastkvaliteten

Av de svarande som var 60 år och äldre var kvaliteten naturupplevelse, djur och växter den som främst beskrev favoritplatserna i tio av fjorton tätorter. I övriga fyra tätorter dominerade vattenkontakt, tyst och lugnt samt kulturhistoria. Elljusspåren var generellt uppskattade i alla tätorter där dessa finns. De uppskattades då de tillgängliggör närnaturen och möjliggör utevistelse året om.

Upplevelsen av tillgång till närnatur

Generellt var det en hög andel av de svarande som instämde helt med att tillgången till närnatur var god, speciellt i Knutby och Vattholma. I Länna var det däremot många som verkligen inte instämde med att tillgången till närnatur var god och i Lövstalöt beskrev många att de har mer än 400 meter till sitt närmsta naturområde, vilket stack ut i relation till de övriga tätorterna. En stor andel av de svarande har under 100 meter till sin närmaste närnatur och majoriteten av de svarande spenderar ofta 30–60 minuter vid sina besök.

Majoriteten promenerar till sina favoritplatser i närnaturen

Majoriteten av de svarande går från bostaden till platserna i närnaturen. Näst störst andel cyklar till platserna i närnaturen och en låg andel tar bilen, moppen eller EPA-traktorn. Oavsett tätort så är bristen på tid det främsta hindret för att vistas mer i den bostadsnära närnaturen. För föräldrar till hemmavarande var detta särskilt tydlig, medan äldre både hänvisar till tidsbrist och brist på ork eller fysik. I Länna, där svarsfrekvensen var högre bland barn, var det främst ointresse som var det största hindret till att mer tid spenderas i närnaturen.

Eleverna upplever att det är otryggt ute på kvällarna

Eleverna upplever trygghet på dagen, särskilt på skolan och i parker. Kvällstid känner sig många otrygga när det är mörkt eller när det rör sig äldre ungdomar eller gäng i närheten. Det finns oro för vapen, hotfullt beteende och försäljning av cigaretter och alkohol till minderåriga. Många efterfrågar fler poliser och fler vuxna i området. Exempel på otrygga platser är kiosken vid Gränbyvägen, Kastellparken, skolområdet, Von Bahrs skola och Gränbystaden.

Övergångsställen och smala vägar upplevs som osäkra

Många elever tycker det fungerar bra att gå eller cykla till skolan, men flera uttrycker oro över vägar där bilar kör för fort. Särskilt övergångsställen och smala vägar upplevs som osäkra.

Grönområden viktiga för lek

Grönområden och parker är viktiga för lek, samvaro och rörelse. Kastellparken lyfts som särskilt populär för många typer av lek. Skogsområden nära skolan används ofta för lek och fritid. Eleverna uppskattar att kunna gå till skogen med fritids och bara vara i en lugn miljö. Samtidigt finns en oro för att skogsområden byggs bort och önskemål om bättre skötsel, fler soptunnor och underhåll av lekutrustning.

Fler idrottsanläggningar och mötesplatser önskas

Flera efterfrågar fler idrottsanläggningar, en taekwondoklubb och upprustning av befintliga hallar. Det finns flera bra fotbollsplaner, men flera elever nämner att vissa underlag är dåliga och att mål saknas eller är trasiga. Många uttrycker att det saknas mötesplatser nära skolan eller hemmet. Skolgården upplevs som tråkig och i behov av upprustning, och många uttrycker att det behöver finnas fler platser att träffa vänner på, särskilt utomhus.

Det finns otrygga platser och fler vuxna efterfrågas i utemiljön

Flera barn och unga berättar att de känner sig trygga under skoltid, men att otryggheten ökar på kvällarna. Särskilt platser som parker, skolområdet, tunnlar och omklädningsrum. Otryggheten kopplas ofta till närvaro av okända personer, skadegörelse, fyrverkerier och rökning inomhus. När polisen syns i området skapar det både en känsla av trygghet och oro för att något allvarligt har hänt. Flera efterfrågar fler vuxna i utemiljön, särskilt civilklädda poliser. Exempel på otrygga platser är Gränbyparken, Skolområdet (kvällstid), tunneln under järnvägen vid centralen och Vaksala torg. Några unga uttrycker en önskan att bo i andra stadsdelar så som Norby och Lindbacken.

