Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

#MittKlimatsteg – Uppsalabor delar sina hållbara val i vardagen

Tar du små och stora steg för klimatet? Dela med dig på #MittKlimatsteg på Instagram och visa att vi är många i Uppsala som bidrar till en hållbar framtid. Behöver du inspiration? Här kan du se, höra och läsa om Maria, Yasmin, Daniel, Carina och Albas steg för klimatet.

Maria plockar skräp på barnvagnspromenaderna

Intresset för klimat och miljö har alltid funnits där. Men när Maria Sandberg fick barn för snart tre år sen fick intresset ett helt nytt perspektiv.

– Jag kände att jag måste göra så mycket jag kan, för hennes framtid.

Som nybliven mamma blev det många barnvagnspromenader runt Nåntuna. Det var då Maria fick upp ögonen för hur mycket skräp det faktiskt ligger längs vägarna.

– Jag började prata med andra föräldralediga om det. Vi blev tre stycken som gav oss ut på vår första barnvagnsplogging vid Ica Sävja. Vi fick ihop sju kassar på 25 minuter.

Trädgårdshandskar och påse i fickan

Plogging är ett begrepp för att plocka skräp samtidigt som man joggar, i det här fallet går med barnvagn. Maria fortsatte plogga och anordnade evenemang i närområdet där fler deltog. Hon startade också instagramkontot @ploggingmom för att inspirera fler.

– Plogging är verkligen en bra aktivitet, du får frisk luft, någon att snacka med och samtidigt är det bra för miljön. Nu när min dotter blivit äldre så tycker hon också att det är kul att vara med och plocka skräp, säger Maria och fortsätter:

– Jag har alltid ett par trädgårdshandskar och en påse i fickan. Så kan jag plocka skräp när som helst när jag är på väg någonstans. Det behöver inte vara ett stort projekt.

Vill inspirera fler genom sociala medier

På sitt instagramkonto inspirerar Maria även om andra miljö- och klimatfrågor med målet att visa att det inte behöver vara svårt att göra mer hållbara val i vardagen.

– Jag handlar nästan bara second hand-kläder. Jag gör mitt eget smink och egna hårprodukter för att minska på kemikalier och förpackningar. Det handlar inte bara om att leva hållbart utan också om hälsa. Min hud mår inte bra av kemikalier vilket gör att de här valen får mig att även må bättre, i second hand-kläderna är kemikalierna redan borta.

Ett steg i taget

Marias främsta tips för att göra mer hållbara val i vardagen är att börja smått och sen bygga vidare. Hon tycker också att det är viktigt att hitta en balans som funkar för en själv

– Kan jag engagera någon är jag glad. Hela systemet behöver ändras för att vi ska kunna få en hållbar framtid, där alla behöver bidra. Börja på en mindre nivå och ta sen ett steg i taget. Ingen kan vara perfekt men alla kan göra något.

Få fler tips på hållbara vardagsval kopplat till konsumtion, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.

Yasmin bor på 13 kvadrat för klimatet

När det var dags att hitta bostad inför studierna i Uppsala funderade Yasmin och hennes pojkvän på nya sätt att bo och leva. De ville hitta en lösning som ger så liten påverkan på planeten som möjligt. De landade i ett så kallat "tiny house", en 13 kvadratmeter liten timmerstuga på släp.

Hösten 2020 började 20-åriga Yasmin Screech plugga miljö- och biologivetenskap på SLU. Som andra nya studenter hade hon vissa utmaningar med att hitta bostad i Uppsala. Hon visste att hon ville bo med sin pojkvän och hon visste att hon ville bo så hållbart som möjligt. Tillsammans med sin familj byggde Yasmin en timmerstuga i dalastil.

– Jag kommer från Dalarna från början och jag har alltid bott nära naturen, vilket har gett mig en vårdande syn på planeten. Jag tänker alltid på vad jag kan göra för att inte ta resurser från jorden som jag inte behöver.

Vill ha noll avfall

Den 13 kvadratmeter lilla stugan står på ett släp. Marken den står på, strax utanför centrala Uppsala, hittade hon genom kompisar. Den begränsade ytan gör att Yasmin och hennes pojkvän bara har det allra nödvändigaste. Det mesta de köper till hemmet är återbrukat. De försöker också leva enligt principen "zero waste", som handlar om att minimera avfall från hushållet. Mat köper dem i lösvikt för att minska antalet förpackningar och allt som går att återvinna återvinns. Yasmin berättar att nya bekantskaper först brukar bli fundersamma till hennes livsstil, men att de ganska snabbt ändrar uppfattning.

