Anmäl misstanke om att barn och unga far illa

Om du är orolig för hur ett barn mår eller har det hemma kan du göra en anmälan till socialtjänsten.

Det räcker med att du är orolig för ett barn för att göra en anmälan, dina misstankar behöver inte vara bekräftade. Det är sedan socialtjänsten som utreder om barnet behöver stöd eller hjälp.

Som privatperson kan du kan välja att vara anonym, men tänk då på att inte uppge ditt namn i anmälan.

Om du är osäker på hur du ska göra en anmälan är du välkommen att ringa och rådgöra med socialtjänsten, 018-727 52 30. Socialtjänsten i Uppsala kommun läser och handlägger regelbundet alla inkommande ärenden under arbetstid.

Anmäl oro för barn och unga via blankett (PDF, 74 KB)

Många tjänstepersoner har anmälningsskyldighet

Du som är anställd i en verksamhet som rör barn och unga, till exempel skola, fritid, hälso- och sjukvård, tandvård är enligt lag skyldig att anmäla till socialtjänst om du är orolig för att ett barn far illa. Du kan inte välja att vara anonym i din anmälan. Du som jobbar nära barn och unga kan ladda ner och skriva ut en lathund för orosanmälan. I rutinerna hittar du information om:

• hur du anmäler till socialtjänsten
• när du ska anmäla
• vad en anmälan ska innehålla
• vad som händer efter att du som tjänsteperson har skickat in en anmälan
• vad som gäller om du behöver kontakta polisen.

Här finns också information om vem du kan kontakta för att få råd och stöd inför en anmälan.

Alla tjänstepersoner rekommenderas att anmäla om de misstänker att barn far illa. Det gäller också de som inte har anmälningsskyldighet.

Rutiner för tjänstepersoner för orosanmälan till socialtjänsten och för att kontakta polisen (PDF, 2 MB)

Polisanmälan brott på skola (PDF, 1 MB)

När socialtjänsten får veta att ett barn kan behöva hjälp gör en socialsekreterare en utredning tillsammans med familjen.

För att ta reda på barnets behov av hjälp, stöd eller skydd pratar vi med föräldrarna, barnet och andra personer som finns i barnets naturliga nätverk och som är viktiga för familjen. Målet är att vi tillsammans ska komma fram till vilket stöd barnet behöver.

I samtalen fokuserar vi på:

• barnets behov
• föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov
• familj- och miljöförhållanden som kan påverka barnet och föräldrarnas förmåga.

Inom fyra månader ska socialtjänsten föreslå vilken hjälp som blir bäst för barnet.

Det vanligaste är att socialtjänsten hjälper barnet med föräldrarnas eller vårdnadshavarnas samtycke. Om barnet har fyllt 15 år kan vi erbjuda hjälp utan föräldrarnas samtycke – om barnet själv vill det.

Om det under utredningen kommer fram allvarliga missförhållanden kan vi behöva ingripa mot vårdnadshavarens vilja. Då ansöker socialnämnden för barn och unga om en åtgärd som kallas LVU – vård med stöd av Lag 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga. En sådan LVU-ansökan gör socialnämnden hos domstol och bara i ett läge som är mycket allvarligt eller farligt för barnet.