Fler trygga och tillgängliga platser önskas

Det efterfrågas även fler trygga och tillgängliga platser både inomhus och utomhus att vara på efter skoltid. Det finns också önskemål om fler fritidsgårdar och aktiviteter i fler områden för att minska risken för barnen att dras in i kriminella kretsar. Samtidigt uttrycks oro över att möjligheterna för unga skiljer sig åt mellan olika delar av Uppsala. Exempel på mötesplatser där ungdomarna umgås idag är fritidsgården i Lindbacken, Gränbystaden och restaurangen Max. Gränby centrum nämns ofta som en plats med mycket att göra.

Parkerna är uppskattade

Många tycker att parkerna i området är fina och lättillgängliga. Gränbyparken ses som en bra plats för lek och samvaro och 4H-gården beskrivs som mysig. Samtidigt uttrycks önskemål om fler soptunnor, längre linbana, fler växter och mer konst i gatumiljön. Det finns också önskemål om fler parker i andra delar av Uppsala och bättre underhåll av befintliga ytor.

Flera nämner att skolans fotbollsplan har dåligt underlag och att de önskar att den vore en konstgräsplan. Även IFU Arena och ishallen uppskattas. Det finns också behov av fler inomhuslokaler för idrott.

Fler busslinjer, cykelvägar och säkrare trafikmiljöer efterfrågas

Många vill ha fler busslinjer, billigare resor och busskort i mobilen. Det finns också önskemål om fler cykelvägar och säkrare trafikmiljöer. 

Flera elever uttrycker att Nåntuna är ett bra område att bo i. Flera elever på Nåntunaskolan berättar att de känner sig trygga på platser som skolor i området och motionsspår, särskilt där det finns belysning.

Fler poliser och bättre belysning på utsatta platser

Samtidigt nämns flera platser där det förekommer bråk, rökning och äldre ungdomar som beter sig hotfullt. Mörka platser, byggarbetsplatser och brott i området bidrar också till otrygghet. Flera elever efterfrågar fler poliser och bättre belysning på utsatta platser där det varit oroligt. Exempel på platser som eleverna upplever otrygga var Stordammenskolan, området runt Shawans livs, tunneln vid tågrälsen vid Uppsala C och lekplatser där äldre ungdomar hänger.

Lekplatser för olika åldrar efterfrågas

Grönområden och parker är uppskattade av eleverna på Nåntunaskolan. Kullarna är populära pulkabackar. Brandbildsparken, "Stora stenen", grillplatser och skolgården är andra populära och uppskattade platser för lek och rekreation.

Lekplatser upplevs ibland som för barnsliga för äldre elever. Det finns också förslag om lekplatser med fler funktioner för olika åldrar. Eleverna lyfter vikten av att skapa inbjudande miljöer med bättre utrustning, lekytor och trygghet, särskilt i området kring skolan. Området runt skolan har flera uppskattade naturområden. Elever nämner hur de springer, leker, åker skridskor och skidor eller campar. Naturen upplevs som trygg på dagen men kan vara läskig i mörker om det saknas belysning.

Möjligheten att spela olika sporter värderas högt

Fotbollsplaner, sporthallar och möjligheten att spela olika sporter värderas högt. Flera elever nämner behovet av bättre utrustning, fler mål och fler idrottsytor, särskilt för motocross och utomhussport.

Lätt att ta sig fram, men otryggt i trafiken 

Många upplever att det är lätt att ta sig fram, men det finns också en upplevelse av otrygghet i trafiken och att bussresor känns otrygga bland eleverna. Trafiksituationen upplevs även som bristfällig på flera håll. Eleverna nämner smala trottoarer, höga hastigheter, dålig sikt och farliga övergångar som faktorer som orsakar otrygghet.

