Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare. Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra dina inställningar.
Varje år gör Uppsala kommun en omvärldsanalys för att upptäcka händelser och värderingsförändringar som påverkar kommunens verksamhet. Här sammanfattar vi analysen och förklarar hur den påverkar arbetet med kommunens budget och mål.
Omvärldsanalys 2023
Kommunens verksamheter och ekonomi påverkas av saker som händer i omvärlden som ligger utanför vår kontroll. Omvärldsanalysen 2023 lyfter fram sju övergripande trender som sannolikt kommer att påverka Uppsala mycket. Den beskriver också hur kommunen kan behöva jobba för att utvecklingen ska bli så bra som möjligt.
Det mesta av tidigare års omvärldsanalyser är fortsatt relevant, men det senaste året har medfört ett annorlunda och mer osäkert ekonomiskt läge och pekar på till exempel förändringar i migrationspolitiken. Nytt i årets omvärldsanalys är trenden ”nya krav på beredskap och beslutsfattande” som lyfts mot bakgrund av Covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och klimatkrisens genomgripande påverkan på samhället.
Figur 1. De sju övergripande omvärldstrenderna i Uppsala kommuns omvärldsanalys. 1) Större folkmängd och förändrad befolkningsstruktur, 2) Miljö- och klimatförändringar, 3) Teknikutveckling, digitalisering och delaktighet, 4) Globalisering och konkurrens, 5) Ojämlikhet, levnadsförhållanden och folkhälsa, 6) Värderingar, samhällsklimat och demokratins förutsättningar, samt 7) Nya krav på beredskap och beslutsfattande. Även hur ekonomin utvecklas och Uppsala kommunkoncerns ekonomiska förutsättningar har konsekvenser för kommunens invånare och verksamheter.
Uppsala kommuns utgångsläge är i grunden gott. Kommunen har en välutbildad befolkning, kunskapsintensiva branscher och stabila kommunala finanser. Omvärldsanalysens syfte är att stödja kommunkoncernens olika delar att förhålla sig aktivt till omvärlden, så att de kan agera mer förutseende och strategiskt. Detta är viktigt då många bedömare menar att vi befinner oss i en tid med mer komplexa skeenden och kriser.
Sju övergripande omvärldstrender
De sju övergripande omvärldstrenderna bedöms ha en stor påverkan på Uppsalas långsiktiga utveckling och skapar förändringstryck som kommunens verksamheter behöver hantera. Gemensamt för dem är att de lyfter behoven av samverkan och att säkra att kommunens resurser används effektivt för att öka social samhörighet och främja jämlika levnadsvillkor. Ibland måste kommunen hitta nya lösningar och nya sätt att arbeta på grund av förändringstrycken utifrån.
1. Större folkmängd och förändrad befolkningsstruktur
Uppsalas befolkning har växt med nära 60 000 personer de senaste 20 åren. Till stor del förklaras Uppsalas befolkningsökning, liksom Sveriges, av att fler personer har invandrat än utvandrat. Dessutom har fler personer fötts än dött i kommunen, åtminstone den senaste tjugoårsperioden. Invandringens bidrag till befolkningsökningen kan komma att minska framöver. Regeringen har aviserat migrationspolitiska förändringar med utgångspunkt i Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Vilken påverkan ett minskat flyktingmottagande skulle få för Sveriges och Uppsalas utveckling är svårt att överblicka. Historiskt har vägen till egen försörjning varit lång för ganska många av de som kommit till Sverige som flyktingar. Å andra sidan skulle arbetskraftsbristen vara betydligt värre utan de senaste decenniernas stora invandring.
Uppsala kommuns befolkning förväntas öka till cirka 320 000 fram till år 2050. Folkökningen beräknas ske i alla åldrar, men bara den äldsta åldersgruppen (80 år och äldre) väntas öka som andel av totalbefolkningen. Till år 2050 förväntas antalet personer 80+ år öka i Uppsala från 9 933 personer år 2021 till 21 100 personer, eller med 112 procent. Befolkningsutvecklingen leder till ökad efterfrågan inte bara på äldreomsorg utan även barnomsorg och skola, samt ställer krav på anpassning av den kommunala verksamheten, den byggda miljön och infrastrukturen.
I Sverige stiger temperaturen mer än det globala genomsnittet. Klimatförändringarna kommer bland annat leda till värmeböljor, torka och mer nederbörd än tidigare. Det blir också ökad risk för bränder och översvämningar. Inom jordbruket förväntas en längre odlingssäsong, som kan göra att vi kan odla mer och fler grödor. Men även nya sjukdomar och skadeinsekter.
