Tradition i flera länder

Kvinnlig könsstympning är en tusenårig tradition som finns i ett trettiotal länder i världen. Traditionen kan se olika ut i olika länder och förekommer bland både kristna och muslimer.

Orsakar både fysiskt och psykiskt lidande

Könsstympning är en inskränkning av flickors och kvinnors kroppsliga och sexuella integritet och kan orsaka stort fysiskt och psykiskt lidande.

Fysiska skador direkt efter en könsstympning kan handla om blödning, infektioner och skador på närliggande organ. Den som har blivit utsatt för könsstympning kan också bli svårt chockad efter ingreppet. 

På lång sikt kan könsstympning till exempel leda till underlivssmärtor, svårt att kissa, smärta vid samlag och komplikationer i samband med graviditet och födsel.

Könsstympning i Sverige och världen

Världshälsoorganisationen,WHO, beräknar att 3 miljoner flickor blir utsatta för könsstympning i världen varje år. Och att 130-140 miljoner kvinnor och flickor världen över har blivit utsatta för könsstympning. 

Könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i Sverige sedan 1982. Det gäller även om flickan blir könsstympad utanför Sveriges gränser.
Läs mer om lagen (riksdagen.se)

Socialstyrelsen beräknar att cirka 38 000 flickor och kvinnor som bor i Sverige i dag kan vara könsstympade. Av dem är cirka 7 000 flickor under 18 år.
Läs mer i Socialstyrelsens rapport (socialstyrelsen.se)

I en rapport från Socialstyrelsen från 2020 framkommer det att tio flickor födda i Sverige under åren 2012-2018, fått diagnosen könsstympning av sjukvården. Trots det, finns det inga fällande domar för könsstympning i Sverige de åren. 
Läs mer i Socialstyrelsens rapport (socialstyrelsen.se)

Barnens bästa ska alltid vara i fokus

Alla som jobbar inom svenska myndigheter måste följa barnkonventionen och svensk lagstiftning. Barns behov av skydd, omvårdnad och integritet ska alltid komma i första hand vid alla åtgärder som rör barn. Det står i FN:s konvention om barns rättigheter.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Alla människor under 18 år räknas som barn. Yrkesverksam personal som möter barn och unga ska alltid ge dem ett professionellt bemötande.
Läs mer om barnkonventionen som lag (barnombudsmannen.se) 

Anmälningsskyldighet om barn far illa  

Alla som arbetar med barn och ungdomar som får veta, eller misstänker att ett barn far illa, är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Det står i socialtjänstlagen.

Socialtjänsten i Uppsala kommun inleder en utredning när de får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för könsstympning. Enligt Socialstyrelsen bör socialtjänsten alltid polisanmäla misstänkt våld mot barn.

Privatpersoner kan anmäla oro om unga far illa

Privatpersoner kan göra en orosanmälan till socialtjänsten om man ser eller misstänker att ett barn far illa. Man kan göra en orosanmälan för barn och ungdomar som är folkbokförda i Uppsala kommun, till det år de fyller 20 år.
Läs mer om att anmäla misstanke om att barn och unga far illa 

Uppsala kommun arbetar för att hjälpa barn och unga på flera sätt

Socialtjänsten ger stöd och hjälp till barn och unga som har blivit utsatta för könsstympning. Till exempel skydd, samtalsstöd och rådgivning.  

Förebyggande arbete mot könsstympning 

Könsstympning ingår i Uppsala kommuns handlingsplaner och program i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har till exempel riktade informationsinsatser till skol- och elevhälsopersonal.  

I samverkan med TRIS genomför vi kampanjer på skolor inför lov. I riktade insatser till skolor använder vi bland annat informationsmaterial som länsstyrelsen har tagit fram.

Personal med kunskap att möta våldsutsatta barn

Medarbetare i kommunen som arbetar med våldsutsatta barn, har kunskaper om hur man pratar med barn om könsstympning och andra övergrepp. 

Här kan den som blir utsatt få stöd och hjälp 

Trappan

Trappan erbjuder enskilda samtal för barn och ungdomar mellan 7 och 20 år som upplevt våld i familjen.
Läs mer om Trappans verksamhet  

Ungdomsmottagningar

I Uppsala finns fyra ungdomsmottagningar som erbjuder samtalsstöd med kurator. Ungdomsmottagningarna ligger i city, Sävja, Flogsta och Gottsunda.
Läs mer om ungdomsmottagningarna

Socialjouren

Socialjouren erbjuder akut hjälp under kvällar och helger för den som har blivit utsatt för våld.
Kontakta socialjouren

Nexus - Stödinsatser till personer över 18 år

I Uppsala kommun finns Nexus resurscentrum. Nexus är en stödverksamhet för personer som blir utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner. Nexus hjälper också den som blir utsatt för hot eller våld av släktingar eller en annan närstående. Nexus tillhör Uppsala kommuns socialtjänst. Det innebär att de har möjlighet att fatta beslut om individuellt anpassat stöd. 

Exempel på stöd och hjälp som Nexus ger är

• praktiskt stöd vid kontakt med sjuk­vård, socialtjänst, polis eller vid rättegångar
• samtal för att hjälpa personen som blir utsatt för våld att själv bestämma om hen ska lämna relationen eller om det finns andra lösningar
• hjälp med säkerhetstänk, hot- och riskbedömningar
• information om våld och vilka konsekvenser det kan få för den som blir utsatt
• krissamtal.

Läs mer om Nexus