Närhet till viss service och skolor uppskattas

Avslutningsvis är närheten till butiker, skolor och återvinning positiv. Samtidigt upplevs det långt till vissa servicefunktioner, och skolan saknar vissa lokaler såsom matsal, slöjdsal och idrottshall.

Elever trygga i området, men oro för vissa platser kvällstid

Många elever känner sig trygga i området och flera nämner Stordammen och Sävja som platser där det känns säkert att röra sig. Samtidigt uttrycks oro för vissa platser under kvällstid. Kiosker, parker och pizzerior nämns som otrygga på grund av närvaro av skumma personer och på grund av skjutningar och bränder. Eleverna föreslår fler kameror och efterfrågar en ökad vuxennärvaro.

Finns många samlingspunkter men fler önskas efter skoltid

Idrottsplatser är uppskattade som samlingspunkter och för aktiviteter som fotboll och motocross. Flera elever lyfter att det behövs fler planer, särskilt med konstgräs, och att vissa ytor som grusplaner är mindre bra att spela på. Gympasalen och basketplanen på skolgården är också viktiga. Flera nämner att det är roligt att alltid finns något att hitta på i Sävja, och att aktiviteter som tjej- och killforum gör fritidsgården i Sävja bra. Många elever efterfrågar fler platser att vara på efter skolan, särskilt under kvällstid. De uttrycker behov av trygga och öppna miljöer där barn och unga kan samlas utan att känna sig i vägen eller otrygga. Fritidsgården nämns som ett positivt exempel.

Fler affärer, gym och lekplatser efterfrågas

Parker uppskattas både som lekmiljöer och mötesplatser för olika åldrar. Brandbilsparken nämns flera gånger som en populär plats för barn och unga. Flera uttrycker också att det finns behov av bättre utrustning och fler lekplatser, särskilt i områden som Bergsbrunna. Det finns också önskemål om fler affärer och gym.

Osäkerhet kring vad som ska byggas i området

Eleverna uttrycker osäkerhet om vad som ska byggas i deras område. Vissa vill att skog ska tas bort för att bygga bostäder, medan andra saknar tydlig information om vad som planeras. Det finns också de som uttrycker oro över att skog ska försvinna. Spårvägsprojektet ifrågasätts av flera som tycker att det är onödigt.

Tryggare vägar och bättre gång- och cykelvägar efterfrågas

Avslutningsvis upplevs trafiksituationen som osäker. Elever lyfter behovet av tryggare vägar och bättre gång- och cykelvägar. Eleverna uppskattar också att det finns möjlighet att åka buss gratis under sommaren.

Barnen upplever Vänge som tryggt på dagen, särskilt i skolan, lekparkerna och bostadsområden. På kvällarna känns det däremot ofta otryggt, bland annat vid skolan, macken och busslingan. EPA-traktorer med hög musik, större ungdomsgrupper och platser där brott skett tidigare bidrar till känslan av oro. Även kotteskogen och området vid kyrkan upplevs som mörkt och läskigt på kvällen. SH-macken nämns särskilt som obehaglig.

Trafiksäkerheten behöver förbättras

Barnen tycker också att trafiksäkerheten måste förbättras. Väg 72 och vägen till skolan uppfattas som farliga men busstrafiken fungerar väl. Barnen vill ha fartkameror, farthinder och säkrare övergångsställen. Tågövergången saknar bom och oroar många. EPA-traktorer stör trafiken, och flera cykelvägar är osäkra på grund av glas och skräp. Busstrafiken fungerar väl.

