Från klassrum till stadshus
Varför
Vi lever i en orolig tid med stora samhällsförändringar på grund av bland annat global uppvärmning, artdöd och krig i både närområdet och i världen. Ungdomar behöver bli delaktiga i den demokratiska samhällsprocessen och i omställningen till ett hållbart samhälle. Utbildning är en avgörande faktor för deras möjlighet att påverka sin framtid och kan ge en stark drivkraft för förändring.
En viktig del av lärande för hållbar utveckling är att få möjlighet att påverka sin närmiljö på riktigt, inte bara läsa om det eller göra fiktiva uppgifter i skolan. Rosendalsgymnasiet saknar regelbunden och varaktig kontakt med tjänstemän och politiker i Uppsala kommun. Samtidigt svarar en majoritet av eleverna att de vill “träffa politiker och tjänstemän från kommunen” när vi frågar på vilket sätt vill de främst vill påverka sin framtid.
Även de kommunala tjänstepersonerna saknar ett strukturerat sätt att föra dialog med unga för att exempelvis diskutera aktuella utvecklingsprojekt med dem. De mötesplatser och dialogfora som erbjuds idag lockar vanligen inte ungdomar, men deras perspektiv är lika värdefulla som andra medborgares synpunkter.
Vad
Rosendalsgymnasiet vill därför utveckla en modell för hur kontakten mellan kommunföreträdare och elever kan se ut. Vi vill utveckla en form för informationsspridning, återkommande dialog och återkoppling som blir värdefull både för gymnasieskolan och för kommunen. Rutiner för Rosendalsgymnasiet förbereder och utvärderar arbetet tillsammans med eleverna ska också utarbetas.
Strukturen för modellen kan se ut så här:
- Eleverna får information av kommunen om ett aktuellt utvecklingsprojekt i staden och läser in sig på materialet tillsammans med sin lärare.
- Den aktuella platsen besöks tillsammans med Upplandsstiftelsen.
- Eleverna träffar tjänstepersoner/politiker och får veta mer om projektet samt ställa frågor om utvecklingen av framtidens Uppsala.
- Eleverna diskuterar möjliga förändringar/förbättringar i projektet och förmedlar sina synpunkter till kommunen genom att skriva ett medborgarförslag, göra en video kring frågan eller skriva en artikel i media. Det ska också finnas möjlighet att uttrycka sig kreativt som en reaktion på kommunens planer. Genom konst, musik eller skrivet ord kan eleverna gestalta sina känslor.
- Kommunen ger återkoppling på elevernas synpunkter och redovisar eventuella åtgärder eller förändringar i projektplanen.
Hur
Ett strukturerat och återkommande sätt för gymnasieungdomar och kommunföreträdare att föra dialog om aktuella samhällsutvecklingsprojekt skapas. Det löser både gymnasieskolans brist på samhällskontakt och kommunens möjlighet att nå ut till en stor del av de unga. Arbetssättet som utformas kommer att leva kvar och utvecklas vidare vilket ger möjlighet att planera och använda dialogen som resurs i undervisningen och utvecklingsarbetet. Tid och energi sparas när kontakterna inte behöver tas på nytt av varje enskild lärare eller inom alla nya kommunala projekt. I utvecklingsarbetet av modellen vill Rosendalsskolan ta hjälp av en extern konsult, Upplandsstiftelsen. Konsulten bidrar med kunskap om lärande för hållbar utveckling, klimat och miljö samt utomhuspedagogisk didaktik. Upplandsstiftelsen har även vana av att samarbeta med kommunen i olika utvecklingsfrågor. Samarbetet mellan Rosendalsgymnasiet och Upplandsstiftelsen är också etablerat, exempelvis genom Fyrisåvandringen.
Kontakt
Anna Suarez- Larsson anna.suarez-larsson@skola.uppsala.se, Johan Lindell Johan.lindell@upplandsstiftelsen.se och Stina Lindblad stina.lindblad@Upplandsstiftelsen.se
Drivs av
Rosendalsgymnasiet i samarbete med Upplandsstiftelsen.
Område
Skola och förskola- gymnasiet
Partners
Status
Planeras