Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

  1. I korthet

    Här kan du läsa om Sveriges försvar och vad du kan och ska göra i händelse av krigsfara eller krig. 

    Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer från msb.se . Broschyren finns på flera språk.

  2. Totalförsvar och höjd beredskap

    Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för ett krig. Totalförsvaret består av ett militärt försvar och ett civilt försvar.

    Det civila försvaret omfattar hela samhället. Många måste samverka:

    • statliga myndigheter
    • kommuner
    • regioner
    • näringsliv
    • frivilligorganisationer

    Det gemensamma målet för det civila försvaret är att:

    • värna civilbefolkningen
    • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
    • se till att det finns en nödvändig försörjning, till exempel dricksvatten, livsmedel och drivmedel
    • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
    • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
    • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
    • bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser med tillgängliga resurser.

    Vid krig eller krigsfara kan regeringen besluta om en höjd beredskap i hela Sverige eller delar av Sverige. Höjd beredskap kan antingen vara skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

    Läs mer om höjd beredskap på krisinformation.se .

  3. Varningssystem vid krigsfara och krig – beredskapslarm och flyglarm

    Det finns olika larm som kan vara bra att känna till:

    • Utomhusvarningssystemet som används för att signalera Viktigt meddelande till allmänheten (Hesa Fredrik) kan även användas för beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle hamna i krig.
    • Vid omedelbar krigsfara kan regeringen ge order om signalen Beredskapslarm för att kalla in civil personal till militärtjänstgöring.
    • Vid luftangrepp kan signalen Flyglarm sändas ut för att varna befolkningen.

    Hur låter larmen?

    • Beredskapslarm består av 30 sekunder långa signaler med 15 sekunders paus mellan som upprepas under 2 minuter. Beredskapslarm används om regeringen vill meddela att det råder omedelbar krigsfara eller att landet är i krig. Om du hör beredskapslarmet ska du omedelbart gå inomhus och lyssna på Sveriges radio P4 för att få mer information. Var förberedd på att kunna lämna bostaden med kort varsel. Ta med det allra viktigaste, varma kläder, något att dricka och id-handlingar. Om du är krigsplacerad ska du genast ta dig till den plats som du har fått besked om.
    • Flyglarm är 2 sekunder långa ljudstötar med 2 sekunders paus mellan som upprepas under 1 minut. Om det militära försvaret upptäcker ett hotande luftangrepp används signalen för flyglarm för att varna allmänheten. Vid flyglarm ska du genast söka skydd i närmaste skyddsrum eller källare.
    • När faran är över hörs en ihållande och oavbruten signal i 30 sekunder. Signalen betyder att faran är över och innebär att du inte längre behöver hålla dig inomhus med stängda fönster, dörrar och ventilation. Om du befinner dig i ett skyddsrum eller skyddande utrymme kan du lämna det.

    Källa: Så låter utomhuslarmen vid kris, krigsfara och krig (krisinformation.se)

  4. Skyddsrum

    Skyddsrum finns till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd vid krig. Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan ska använda det som finns närmast om behovet uppstår.

    I fredstid behöver du inte gå till något skyddsrum. Skyddsrummen används bara i krig. Om det skulle bli ett flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller i nödfall till en annan skyddande plats.

    På myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en skyddsrumskarta där du kan söka efter ditt närmaste skyddsrum.

    Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.

    Det är fastighetsägaren som både äger och ansvarar för att underhålla skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.

    I fredstid får skyddsrum användas för annat, under förutsättningen att skyddsrummet kan underhållas och inspekteras. Vid behov måste skyddsrummet kunna ställas i ordning för att användas som skyddsrum inom 48 timmar. Skyddsrummet ska då tömmas på material som förvaras eller används där vid fredstida användning.

    Fastighetsägarens ansvarar för att skyddsrummet ställs i ordning vid behov.

    I skyddsrummet ska det bland annat finnas:

    • vatten i kärl
    • värme
    • ventilation
    • toalettmöjligheter.

    På msb.se hittar du vanliga frågor och svar om skyddsrum. Där kan du bland annat läsa om

    • hur och när skyddsrummen kan användas
    • vem som ansvarar för att ställa i ordning ett skyddsrum
    • vad du får ta med dig till skyddsrummet.

    Frågor och svar om skyddsrum - MSB

    Vad ska du ta med dig till skyddsrummet?

    Det här kan vara bra att ta med till ett skyddsrum:

    • ficklampa
    • vatten (i flaska)
    • mat som tål rumstemperatur
    • hygienartiklar
    • toalettpapper
    • mediciner
    • första hjälpen-väska
    • varma kläder
    • värdehandlingar (Id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
    • nycklar
    • mobiltelefon plus laddare eller powerbank.