Fler aktiviteter och trygga mötesplatser ett önskemål

Lekplatser används flitigt men är ofta slitna eller för små. Barnen vill att de ska rustas upp och att det ska finnas fler lekplatser. Fotbollsplaner, naturen och elljusspåret är populära, men många vill se längre spår och fler träningsstationer. Fritidsklubben, fritidsgården och möjligheten att vara ute uppskattas. Samtidigt efterfrågas fler aktiviteter och trygga mötesplatser, särskilt på kvällstid då skolan och lekparkerna känns otrygga.

Barnen är positiva till pizzerian och macken men önskar bättre ordning vid macken och en egen mataffär i Vänge.

Fler övergångsställen och säkra cykelvägar

Eleverna på Fridhemsskolan lyfter trafiksäkerheten som en särskilt viktig fråga. Flera platser i närheten av skolan upplevs som trafikfarliga. De nämner särskilt hållplatsen vid Stubbåkersvägen, Markegångsvägen, Mårdvägen och Vretalundsvägen som otrygga att vistas vid. För att förbättra säkerheten föreslår eleverna fler övergångsställen samt utbyggnad av säkra cykelvägar till och från skolan.

Otryggt under kvällstid

Otrygghet under kvällstid återkommer även bland eleverna. Eleverna beskriver att högljudda grupper av äldre ungdomar och bilbränder i närområdet bidrar till en känsla av osäkerhet i närmiljön.

Fler lekplatser för äldre barn ett önskemål

Eleverna uppskattar Piratparken, som beskrivs som en omtyckt lekplats med klätterställning och zipline. Samtidigt uttrycker de ett behov av fler lekplatser som är anpassade för äldre barn. Även biblioteket lyfts fram som en trygg och viktig plats där barn kan vistas, läsa och låna böcker.

På Lundellska skolan blev fokuset ganska snabbt på hela staden i och med att området runt skolan har få bostadshus och att gymnasieskolor har fria skolval, vilket resulterade att eleverna kom från många olika stadsdelar och orter runt om Uppsala.

Många upplever att Uppsala är en trygg stad men att vissa områden känns mindre trygga. Gottsunda lyftes som ett exempel på en otrygg stadsdel och Sunnersta lyftes som exempel på en trygg stadsdel. Flera ungdomar lyfte även att innerstaden var trygg på grund av god belysning och närvaron av ordningsvakter eller poliser.

Kollektivtrafiken fungerar bra, men kopplingar mellan vissa områden saknas

Kollektivtrafiken i Uppsala uppfattades som god och flera elever var intresserade av att diskutera den nya spårvägen. De upplevde dock en barriär i kopplingen mellan vissa stadsdelar, exempelvis mellan exempelvis Sävja och Sunnersta. Andra exempel förekom också som exempelvis mellan Stenhagen och Sunnersta. Flera av eleverna lyfte trafiksituationen i rondellen nära Lundellska skolan, där det blir trafikstockning under rusningstider.

Utökat cykelnät lyftes

Många av eleverna nämnde att de själva tog bussen på morgonen på väg till skolan och ofta fastnade i trafiken. Priserna för UL-biljetter beskrevs också som för dyra, samtidigt som initiativet till sommarlovskort beskrevs som väldigt bra. Cykelvägarna inne i centrala Uppsala lyftes som välfungerande och behovet av att utöka cykelnätet lyftes under diskussionerna. Även fler övergångsställen och belysning runt Lundellska skolan och allmänt i Uppsala föreslogs för att underlätta för cyklister.

Fler träd centralt och fler platser för idrott i staden önskas

Flera ungdomar vill se fler träd i den centrala staden, exempelvis gågatan och Kungsgatan som upplevs som ”trista”. Flera poängterade även vikten av att inte bygga bort de gröna och blå värdena. Flera ungdomar ville också ha mer platser för idrott i staden, speciellt i de områden där det saknas, exempelvis Luthagen.

Brist på mötesplatser för ungdomar i tonåren

Vidare var det flera som uppmärksammade bristen på mötesplatser för ungdomar i tonåren och vid dialogen lyftes problematiken i att hitta neutrala platser att vistas på. Man menade att subkulturer ofta skapas i ungdomskretsar och därför kan man känna sig utanför eller ovälkommen på exempelvis en fritidsgård.

