Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Omvärldsanalys

Varje år gör Uppsala kommun en omvärldsanalys för att upptäcka händelser och värderingsförändringar som påverkar kommunens verksamhet. Här sammanfattar vi analysen och förklarar hur den påverkar arbetet med kommunens budget och mål.

Omvärldsanalys 2022

Kommunens verksamheter och ekonomi påverkas av saker som händer i omvärlden som ligger utanför vår kontroll. Omvärldsanalysen beskriver händelser och förändringar som sannolikt kommer att påverka Uppsala mycket. Den beskriver också hur kommunen kan behöva jobba för att utvecklingen ska bli så bra som möjligt.

Omvärldsanalysen lyfter fram sju regionala trender som kan ha stor påverkan på Uppsalas förutsättningar att utvecklas till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun med omkring 320 000 invånare år 2050.

Läget är fortfarande påverkat av covid-19-pandemin och de restriktioner som infördes till följd av den. Framför allt präglas dock situationen under våren av den ryska invasionen av Ukraina. Det är omöjligt att förutspå hur situationen kommer att utvecklas, men miljontals människor är på flykt. Flyktingar kommer till Sverige, och sannolikt också till Uppsala.

Omvärldsanalys sju regionala trender

Figur: Övergripande trender i Uppsala kommuns omvärldsanalys. I omvärldsanalysen är sju regionala trender framlyfta som bedöms ha stor och långsiktig påverkan på Uppsalas förutsättningar att i enighet med Agenda 2030 utvecklas till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun med omkring 320 000 invånare år 2050. Även följderna av covid-19-pandemin och den ryska invasionen av Ukraina har genomgripande konsekvenser för kommunens invånare och verksamheter.

Sju regionala trender som påverkar kommunens verksamheter

De regionala trenderna bedöms ha en stor påverkan på Uppsalas långsiktiga utveckling och skapar ett förändringstryck som kommunens verksamheter behöver hantera. Gemensamt för dem är att de lyfter behoven av beredskap, samverkan och förmågan att hantera målkonflikter och säkra att resurserna används effektivt för att öka en social samhörighet och jämlika levnadsvillkor. Ibland måste kommunen hitta nya lösningar och nya sätt att arbeta på grund av förändringstrycket utifrån.

Trend ökad polarisering
1.Ökad polarisering

Uppsalabornas attityder till sin kommun och kommunens styrning är ganska stabila över tid. Men det finns tendenser i Sverige som tyder på att befolkningens tillit till medmänniskor och till samhällets institutioner har minskat över tid. Fler anser att Sverige är på väg i fel riktning, även om Sverige fortfarande ligger mycket högt internationellt sett när det gäller att ha befolkningens förtroende och tillit. Det är viktigt för demokratin att stärka tilliten och att motverka att misstro och åsiktspolarisering ökar.

Så här kan kommunen möta trenden ökad polarisering

Trend jämlikhet
2. Ökat fokus på jämlika livsvillkor och minskad utsatthet

I Uppsala har de flesta fått det bättre ekonomiskt på lång sikt, men det finns stora skillnader i livsvillkor mellan olika grupper. Vissa invånare har det mycket svårt för att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst personer med kort utbildning - särskilt utrikes födda kvinnor - äldre personer och personer med en funktionsnedsättning.

Det finns en tydlig socioekonomisk boendesegregation i Uppsala. Det är också obalans mellan hushållens ekonomiska förutsättningar och bostadspriserna. Det gör att vissa hushåll har en osäker boendesituation och är trångbodda.

Psykisk ohälsa är ett allvarligt problem som ofta har sin grund i arbetslöshet, ekonomisk oro, hög arbetsbelastning, sorg samt utsatthet för våld och förtryck. Bland unga i Uppsala är det färre som mår bra eller mycket bra nu än 2010. Alltför många unga har inte fullföljt sin gymnasieutbildning och har därför svårt att komma in på arbetsmarknaden. De får en ökad risk att hamna i utanförskap och kriminalitet.

Den könssegregerade arbetsmarknaden påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor olika. Kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg har haft en mycket hög arbetsbelastning, smittorisk och osäkerhet under covid-19-pandemin. Det kan leda till en ökad ohälsa och att fler slutar inom vård, skola och omsorg.

Så här kan kommunen arbeta med ökat fokus på jämlika livsvillkor och minskad utsatthet

Trend befolkning
3. Förändrad befolkningsstruktur och förändrade kompetensbehov

Folkmängden i Uppsala kommun beräknas öka till ungefär 320 000 personer år 2050. Störst procentuell ökning av befolkningen väntas ske i den äldsta åldersgruppen, bland personer som är 80 år och äldre.

Att befolkningen i Uppsala ökar beror framför allt på att fler personer flyttar till kommunen än från kommunen. Vissa perioder är det särskilt många som flyttar till Uppsala. Vid ekonomiska kriser flyttar många till Uppsala för att studera. Det är också fler som flyttar till Uppsala under perioder när många människor är på flykt i världen och söker sig till Sverige.

Den ökande folkmängden i Uppsala beror också på att fler personer föds än dör i kommunen. Så har det varit i Uppsala åtminstone de senaste 20 åren. Vissa år är det färre än vanligt som föds. Andra år, som till exempel under en pandemi, kan det vara fler som dör. Men sett till längre perioder ökar folkmängden i Uppsala också för att det är fler som föds än som dör.

När befolkningen i Uppsala växer så ökar efterfrågan på barnomsorg, skola och äldreomsorg. Den ökade folkmängden ställer också krav på anpassning av den kommunala verksamheten, den byggda miljön och infrastrukturen, inklusive vatten- och elförsörjningen.

