KPMG har av Uppsala kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en samordnad granskning av kommunkoncernens styrning, ledning och uppföljning i relation till Agenda 2030. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2024.
Internkontrollplanen beskriver vad som behöver göras utifrån prioriterade risker som framkommit i riskanalyser. Internkontrollplanen innehåller också två obligatoriska kontrollmoment som identifierats i kommunstyrelsens övergripande riskanalys.
En befolkningsprognos är en beräkning av folkmängden och dess köns- och åldersmässiga sammansättning i framtiden. Den bygger på antaganden om hur många personer som föds i, dör i, och flyttar in till och ut från ett givet område, samt dessa personers åldrande över tid. Befolkningsprognoser används främst som planeringsunderlag för verksamheter där det är viktigt att bedöma hur många människor, i olika åldrar, som väntas bo i ett visst område framöver. Det gör befolkningsprognoser till ett centralt underlag för de flesta kommunala verksamheter och bolag.
Alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med avfallsföreskrifter och avfallsplan. Föreskrifterna beskriver bland annat hur kommunen ska sköta sin del av insamlingen och vad som är fastighetsägarens ansvar. Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder för hur avfallet ska hanteras på ett effektivt och miljöriktigt sätt.
Vi som förtroendevalda revisorer i Uppsala kommun har genomfört en granskning avseende äldrenämndens vidtagna åtgärder utifrån övergrepp inom hemtjänsten. I vår granskning har vi haft stöd av KPMG.
PwC har av Uppsala kommuns revisorer fått i uppdrag att granska om socialnämnden och omsorgsnämnden säkerställt en ändamålsenlig ekonomistyrning för den verksamhet de ansvarar för. Granskningen syftar även till att bedöma om den interna kontrollen inom granskningsområdena är tillräcklig. Granskningen har ingått i revisionsplanen för år 2020 och har genomförts under hösten 2020 mot bakgrund av den ekonomiska prognos som nämnderna lämnade i mars 2020.
Den socioekonomiska rapporten ger en fördjupad kunskap om socioekonomiska utmaningar och styrkor som olika delar av kommunen har. Rapporten är ett viktigt verktyg när kommunen planerar för framtiden och för politikerna när de vill ta fram förslag som ska minska socioekonomiska skillnader och öka den sociala hållbarheten.
KPMG har av Uppsala kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en samordnad granskning av kommunen och bolagskoncernens samverkan vid långsiktig planering. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2024.
Syftet med granskningen har varit att bedöma om det finns en ändamålsenlig samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag avseende större investeringar och exploateringsprojekt.
Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att det delvis finns en ändamålsenlig samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag avseende större investeringar och exploateringsprojekt.
För att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig hantering av projekt, bedömer vi att det är av vikt att samtliga inblandade är involverade i såväl lokalförsörjningsprojekt, investeringsprojekt som exploateringsprojekt redan i respektive projekts planeringsstadium. I samband med granskningen har det framförts önskemål från såväl bolag som nämnder att tidigare bli involverade i processerna kring dessa projekt. Vi bedömer även att det är av vikt att det finns en god, ändamålsenlig dialog och kommunikation kring projekten i syfte att säkerställa att alla involverade har samma bild avseende projektens status och även plan framåt för respektive projekts framskridande.
Granskningen visar att det finns olika samverkansforum i kommunkoncernen. Dock bedömer vi att det formellt behöver fastställas vilken roll, ansvar och befogenheter respektive samverkansforum ska inneha. I samband med granskningen har det i samband med intervjuer framkommit synpunkter på att de olika samverkansforumens roll, ansvar och befogenheter i vissa fall uppfattats som otydliga. Det är även av vikt att fullständigt belysa vad aktuella projekt innebär ekonomiskt under projektets tillgångars hela ekonomiska livslängd, dvs utifrån ett såväl investerings- och driftsperspektiv som underhållsperspektiv. Detta bör fastställas för samtliga involverade parter i olika aktuella projekt. Det finns även behov av att tydliggöra vilken part som ska bära dessa kostnader.
Kommunens avfallsplan handlar om att öka återanvändningen, minska mängden felsorterat avfall och göra medborgarna mer delaktiga i avfallshanteringen. En god arbetsmiljö för dem som hanterar avfallet är också en viktig del i planen.
För att åstadkomma en förändring är det nödvändigt att säkerställa att åtgärderna som vidtas för att främja integration och etablering också får den tänkta effekten. 2021 gjordes en resultatredovisning som omfattar områdena arbetsmarknadsetablering, barn och unga samt boende utifrån tio utpekade indikatorer.