– Jag förstår att många tycker att det är lite läskigt. Men när de ser hur vi bor och ser att vi har allt vi behöver så inser de att de inte behöver allt de har. Människan idag ser gärna saker vi kan få och inte det vi redan har.

Behöver du verkligen prylen?

Att både Yasmin och hennes pojkvän pluggar på distans på grund av coronapandemin har varit en viss utmaning.

– När båda har seminarium och vill prata samtidigt kan det bli lite stökigt, annars går det ändå helt okej.

Yasmins främsta tips till den som vill bo och leva mer hållbart är att börja smått.

– Det är lätt att känna att du tar dig vatten över huvudet. Ställ dig alltid frågan, behöver jag verkligen den här prylen? Kan jag inte laga den? Eller kan jag köpa den begagnad? Välj grönsaker i butiken som inte är inplastade och försök köpa mer svensk mat. Det viktigaste är att börja någonstans och sen fortsätta bygga på.

Nästa steg i Yasmins hållbara vardag är att fixa solpaneler till timmerstugan och hitta metoder för att samla upp regnvatten. När hon har pluggat klart vill hon använda sina kunskaper för att lära andra.

Våga vara förändringen

Yasmin menar att individen styr samhället. Om tillräckligt många individer ser något de vill göra och agerar på det, så kommer samhället följa efter.

– Som individer måste vi våga leva som vi lär och våga vara förändringen som vi vill se i samhället, annars blir det aldrig någon förändring.

Få fler tips om hur du kan bo mer hållbart, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.

Få fler tips om hur du kan konsumera mer hållbart, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.

Daniel väljer lastcykel istället för bil

När bilen till slut bara användes till storhandling och därmed för det mesta stod parkerad och kostade pengar började han fundera på smidiga alternativ. Sedan 2,5 år tillbaka väljer Daniel Eriksson lastcykel.

Daniel Eriksson skaffade lastcykel för 2,5 år sedan. En robust sort med en stor plywoodlåda fram som rymmer såväl barn som storhandling.

– När man bor i Uppsala finns allt inom cykelavstånd. Jag uppskattar framförallt att jag kan ta mig ända fram till köpcentret och slipper leta parkering. Jag mår bra av att röra på mig och behöver dessutom inte passa busstider, säger Daniel.

Billig i drift

Lastcykel är ett samlingsnamn för en större två- eller trehjulig cykel med rejält lastutrymme. Daniels väger cirka 55 kilo, är 2,5 meter lång och kostade närmare 40 000 kronor. Generellt kostar en lastcykel mellan 10 000 och 80 000 kronor.

– Inköpspriset kan upplevas högt men det går inte att jämföra med en bil. Jag slipper dessutom vägskatter, parkeringsavgifter samt underhålls- och bränslekostnader, säger Daniel.

Han brukar lämna in lastcykeln på en cykelverkstad två gånger per år för en grundlig genomgång. Men däckbytet fixar han på egen hand.

– Jag lägger mellan 750–1 500 kronor på service varje år, det är allt.
Han cyklar dagligen mellan Sunnersta och Håga. Men stans bästa cykelstråk går mellanHåga och Lurbo.

– Det är en otroligt vacker sträcka i skogen som jag gillar, säger Daniel.

Fixar veckohandlingen

Hans lastlåda rymmer upp till fyra matpåsar så att fixa veckohandlingen går hur bra som helst. Att storhandla med bil och cirkulera runt och leta parkeringsplats är inget han saknar.

– Det är så skönt att kunna cykla ända fram till dörren och slippa allt det där, jag känner mig så oberoende och fri, säger Daniel.
Daniels lådcykel har en elgenerator och han har skjutsat både barn och vuxna – en last på cirka 80 kilo – utan problem. Han har till och med fraktat hem en julgran.

– Det sägs att den som har en elgenerator tenderar att använda cykeln oftare samt cyklar längre sträcka och jag är beredd att hålla med. Det är skönt. Framförallt när stans snabbcykelleder faktiskt har en del backar.