Mötesplatser viktiga

På Rosendalsskolan var ett viktigt tema mötesplatser. Många hade kommentarer kring specifika platser som upplevdes som trivsamma runt om skolan. Flera lyfte exempelvis parkerna i Rosendal som goda exempel på multifunktionella ytor med utrymme för exempelvis sport. Behovet av ytor för äldre barn och ungdomar lyftes, exempelvis förslag på en ungdomsgård föreslogs. Multihuset lyftes som en annan bra plats.

Brist på belysning i Stadsskogen gör att vägen till skolan upplevs som otrygg och trafikfarlig

Flera elever lyfte sina stadsdelar som trygga och trivsamma. Många av eleverna cyklade till skolan från andra stadsdelar, exempelvis Flogsta eller Eriksberg. Vägen till skolan upplevdes dock som otrygg och trafikfarlig i bristen på belysning genom Stadsskogen.

Det är bra service, men ett större utbud önskas

Skyttorps karaktär beskrivs av eleverna på Skyttorps skola som småskalig och lugn. I Skyttorp uppskattas det serviceutbud som finns, men mer önskas. Macken är bra, och det skulle vara bra med en affär i framtiden där. Det saknas idag dagligvaruhandel och många handlar i Vattholma. Återvinningsstationen blir ofta full.

Fler bussavgångar och önskemål om gång- och cykelväg

Busstider upplevs fungera dåligt och det behövs fler avgångar. Barnen upplever att bilarna kör för fort och att det finns behov av gång- och cykelväg. Tågen upplevs däremot fungera bra.

Offentliga miljöer har brister

Flera av Skyttorps offentliga miljöer upplevs också som bristfälliga. Skolgården upplevs otrygg utan staket. Lekplatsen har brister, trasigt staket, farliga hål och få gungor. Elljusspåret är mörkt och upplevs därmed som en otrygg plats. Glassplitter efter helger från EPA-ungdomar upplevs som ett problem.

De nya fotbollsmålen är en uppskattad tillgång, men stängsel och markeringar efterfrågas vid planen. Badplatsen är en uppskattad mötesplats men som tyvärr har problem med vattenkvalitet och tillgänglighet.

Lugnt och tryggt med stort utbud 

Sunnersta beskrevs som lugnt och tryggt, med nära anslutning till andra delar av staden. Utbudet på service, idrott och aktiviteter upplevdes som stort.

I dialogen lyftes mycket lekutrustning som viktigt för barnen. Det kom därför in många specifika önskemål på lekutrustning, exempelvis fler klätterställningar, linbanor och bänkar. Bra platser i Sunnersta är Sunnerstabacken, Gropen, Sunnerstaskolan, Svankärrsparken, parken vid Trasthagsvägen och Sunnerstabadet.

Trafiksäkerheten behöver förbättras

På Sunnerstaskolan låg en stor del av fokuset på trafiksäkerhet. En fråga som lyftes flera gångar var trafiken runt skolan som upplevdes som en trafikfara. Framför allt bilisterna längs Dag Hammarskjölds väg beskrevs som att de körde alldeles för fort. Som förslag för att lösa den problematiken föreslog flera av eleverna trafiksäkerhetsåtgärder som exempelvis trafikljus, fartkameror och gupp i vägen.

Ökad trafiksäkerhet ett önskemål

Barnen upplever otrygghet i trafiken, särskilt på vägen till och från skolan och vid hållplatser. Mörka gång- och cykelvägar gör det extra obehagligt att ta sig fram under vinterhalvåret. Flera platser har nämnts som särskilt trafikfarliga, bland annat:

• Dannemoravägen
• Hammarsmedsvägen
• viadukterna under järnvägen
• parkeringsplatsen vid stationen.

För att öka trafiksäkerheten vill barnen se fler övergångsställen, bättre belysning längs gång- och cykelvägar samt säkrare passager i anslutning till skolor och hållplatser.