    Frågor och svar om skyddsrum - MSB

  5. Hemberedskap

    Som privatperson finns det saker du kan göra för att stärka din egen och Sveriges gemensamma beredskap och säkerhet. Du kan påverka din egen och dina näras säkerhet genom att se över din hemberedskap, så att ni klarar minst en vecka utan stöd från samhället.

    msb.se hittar du information om hur du kan förebygga risker och förbereda dig för en kris, exempelvis hur du bör tänka kring vatten, värme, mat och kommunikationer.

  6. Hur du förbereder dig för en krigssituation

    Alla hushåll i Sverige fick broschyren Om krisen eller kriget kommer hemskickad 2018. Den går att beställa, ladda ned eller lyssna på.

    Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger vägledning, tips och råd i hur du kan stärka din egen hemberedskap.

    Broschyren finns i en version med

    • lättläst svenska
    • inläst på svenska och engelska
    • i punktskrift
    • på teckenspråk
    • översatt till 14 språk – arabiska, dari, engelska, farsi, finska, franska, jiddisch, lulesamiska, meänkieli, nordsamiska, romani, ryska, somaliska, spanska, sydsamiska och tigrinska.

    Ladda ned eller beställ hem broschyren Om krisen eller kriget kommer från msb.se

  7. Räddningstjänstens uppdrag när det råder höjd beredskap

    Räddningstjänst under höjd beredskap beskrivs i lagen om skydd mot olyckor .

    För att skydda och rädda människor och egendom vid höjd beredskap ska Uppsala brandförsvar utöver sina normala uppgifter bland annat ansvara för att

    • upptäcka, märka ut och röja farliga områden
    • indikera, sanera och vidta andra åtgärder som skyddar mot nukleära och kemiska vapen.

    Läs mer om brandförsvaret på www.uppsalabrandforsvar.se.

Nyheter om trygghet, kris och säkerhet

  • Allmän sammankomst på Vaksala torg 14 maj

    Rasmus Paludan har fått tillstånd att hålla ett valmöte på Vaksala torg 14 maj 12.00–14.00. Inför och under helgen samverkar Uppsala kommun med polisen för att alla Uppsalabor ska känna sig trygga. (Platsen för Paludans valmöte flyttades från Vaksala torg till Österplan.)

  • Gemensamma insatser för att stötta unga under valborgshelgen

    Det är inte ovanligt att valborgshelgen blir den första kontakten med alkohol eller droger för våra ungdomar. Vid valborg samordnar Uppsala ungdomsjour sociala insatser tillsammans med polisen, nattvandrarföreningar och volontärer.

  • Så arbetar kommunen med härbärge och stödboenden

    Kommunens härbärge och stödboenden är till för personer som är hemlösa. Många har även ett alkohol- och drogberoende och psykisk ohälsa. Härbärget löser situationen för natten medan stödboendena ofta är ett steg på vägen till ett eget boende.

Se fler nyheter
Kampanjer
  • Uppsala uppmärksammas

    Uppsala har höga ambitioner och mål i alla sina verksamheter, vilket har uppmärksammats och resulterat i flera priser som vi är glada, tacksamma och stolta över. Här kan du läsa mer om dessa priser. Förhoppningsvis fylls listan på med fler snart igen.

  • Krisberedskapsveckan

    Krisberedskapsveckan är en årlig nationell kampanj som samordnas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Målet med veckan är att fler människor ska vara förberedda inför en eventuell kris.

Så arbetar vi med trygghet, kris och säkerhet

  • Så arbetar vi med:

    Gränby och Kvarngärdet

    Gränby och Kvarngärdet är viktiga fokusområden för Uppsala kommun. Här kan du se vad kommunen tillsammans med de som bor och arbetar i stadsdelarna gör för att skapa en trygg och trivsam miljö.

  • Så arbetar vi med:

    Psykisk hälsa

    Uppsala kommun finns för dig genom livet. Att arbeta för psykisk hälsa och att möta och stötta den som behöver är en del av vårt grunduppdrag. Genom breda samarbeten och särskilda satsningar kraftsamlar vi för psykisk hälsa.

  • Så arbetar vi med:

    Trygghet och säkerhet

    I Uppsala ska trygghet vara en rättighet för alla - inte ett privilegium för några få. För att Uppsala ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och vistas i behöver vi arbeta förebyggande med trygghet och säkerhet.