Dela dina tankar om framtidens Uppsala

Vision för framtida Uppsala

Bland de svarande på den digitala enkäten ”Mitt Uppsala idag och i framtiden” finns en stark vilja att se en utveckling som kombinerar hållbarhet med en hög livskvalitet. För många innebär detta att bevara grönområden och natur samtidigt som staden utvecklas med nya bostäder och förbättrad infrastruktur. Tillgång till skolor, vårdcentraler, affärer och mötesplatser lyfts fram som centralt för att skapa ett samhälle där alla kan trivas. Flera invånare ser också en möjlighet för Uppsala att bli en förebild för hållbar stadsutveckling genom att integrera miljövänliga lösningar i stadens tillväxt.

Grönska och trygghet viktiga kvaliteter

Många invånare betonade att närheten till parker, naturreservat och rekreationsområden är avgörande för att Uppsala ska vara en attraktiv plats att bo och leva i. Förutom att grönområden bidrar till livskvalitet, ses de också som nödvändiga för att hantera klimatförändringar och främja hållbar utveckling. Behovet av fler grönområden lyftes särskilt fram i centrala och tätbebyggda delar av staden, medan boende i de mer landsbygdsnära områdena betonade vikten av att skydda befintliga naturområden.

Trygghet var ett annat återkommande tema. Många invånare, särskilt de som bor i stadskärnan och tätorterna, efterlyser åtgärder för att öka den upplevda tryggheten, särskilt genom bättre belysning, fler trygghetsåtgärder i det offentliga rummet och ökad polisnärvaro.

Trafiksäkerhet var också en viktig fråga. Många vill se förbättrade gång- och cykelvägar för att minska olycksrisker och främja säkra och hållbara transportlösningar.

Samtidigt finns en oro för ökad kriminalitet i vissa områden, där invånare vill se större satsningar på förebyggande insatser och samhällsplanering som stärker det sociala sammanhanget.

Ökad gångvänlighet och närhet

I stadskärnan betonar invånarna gångvänlighet och tillgången till ett rikt serviceutbud med butiker, restauranger och kulturaktiviteter. Samtidigt efterfrågas mer fokus på att göra stadsmiljön mer hållbar genom minskad biltrafik och ökad satsning på cykelinfrastruktur och kollektivtrafik.

I ytterområdena och mindre tätorter som Björklinge, Almunge och Lövstalöt efterfrågas förbättrad service och infrastruktur. Här är bilvänlighet en högre prioritet, med många invånare som efterfrågar fler parkeringsplatser och bättre vägunderhåll. Samtidigt finns en stark önskan om förbättrad kollektivtrafik, både för att minska bilberoendet och för att förbättra tillgängligheten för ungdomar, äldre och de som saknar bil.

Många efterfrågar fler skolor, vårdcentraler och butiker i dessa områden för att skapa en mer levande och självförsörjande närmiljö. Landsbygdsboende lyfter också fram behovet av bättre cykelvägar, både för att öka säkerheten och för att främja mer hållbara transportlösningar. Detta efterfrågas särskilt i områden som Skölsta och Vreta, där många boende vill ha cykelvägar som knyter samman landsbygden med stadens centrala delar.

Konflikter kring bebyggelseutveckling

En av de största konflikterna i dialogen gäller frågan om bebyggelse och förtätning. Medan vissa invånare, särskilt i stadskärnan och dess närförorter, välkomnar fler bostäder och en tätare bebyggelse för att möta den ökade efterfrågan på boende, vill andra bevara områdets nuvarande karaktär. De som är emot en ökad förtätning lyfter ofta fram rädslan för att förlora grönområden och för att ny bebyggelse kan påverka områdets estetik och kulturhistoriska värden negativt.

En annan central konflikt handlar om balansen mellan biltrafik och mer hållbara transportlösningar. Stadsbor förespråkar ofta åtgärder för att minska biltrafiken till förmån för cykling och kollektivtrafik, medan invånare på landsbygden och i mindre tätorter vill ha bättre parkeringsmöjligheter och vägunderhåll för att underlätta bilpendling. Behovet av fler cykelvägar är dock något som delas av invånare både i stad och på landsbygd.