Nära till allt

Daniels främst argument för att välja en lastcykel är friheten. Allt är nära i en stad som Uppsala. Han ser helt enkelt ingen anledning att äga en bil. Att cykla ligger dessutom helt rätt i tiden med tanke på coronapandemin.

– Bilar tar plats och belastar stan i högre utsträckning. Det är rätt trångt på många ställen och en cykel tar betydligt mindre plats. Jag tror att Uppsala skulle vinna på att fler skulle se fördelarna med en lastcykel, säger Daniel.

Olika modeller

Lastcykel, lådcykel, flakcykel, packcykel, cargobike, transportcykel, cykelsläp, longtails, ja de finns många olika modeller och fabrikat som rymmer stort bagage. Vad ska man välja?

– Provcykla, det är det bästa. Det finns Facebook-sidor där du lätt får kontakt med andra som redan har en, och kanske låter dig provcykla, säger Daniel.
Så fort coronapandemin är över tänker han arrangera en lastcykelfestival i Uppsala där intresserade kan se såväl utbud som testcykla.

– Jag älskar friheten och smidigheten, att jag dessutom gör gott för miljön känns såklart också bra.

Social åktur

Det är även socialt. Daniel berättar att det är så mycket mysigare och lättare att prata med barnen när de sitter i lådan framför honom istället för bakom på pakethållaren.

– Jag har alltid cyklat mycket och när jag dessutom får med mig det jag vill ser jag ingen anledning att åka bil i Uppsala. Vi är många som insett fördelarna och vi tycks bli fler och fler, säger Daniel.

Överlag tycker Daniel att stans cykelvägar är bra, men han tycker vissa är väl smala:

– En lastcykel är bredare än en vanlig cykel och har större svängradie så bredare cykelvägar vore toppen. Jag skulle dessutom uppskatta fler parkeringsplatser, gärna med massiva järnkonstruktioner, att låsa fast cykeln på centralt för att undvika stöld. Traditionella cykelställ är allt för veka och lätta att kapa av.

Få fler tips om hållbart resande, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.

Carina ordnar mötesplats för närproducerad mat

För att främja lokala matproducenter och underlätta för Uppsalas invånare att köpa lokala produkter finns rekoringar i Uppsala. Carina Gunnarsson är en av fler administratörer för mötesplatsen där du som konsument får stenkoll på vart din mat kommer ifrån.

En rekoring är en mötesplats där lokala producenter samlas och lämnar ut förbeställda varor till konsumenter som vill handla närproducerat. I centrala Uppsala finns det två ringar, en i Boländerna och en i Gränby. Mötesplatserna cirkulerar kring Facebook-grupper som samlar tusentals Uppsalabor.

– När vi började i Boländerna 2017 gick det till en början rätt segt. Men sedan våren 2018 har intresset stadigt ökat och under coronapandemin har vi sett en väldigt stor ökning av både konsumenter som vill handla och producenter som vill sälja, säger Carina Gunnarsson, en av administratörerna till rekoringen i Boländerna.

Bra sätt att hitta kunder

Carina har varit med från början, hon och hennes sambo har en liten gård i Alunda och brukar sälja sina produkter på utlämningarna, varannan vecka i Boländerna och varannan i Gränby.

– Reko är ett perfekt tillfälle för att delvis hitta kunder men också för att få feedback på mina produkter direkt. Med reko är det inga mellanhänder utan varan går från producent till konsument direkt.

Men hur går det till i praktiken då? Jo, inför varje utlämning publicerar producenten ett inlägg med sina produkter i Facebook-gruppen. Där får sen de som handlar kommentera på inlägget och beställa och betala i förskott. Sen kommer alla producenter till utlämningsplatsen där konsumenten hämtar ut sina förbeställda varor, som kan vara allt från nyskördade grönsaker och sylt till honung och kravmärkt gris.

– Att handla lokalproducerat är viktigt. Dels för att våra lokala gårdar ska finnas kvar och öka Sveriges självförsörjningsgrad. Dels är det också bra för miljön. Både minskade transporter och minskat matsvinn till exempel, när allt är förbeställt, förklarar Carina.

Unika varor

Som administratör för en rekoring lägger Carina ner en hel del tid. Inför varje utlämning läser administratörsgruppen igenom alla inlägg och godkänner dem, de turas också om att vara värdar vid utlämningarna. Under pandemin har de behövt göra anpassningar, men det har gått bra.