Så här kan kommunen arbeta för att möta en förändrad befolkningsstruktur och förändrade kompetensbehov

Trend mångfald
4. Ökad mångfald och förändrade livsmönster

En ökad mångfald bland kommunens invånare skapar nya möjligheter och förväntningar på kommunen som samhällsutvecklare, arbetsgivare och välfärdsleverantör. Covid-19-pandemin har skapat nya livsmönster och förändrat arbetsvillkoren för många. Både hur människor beter sig och vilka utrymmen för bostäder och verksamhetslokaler som efterfrågas kan ha förändrats för lång tid framåt.

Få kommuner kan erbjuda en sådan stor variation av livsmiljöer som Uppsala. Det är något som kommunen behöver ta tillvara och utveckla. Möjligheterna att bo, verka och leva ska vara goda både på landsbygden, i stadens olika delar och i de prioriterade tätorterna.

Så här kan kommunen arbeta för att möta ökad mångfald och förändrade livsmönster

Trend digitalisering
5. Digitalisering, digital säkerhet och delaktighet

Samhällets digitalisering har skapat nya förväntningar på kommunens tjänster. De digitala verktygen ger nya möjligheter till dialog. Nya sätt att bedriva kommunal verksamhet har öppnats. Men det finns en risk för bristande tillgänglighet, särskilt för vissa grupper. De nya verktygen innebär också nya kommunikationsutmaningar.

Digitaliseringen ger en teknisk sårbarhet. Riskerna för driftstörningar, förlust av information, dataintrång och andra virtuella angrepp är stora. Cyberhot och nätbrottslighet är allt vanligare mot både organisationer och enskilda personer.

Så här kan kommunen arbeta för att bidra till digitalisering, digital säkerhet och delaktighet

Trend internationalisering
6. Internationalisering och global rörlighet

Säkerhetspolitiken och Sveriges totalförsvar har åter kommit i fokus. Den ryska invasionen av Ukraina har skapat stort mänskligt lidande och drivit många människor på flykt. Innan kriget var det covid-19-pandemin som blottade samhällets och världsekonomins sårbarhet. Uppsala kommun behöver arbeta för att stärka sin beredskap och säkerhet. Kommunen behöver vara redo att ta emot människor på flykt till följd av klimatförändringar eller konflikter som den i Ukraina.

Globaliseringen har gjort världens länder mer sammanflätade. Kriser som krig eller pandemi kan skapa världsekonomisk turbulens. Det riskerar att leda till en konjunkturnedgång med påtagliga följder för sysselsättningen och välfärdens finansiering i Sverige och Uppsala.

Globalisering och frihandel har gett världen ökad ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. De har också skapat större konkurrens om kompetens, investeringar och etableringar mellan länder och platser. Uppsala har ett gott strategiskt läge som del av ett dynamiskt tillväxtcentrum i huvudstadsregionen med goda möjligheter till investeringar, innovation och forskning.

Så här kan kommunen arbeta för att möta internationalisering och global rörlighet

Trend miljö och klimat
7. Miljö- och klimatförändringar

Sverige har blivit varmare och fått mer nederbörd. Framöver förväntas temperaturen i Sverige stiga mer än det globala genomsnittet. Mer nederbörd ökar risken för översvämningar och ändrade flöden i vattendrag. Andra följder av det nya klimatet är en förändrad mark- och luftfuktighet, förändrad snömängd, värmeböljor, torka och en ökad brandrisk.

Uppsalas klimatpåverkan har minskat med drygt 40 procent sedan 1990, enligt preliminära beräkningar. Klimatpåverkan kommer från användning av el, värme, transporter, jordbruk, industrier och Uppsalabornas långväga resor. Minskningen beror till stor del på att förbränningen av torv har upphört och på coronaeffekten på de långväga resorna. Utan coronaeffekten på resorna hade klimatmålet för 2020 inte uppnåtts. Men de förändrade resvanorna förväntas inte bestå.

Beräkningarna av Uppsalas klimatpåverkan omfattar inte utsläpp från tillverkning av livsmedel, produkter och byggnadsmaterial som sker utanför Uppsala, eftersom den informationen saknas. Överslagsberäkningar visar ändå att utsläppen är betydande, särskilt från livsmedelssektorn och byggbranschen.

Hur stora följderna av klimatförändringarna blir beror på deras omfattning. Men samhällets förmåga att anpassa sig till förändringarna spelar också stor roll. Uppsala kommun behöver arbeta för att minska utsläppen och göra förebyggande insatser för att möta följderna av klimatförändringen.

Så här kan kommunen arbeta för att minska klimat- och miljöpåverkan och hantera klimatförändringarna

Covid-19 virus
Covid-19-pandemin

Många i Uppsala har påverkats starkt av covid-19-pandemin och de regler som införts för att hantera smittspridningen. Näringslivet och arbetsmarknaden har bland annat påverkats av konjunkturnedgång, förändrade konsumtionsmönster och problem med att producera och leverera varor.

Redan utsatta grupper i Uppsala är troligen de som har drabbats hårdast av pandemins konsekvenser. Samhällets stöd till de grupperna har ibland påverkats. 

Samtidigt har nya arbetssätt utvecklats för att möta situationen med pandemin och reglerna för att minska smittan. Det har lett till ökat samarbetet inom kommunen och med regionala aktörer. Det finns många positiva samverkanserfarenheter att ta lärdom av. 

Så här behöver kommunen hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin

Läs omvärldsanalyser

Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2022

Tidigare omvärldsanalyser

Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2021

Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2020 med uppdateringar utifrån covid-19

Läs omvärldsanalysen 2019

Läs kortversion av omvärldsanalysen 2019

Läs omvärldsanalysen 2018.