Azets Revision och Rådgivning AB har av Uppsala Stadsteater AB:s lekmannarevisorer fått i uppdrag att göra en grundläggande granskning av Uppsala Stadsteater AB. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bolaget har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande av att bolaget lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har undertecknat en överenskommelse om kommunernas krisberedskap (SKL 18/03101). Denna reglerar ersättning, uppgifter och därtill kopplat stöd för kommunernas arbete med krisberedskap. Överenskommelsen upprättades ursprungligen för perioden 2019–2022 men har förlängts och justerats för kommunernas krisberedskapsarbete under 2023.
Syftet med granskningen har varit att bedöma om gatu- och samhällsmiljönämnden säkerställer ett ändamålsenligt underhåll vad gäller gator och vägar; och att genom det följa upp hur nämnden har arbetat med de rekommendationer som lämnades i granskning av underhåll av gator och vägar från år 2022.
Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att gatu- och samhällsbyggnadsnämnden delvis säkerställer ett ändamålsenligt underhåll vad gäller gator och vägar.
Sedan föregående granskning kan vi se att aktiviteter företagits och genomförts för bättre styrning. Bland annat genom ett särskilt styrdokument för att hantera beläggningsplaneringen. Vidare genom att arbeta med att klassificering av vägnätet, genom initiativ till inventering och bedömning av status för ca 210 km av det mest trafikerade nätet, samt en förbättrad samplanering med Uppsala Vatten AB.
Vi bedömer att det kvarstår att skapa ett särskilt systemstöd för en effektivare planering av beläggningsunderhållet vad avser stöd för prioritering inom givna ekonomiska ramar och som stöd för ett överblicka behoven på längre sikt. Vidare anser vi att behoven som ligger till grund för budgetplanering tydligare behöver lyftas fram och utgå från aktuella bedömningar om vägnätets status, samt att uppföljningen till nämnden avseende beläggningsunderhållet behöver utvecklas.
Kommunfullmäktige beslutade den 6 november om Mål och budget 2024 med plan för 2025–2026. I och med det fastställdes kommunens fokusmål och indikatorer för planperioden. Processen för att ta fram kommunens Mål och budget revideras varje år för att öka kvaliteten i behovsbedömningar och ekonomiska underlag, skapa mer delaktighet från nämnder och bolagsstyrelser samt öka genomslagskraften för den politiska viljan. Planeringsdirektiv 2024 beskriver fokus och förutsättningar för arbetet med Mål och budget 2025–2027.
Uppsala kommuns omvärldsanalys beskriver situationer och skeenden i omvärlden som förväntas ha betydande påverkan på kommunkoncernens verksamheter och ekonomi. Beskrivningen utgår från föregående års omvärldsanalys, Region Uppsalas omvärldsanalys samt analyser som inkommit från olika delar av kommunkoncernen. Omvärldsanalysens syfte är att stödja kommunkoncernens olika delar att förhålla sig aktivt till omvärlden, så att de kan agera mer förutseende och strategiskt samordnat. Detta är särskilt angeläget då många bedömare menar att vi befinner oss i en tid med mer komplexa skeenden och kriser.
Energiprogram 2050 är ett kommunövergripande styrdokument som beskriver Uppsala kommuns vision för den långsiktiga utvecklingen av energisystemet i Uppsala. Energiprogrammet är en hörnsten i arbetet med att göra Uppsala fossilfritt och förnybart år 2030 och klimatpositivt år 2050.
I program för mobilitet och trafik pekas handlingsplanen ut som ett av de dokument som ska tas fram. Handlingsplanen innehåller etappmål för färdmedelsandelar och åtgärder för kommunens arbete med trafik, resor och stadsmiljö under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till 2030.
KPMG har av Uppsala kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska den interna kontrollen gällande utbetalning av föreningsbidrag. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2024.
Uppsala kommun tar årligen fram befolkningsprognoser på kommun- och delområdesnivå. Prognosen på kommunnivå används huvudsakligen som underlag för kommunens budget, i resursfördelningen till de pedagogiska verksamheterna och äldreomsorgen samt för beräkningar av skatteunderlag och befolkningsrelaterade effekter för kommunalekonomisk utjämning. Kommunprognosen används också som underlag för kommunens översiktliga planering. Den indikerar det framtida samhället i Uppsala kommuns geografi utifrån den förväntade framtida folkmängden och dess sammansättning.
En befolkningsprognos är en beräkning av ett områdes framtida folkmängd samt dess köns- och ålderssammansättning. Prognosen baseras på historisk befolkningsstatistik och antaganden om befolkningens utveckling över tid, inklusive hur många personer som förväntas födas, avlida, flytta in och flytta ut, samt hur den befintliga befolkningen åldras. Prognosen används som underlag i kommunens budgetarbete, i resursfördelningen till pedagogiska verksamheter och äldreomsorg samt i den översiktliga planeringen av markanvändning och vattenanvändning och den byggda miljön. Prognosen utgör därmed ett centralt underlag för att bedöma framtida behov av bostäder, välfärdstjänster och infrastruktur. Ett samhälle utgörs av dess befolkning. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkar därmed hur samhället utvecklas. Befolkningsprognosen kan ses som ett underlag för att förstå möjliga framtida utvecklingsriktningar för Uppsala kommun. Vill du veta mer om vad som har lett fram till dagens folkmängd och befolkningssammansättning i Uppsala kommun ger rapporten Vad beror dagens folkmängd och befolkningssammansättning i Uppsala kommun av? en fördjupad genomgång.