Sedan 1990 har Uppsalas klimatpåverkan minskat. Fortsättningsvis behöver Uppsalas klimatomställning hålla en årlig takt på utsläppsminskningar om 10–14 procent för att ligga i linje med Parisavtalet. Lösningar som möjliggör att leva klimatsmart och miljövänligt är både nödvändiga och efterfrågade bland många av Uppsalas invånare.
Hur stora effekterna av klimatförändringarna blir beror på hur snabbt världen slutar använda fossila bränslen. Men det beror också på samhällets förmåga att anpassa sig till de förändringar som inte längre går att undvika. Fokus på klimatomställning och hållbara lösningar kan skapa tillväxt och innovation och bidra till att minska fattigdom och ekonomisk ojämlikhet.
3. Globalisering, konkurrens och näringslivsutveckling
Globalisering och frihandel har gett världen en ökad ekonomisk tillväxt. Det har bidragit till ökad medellivslängd och minskad spädbarnsdödlighet globalt. Handel, migration och investeringar har integrerat världens länder. Billigare och förbättrade kommunikationer har möjliggjort utbyten och möten mellan människor. Samtidigt har globaliseringen också inneburit en hårdare konkurrens om kompetens, investeringar och etableringar mellan länder och platser. Därtill har ekonomisk tillväxt och handel haft en negativ inverkan på miljön genom till exempel ökade transporter.
Den starkare sammanlänkningen av stater och samhällen har även medfört en ökad sårbarhet för globala risker och kriser. Erfarenheter från pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kan leda till att företag och andra verksamheter försöker skapa större motståndskraft mot kommande globala risker. Till exempel har betydelsen av att säkerställa lagerhållning och kritisk produktionskapacitet blivit tydligare. Det finns också en oro för större protektionism, vilket försvårar rörligheten för varor och tjänster. Åtminstone på kort sikt skulle det leda till ökade kostnader.
Det sätts höga förhoppningar till att innovation och teknikutveckling ska kunna hantera mänsklighetens utmaningar. På framtida globala marknader kommer klimatsmarta och cirkulära lösningar att efterfrågas, och där kan Sveriges näringsliv vara konkurrenskraftigt. Platser och regioner behöver kontinuerligt stärka sina unika fördelar och attraktionskraft. Uppsala kommun erbjuder en stor variation av livsmiljöer. Detta är en konkurrensfördel som behöver tas tillvara och utvecklas. Invånarnas behov behöver vara vägledande när kommunens verksamheter agerar, prioriterar och bygger för framtiden.
4. Teknikutveckling, digitalisering och delaktighet
Det finns stora förväntningar på att automatisering, robotisering, digitalisering och artificiell intelligens (AI) ska medföra högre produktivitet och välfärdsvinster det kommande årtiondet. Utvecklingen förväntas skapa helt nya varor och tjänster som till exempel användaranpassade och individualiserade tjänster och produkter. En förutsättning för detta är att öka mängden data som kan användas och underlätta datadelning. Teknikutvecklingen kommer med stor sannolikhet också att påverka sysselsättning och utbildningsbehov. Digitaliseringen skapar också en teknisk sårbarheten genom risk för driftstörningar, förlust av information, dataintrång och andra virtuella angrepp.
Det moderna fossilfria välfärdssamhället är till stor del ett digitaliserat och elektrifierat samhälle. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 skakade om den globala energimarknaden. Det blev tydligt att det fossila beroendet finns kvar. Även i Sverige har situationen inneburit att risken för elbrist är reell. Kring Uppsala görs åtgärder för att öka kapaciteten. Från 2030 kommer kraftiga förstärkningar genom nya kraftledningar. Däremot kvarstår utmaningarna vad gäller tillgänglig el och rimliga elpriser.
För kommunens tjänster leder samhällets digitalisering till förändrade förutsättningar och möjligheter. Hos vissa invånare stiger förväntningarna på välfärdstjänster från det offentliga. Andra är mindre vana vid digitala verktyg. Det finns en risk att digitalisering medför en bristande tillgänglighet för vissa grupper.
Sverige är fortfarande ett av västvärldens ekonomiskt mest jämlika länder. Även här har dock inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ökat, och det mer än i många andra länder. De ekonomiska klyftorna i Sverige finns främst mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan storstad och landsbygd och mellan inrikes och utrikes födda. Vissa invånare, särskilt utrikes födda kvinnor, äldre, personer med kort utbildning eller personer med funktionsnedsättning, har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Det är skillnad på mäns och kvinnors arbetsvillkor och livsmöjligheter. Till stor del beror detta på att den svenska arbetsmarknaden i hög grad är könssegregerad: män och kvinnor arbetar i olika sektorer, och i olika yrken inom samma sektor. Alltför många unga går inte ut gymnasiet och får därmed svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det ökar risken för att ungdomarna hamnar i utanförskap och kriminalitet.
