Världshälsoorganisationen, WHO, beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje person kan

• förverkliga sina egna möjligheter
• klara av vanliga påfrestningar
• arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. 

Psykisk hälsa är alltså inte samma sak som frånvaron av psykisk sjukdom.

Olika begrepp inom psykisk hälsa

Psykisk hälsa är både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.

De olika begreppen är överlappande. En person som inte har psykisk ohälsa kan ha ett lågt självupplevt psykiskt välbefinnande med psykiska besvär medan en person med psykiatriska tillstånd kan uppleva psykiskt välbefinnande.

Läs mer om de olika begreppen och se en film som beskriver psykisk hälsa och andra närliggande begrepp (folkhalsomyndigheten.se).

Suicid är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Det finns samband mellan psykisk ohälsa och suicid. Även problem som ekonomiska svårigheter, långvarig arbetslöshet och spelproblem kan öka risken för suicid. Suicid kan ses som en psykologisk olycka och en följd av psykiska och fysiska påfrestningar.

Här är en förenklad modell som visar det som beskrivits i texten innan. Modellen visar hur de olika begreppen inom psykisk hälsa förhåller sig till varandra.

Inspirerad av Sveriges kommuner och regioner, Uppdrag psykisk hälsa

Därför skiljer vi på begreppen

Eftersom begreppet psykisk hälsa används som ett samlingsbegrepp och beskriver både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa finns en risk att begrepp blandas ihop och får olika betydelse i olika sammanhang. Det kan då bli svårt att förstå, jämföra och se trender inom området psykisk hälsa. När Uppsala kommun ska arbeta för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom området är det därför viktigt att utgå från de olika begreppen inom psykisk hälsa.

Hälsans bestämningsfaktorer

Vår psykiska såväl som vår fysiska hälsa påverkas av många faktorer. Modellen Hälsans bestämningsfaktorer visar hur vår hälsa påverkas av ålder, kön och arv, vårt sätt att leva men också av samhället vi lever i.

Vår hälsa kan påverkas av:

• individuella faktorer som kost, träning och sociala nätverk
• levnads- och arbetsvillkor som vår fysiska miljö, boende och arbetsliv
• övergripande samhällsfaktorer som miljö, kultur och samhällsekonomi.

Källa: Hälsofrämjande samhälle (skr.se)

Kommunen kraftsamlar för psykisk hälsa

Hur den psykiska hälsan ser ut i Sverige skiljer sig mellan och inom olika grupper. Därför måste kommunen arbeta för en god och jämlik psykisk hälsa inom många områden samtidigt. Flera av målen och uppdragen i kommunens viktigaste styrdokument Mål och budget handlar om områden som har betydelse för vår psykiska hälsa.

Läs kommunens Mål och budget.

Läs mer om ojämlikheter i psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se).

Agenda 2030 och psykisk hälsa

FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, är en del av kommunfullmäktiges nio inriktningsmål i Mål och budget.

Mål 3 i Agenda 2030, att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande i för alla i alla åldrar, har starkast koppling till psykisk hälsa.

Men följande mål i Agenda 2030 har också en stor betydelse för människors hälsa och psykiska välbefinnande:

• Mål 1: Avskaffa fattigdom
• Mål 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
• Mål 5: Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
• Mål 8: Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
• Mål 10: Minska ojämlikheten inom och mellan länder
• Mål 11: Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

Läs mer om FN:s globala hållbarhetsmål, Agenda 2030 (globalamalen.se).