Mer gatubelysning och närvaro av vuxna för ökad trygghet

Otrygghet på kvällstid är också ett återkommande tema. Mörka och öde platser upplevs som obehagliga att vistas på efter skolan. Gångvägar, tunnlar och stationens närområde nämns särskilt. För att öka tryggheten föreslår barnen mer gatubelysning längs skolvägar, en tryggare miljö vid pendlarparkeringen samt vuxennärvaro på utvalda platser, till exempel i form av platsvärdar.

Skogen uppskattas och fler lekytor för äldre barn efterfrågas

Barnen uppskattar skogsområdena i närheten, särskilt skogen bakom skolan och området kring Hammardammen. Samtidigt uttrycker de ett behov av fler lekytor som passar äldre barn. De efterfrågar lekplatser med utrustning för större barn, aktivitetsytor som basketplaner eller klätterställningar samt bord och bänkar där man kan fika eller umgås. De vill också se tydligare stigar och rastplatser i skogsområdena.

Behov av inomhuslokal att vistas i efter skoltid

Biblioteket upplevs som en trygg plats, men det finns ett stort behov av fler inomhusmiljöer där barn kan vistas efter skoltid, särskilt under vinterhalvåret. Barnen efterfrågar en öppen lokal för barn och unga, fler sociala aktiviteter efter skolan samt tillgång till spel, pyssel och läsning.

Fler fritidsaktiviteter för äldre barn och ungdomar

Unga i Stenhagen uppskattar områdets närhet till naturen och mötesplatserna vid idrottsplatsen och Krokodilparken. De efterfrågar fler fritidsaktiviteter för äldre barn och ungdomar, till exempel en fritidsgård och ett kulturhus.

Bättre belysning och ökad närvaro av polis kan öka tryggheten

Trygghet är ett återkommande tema. Det handlar både om otrygga platser och om våldsamma händelser. Förslag på lösningar är bland annat bättre belysning och ökad närvaro av polis.

Trafiksäkerhet och att skapa trivsamma miljöer för unga diskuterades

Frågor om trafik, service och kollektivtrafik lyfts också. Det finns behov av säkrare övergångsställen, en större återvinningscentral och förbättringar i busstrafiken.

Stenhagen beskrivs som ett naturnära område. Samtidigt upplevs skogen som nedskräpad. Elever föreslår fler kolonilotter, blommor och fruktträd för att skapa trivsamma miljöer för unga.

Behov av fler och bättre mötesplatser för ungdomar

Eleverna uttryckte ett tydligt behov av fler mötesplatser för ungdomar i Storvreta. De efterfrågade nya eller förbättrade platser som är anpassade för ungdomars behov. Även befintliga mötesplatser som fritidsgården och området vid Coop behöver rustas upp.

Bättre belysning och fler nattvandrare kan öka tryggheten

Flera elever beskriver att de känner sig otrygga kvällstid i vissa delar av Storvreta. För att öka tryggheten föreslogs bättre belysning samt fler nattvandrare. Eleverna betonade att nattvandrarna bör delas in i mindre grupper för att kunna röra sig på fler platser samtidigt.

Upprustning av fotbollsplanen och önskemål om fler gym

Idrotten betraktas av många elever som en viktig del av Storvretas identitet. Särskilt fotbollsplanen lyftes fram som en central plats, men med behov av upprustning av belysning, läktare och planen. Mer belysning efterfrågades också. Det framfördes även ett önskemål om att öppna fler gym, gärna placerade centralt i orten.

Kollektivtrafiken kan förbättras

Avslutningsvis uppskattade eleverna sommarbusskortet och såg det som ett positivt initiativ. Samtidigt önskade de tätare avgångar för både buss och tåg. Järnvägen upplevs som en fysisk barriär i samhället och eleverna efterfrågade en bättre övergång som gör det enklare att ta sig mellan ortens olika delar.