Hälsan i den svenska befolkningen är generellt god. Men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper. Grupper i särskilt utsatta situationer kan till exempel vara personer med vissa funktionsnedsättningar, migranter och personer som står utanför arbetsmarknaden. Flickor rapporterar oftare än pojkar att de har hälsoproblem men pojkar behandlas oftare inom psykiatrin. Suicid är vanligare bland män än bland kvinnor, en skillnad som ökar med ökande ålder.
Alltför många hushåll har en osäker boendesituation eller är trångbodda. Få bostäder är tillgängliga för grupper med låga inkomster och litet eget kapital. Uppsala har, som andra större städer i Sverige, en tydlig socioekonomisk boendesegregation. Vissa områden i Uppsala har betydligt högre andel barn och unga i ekonomiskt utsatta hushåll, arbetslösa samt högre andel med ekonomiskt bistånd. Den ökade förekomsten av skjutvapenvåld i Sverige de senaste tio åren har en tydlig koppling till socioekonomiskt utsatta områden, unga män och kriminella miljöer.
6. Värderingar, samhällsklimat och demokratins förutsättningar
Sverige ligger internationellt sett mycket högt vad gäller befolkningens tillit till medmänniskor och till samhällets institutioner. Men sen ett par år finns tendenser att tilliten minskar och att fler anser att Sverige är på väg i fel riktning.
Missnöje och låg tillit kan övergå till att människor förkastar den traditionella politiken och samhällskontraktet och populism kan växa fram. Populistiska ledare kan driva fram en polarisering som riskerar att få långtgående verkningar på den sociala sammanhållningen och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället. Det finns en risk att missnöje, låg tillit och populism skapar ett klimat där tonfallet förändras markant. I Sverige har var fjärde folkvald utsatts för hot, hat eller våld, och i sociala medier omnämns politiker ofta i form av generaliseringar och negativa stereotyper. Våldsbejakande extremistmiljöer använder våld, hot och trakasserier eller brott systematiskt mot vissa typer av måltavlor. I förlängningen kan det påverka beslutsfattande, myndighetsutövning eller enskilda individers arbete eller engagemang. Även i vissa av Uppsala kommuns verksamheter rapporterar anställda om hot och våld.
Brottslighet skapar stort lidande för enskilda och påverkar människors upplevelse av trygghet. Dessutom leder den till stora kostnader för samhället. Den 1 juli 2023 träder en ny lag i kraft som bland annat ålägger kommuner att ta större ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet.
Hösten 2022 präglas världen av flera samtida globala kriser. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Covid-19-pandemin och klimatförändringarna har alla gett upphov till andra sammanflätade och underliggande kriser. Till exempel orsakar kriget i Ukraina lidande och död som en direkt följd av krigshandlingar. Men det har också lett till kraftigt störda energi-och livsmedelsmarknader. Detta har sedan skapat prisökningar och inflation, räntehöjningar, kraftigt ökande levnadskostnader och en begynnande lågkonjunktur. Klimatkrisens har redan avsevärda effekter och prognoser för de närmaste decennierna pekar på en fortsatt ökad frekvens och större utbredning av exempelvis stormar, översvämningar, torka och bränder. Det förväntas leda till humanitära katastrofer och hungersnöd, konflikter och människor på flykt, vilket riskerar att påverka samhället i grunden.
För traditionella förhållningssätt inom riskanalys, beredskapsplanering och styrning är händelseförlopp som hakar i varandra och har breda konsekvenser på systemnivå ofta svåra att hantera. Det finns utvärderingar av förberedelsearbete och krishantering under andra kriser och samhällsstörningar som har drabbat Sverige i modern tid. De visar att arbetet har flera brister. Till exempel genomförs risk- och sårbarhetsanalyser alltför rutinmässigt och utan att integreras i ordinarie verksamhetsanalys och planering. Gemensamma övningar genomförs sällan och involverar alltför få aktörer. När kriserna ska hanteras har man ofta underskattat krisens omfattning och allvar. De åtgärder man har satt in har varit långsamma och otillräckliga. Aktörerna har ensidigt fokuserat på sin egen kärnverksamhet istället för att samverka för att på systemnivå nå nödvändig effekt tillsammans.
Lärdomar från dessa tidigare kriser kan leda till förbättrat beslutsfattande och beredskapsarbete. För Uppsala kommun medförde covid-19-pandemin ökat samarbete både inom och utanför kommunens egna verk. Erfarenheterna bidrog troligen till att förberedelserna inför vad som förväntades bli ett massivt flyktingmottagande från Ukraina genomfördes snabbt, i samverkan med civilsamhället och med en tydligare ansvarsfördelning. Genom att ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och innovationsförmåga, samt utveckla medborgarmedverkan, står kommunen bättre rustad att hantera kommande kriser.
