Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
En befolkningsprognos är en beräkning av ett områdes framtida folkmängd samt dess köns- och ålderssammansättning. Prognosen baseras på historisk befolkningsstatistik och antaganden om befolkningens utveckling över tid, inklusive hur många personer som förväntas födas, avlida, flytta in och flytta ut, samt hur den befintliga befolkningen åldras. Prognosen används som underlag i kommunens budgetarbete, i resursfördelningen till pedagogiska verksamheter och äldreomsorg samt i den översiktliga planeringen av markanvändning och vattenanvändning och den byggda miljön. Prognosen utgör därmed ett centralt underlag för att bedöma framtida behov av bostäder, välfärdstjänster och infrastruktur. Ett samhälle utgörs av dess befolkning. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkar därmed hur samhället utvecklas. Befolkningsprognosen kan ses som ett underlag för att förstå möjliga framtida utvecklingsriktningar för Uppsala kommun. Vill du veta mer om vad som har lett fram till dagens folkmängd och befolkningssammansättning i Uppsala kommun ger rapporten Vad beror dagens folkmängd och befolkningssammansättning i Uppsala kommun av? en fördjupad genomgång.
Se Befolkningsprognos Uppsala kommun 2026–2035 med utblick mot 2050 i Excelformat (XLSX, 99 KB)
Befolkningsprognosen för åren 2026–2035 visar på en fortsatt folkökning i Uppsala kommun, men i en lägre takt än tidigare. År 2035 beräknas folkmängden uppgå till 269 000 personer. Den genomsnittliga årliga folkökningen under perioden beräknas till 1 910 personer, vilket är mindre än hälften av genomsnittet för de senaste tio åren.
Folkökningen väntas främst bero på att fler flyttar till än från kommunen. Det positiva flyttnettot väntas utgöra ungefär 62 procent av folkökningen medan cirka 38 procent av ökningen förklaras av ett positivt födelsenetto, att fler föds än dör i kommunen.
Prognosen visar även den förväntade framtida befolkningssammansättningen, per kön och ålder. Antalet barn i förskoleåldrarna väntas minska under prognosens inledande år, för att sedan öka och vid slutet av prognosperioden vara fler än år 2025. I grundskoleåldrarna väntas antalet barn minska under hela prognosperioden, medan antalet barn i gymnasieåldrarna väntas vara något färre i slutet av prognosperioden. I andra änden av ålderspektrumet väntas åldersgruppen 65–79 år minska i antal under prognosens första år, när stora årskullar når högre åldrar. Antalet personer i de äldsta åldrarna väntas öka kraftigt under hela prognosperioden. År 2035 väntas befolkningen bestå av en större andel personer i åldrarna 45–64 år och 80 år och äldre, medan andelen barn och unga 0–18 år samt personer i åldrarna 25–44 år väntas ha minskat något.
Rapporten innehåller också en utblick mot år 2050, men bedömningen av utvecklingen är mer osäker på så lång sikt. Mellan åren 2036–2050 väntas en fortsatt ökning av folkmängden, som beräknas uppgå till cirka 303 000 personer år 2050. Med den längre sikten väntas förändringen i ålderssammansättningen förstärkas ytterligare, mot en högre andel äldre och en lägre andel yngre.
För hela perioden 2026–2050 beräknas den genomsnittliga folkökningen till cirka 2 150 personer per år. Det är något lägre än i föregående prognos, både på kort och lång sikt. Jämfört med föregående års prognos väntas folkmängden vid utgången av år 2035 vara cirka 2 900 färre personer och 4 900 färre personer mot år 2050. Sammantaget innebär förändringarna att folkökningen i KP2026 antas bli lägre än i föregående prognos, främst till följd av ett lägre flyttnetto.
Sammanfattningsvis väntas folkmängden i Uppsala kommun öka både på kort och lång sikt. Resultaten bygger på antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster. De ska därför tolkas som en möjlig utveckling givet dessa antaganden, inte som exakta årliga utfall. Detta gäller särskilt på lång sikt, i utblicken mot år 2050.