– Reko är här för att stanna, det tror jag. Här finns det möjlighet att handla sådant som du annars inte får tag på. Det blir allt mer aktuellt att veta var maten du handlar kommer ifrån. I somras samlade vi runt 35 producenter vid utlämningen i Boländerna och vi kunde ha tagit emot fler om vi inte hade behövt undvika trängsel.

Vill du också handla via rekoring? Sök på REKO Boländerna och REKO Gränby på Facebook. Det finns också rekoringar i Uppsalas tätorter och grannkommuner, prova att söka på din ort/kommun.

Få fler tips om hållbara matvanor, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.

Alba räddar mat och delar ut den till behövande

Alba berättar mer om Bruised food club och ger sina tips för minskat matsvinn

Med målet att minska matsvinn och bidra till en värld fri från svält samlar Bruised food club in mat som blivit över från olika butiker i Uppsala – och delar sedan ut den till allmänheten med särskilt fokus på behövande. Alba Sáez, är en av de som driver initiativet.

– Jag jobbade som kock ett tag och fick slänga så mycket mat som blev över, som det inte var något fel på. Då hittade jag mitt kall, det här behöver jag viga mitt liv åt.

Alba Sáez gick klart sitt mastersprogram i agroekologi på SLU för två sedan. Under utbildningen insåg hon att vårt livsmedelssystem, hur vi producerar och konsumerar råvaror, inte är hållbart.

– Vi producerar så mycket mat, hugger ner så mycket skog för att producera mat, de som har makt vill använda ännu mer mark för att producera mat, men sen slänger vi ändå 30-50 procent av maten vi producerar – det är hemskt, säger hon.

Matmarknad för alla

Ett sätt att hantera den här insikten är engagemanget i Bruised food club. Bruised food club började som ett projekt drivet av utbytesstudenter. Sedan 2019 har Alba varit engagerad i projektet som numera är en ideell förening.

– Vi minskar matsvinn genom att samla in mat som blivit över från olika butiker i

Uppsala, sen håller vi marknader varje vecka där vi delar ut maten. Besökarna väljer själva om och hur mycket de vill betala för maten. Vi försöker nå ut till människor i behov av mat och skänker mat till Stadsmissionen ibland. Vi är också aktiva i sociala medier där vi försöker skapa medveten i samhället om matsvinn och hållbar konsumtion av mat, berättar Alba.

Coronaanpassad utlämning av mat

Matmarknaden som är varje fredag i Ungdomens hus i Uppsala klockan 15.45 har behövt anpassa sig till coronapandemin. Nu måste de som vill hämta mat föranmäla sig via ett formulär som nås via instagramkontot @bruisedfoodclub bland annat. Det har lett till att färre personer kommer till marknaden. Men Alba upplever att marknaden ändå är känd bland de behövande i Uppsala.

I dagsläget har de samarbete med tre matleverantörer i Uppsala men de skulle vilja ha fler.

– Det vi får in mest idag är bröd, potatis och avokado, berättar Alba.
Bruised food club söker också alltid nya volontärer. När det inte är pandemi brukar Bruised food club också hålla i event och studiecirklar, något de hoppas komma igång med när restriktionerna lättar.

Alba har några enkla tips till dig som vill minska ditt matsvinn.

– Kolla i kylskåpet innan du handlar. Ät upp all gammal mat först, ställ den längst fram i kylskåpet så du inte missar den. Planera måltiderna och handla efter planeringen. Försöka äta delar av varor som kanske slängs annars, men som är ätbart, skalet på potatis och morötter, eller brödkanter till exempel.

Hela livsmedelskedjan behöver ses över

Men Alba tycker också det är viktigt att komma ihåg att det inte är individen som ska skuldsättas.

– Vi behöver titta på hela livsmedelskedjan. De stora butikerna som säljer apelsiner i nät där du inte har möjlighet att köpa bara några stycken. De som sätter bäst före-datum på saker som klarar sig mycket längre. Erbjudanden som "köp tre för två", som uppmuntrar till att köpa mer än vad du egentligen behöver. Vi kan göra mycket som individer men vi kan inte skylla allt på individen. Vi måste driva förändring och agerande med motivation och inte skuld och skam, avslutar Alba.

Få fler tips om hållbara matvanor, som är ett av temaområdena för Uppsala klimatvecka 2021.