Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se

Politikerna svarar på Uppsalabornas frågor - om klimat

I en förinspelad frågestund ställer moderator Anna Malmström frågor till kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) samt kommunalråden Rickard Malmström (MP) och Mohamad Hassan (L). Vi har sammanställt ett antal frågor med koppling till klimatet som kommer från privatpersoner och klimatrörelsen i Uppsala. Frågorna har inte redigerats men politikerna har fått ta del av dem i förväg och gjort upp vem som svarar på vilken fråga.

Här kan ni se inspelningen av Politikerna svarar (otextad).

Här följer frågorna och svaren i text.

Fråga: Uppsala kommun har som mål att vara fossilfritt 2030, tror du att majoriteten av kommuninnevånarna känner till det här målet? Om nej – Vad tänker du/kommunen göra för att ändra på det?

Rickard Malmström svarar: Jag tror inte att en majoritet känner till målet, däremot är jag övertygad om att majoriteten känner till att vi är i en klimatkris. Målet är viktigt och det ska vi sprida. Men det viktigaste just nu är att vi pekar på möjligheterna som finns, var och en kan göra saker i sin vardag som både hjälper klimatet framåt och som skapar ett bättre liv för medborgarna. Det står inte emot varandra, att lyfta fram goda alternativ för att komma framåt i omställningen tror jag är viktigt men självklart ska vi också sprida kunskapen om våra högt uppsatta mål.

Fråga: Var kan medborgarna följa resultatet, det vill säga, hur det går med kommunens mer ambitiösa mål? Idag ligger utsläppsmätningarna 20 månader efter.

Erik Pelling svarar: Vi jobbar på att göra den informationen tillgänglig på internet så att man ska kunna följa det. Vi har mycket uppgifter som vi kan tillgängliggöra för att kunna följa hur det går. Vi jobbar med det och det ska snart vara på plats.

Fråga: Konsumtionsbaserade utsläpp utgör en stor andel av våra sammanlagda utsläpp, hur kan kommunens klimatarbete omfatta även dessa utsläpp?

Mohamad Hassan svarar: Den konsumtion som vi gör måste vara en del av kommunens klimatarbete, vi kan inte bortse från det. Det är bara att se på sig själv som privatperson och utsläppen vi gör, med alla förpackningar som kommer hem och allt vi slänger och så vidare. Det finns en hel del att göra gällande konstumtion. Kommunen har olika kampanjer, Klimatlätt är ett exempel. Det var ett projekt mellan Uppsala kommun, Chalmers tekniska högkola, Uppsalahem och företaget Svalna. Målet var att genom tips, verktyg och inspiration underlätta för alla som bor, jobbar och pluggar i Uppsala att leva och konsumera mer hållbart. I appen Svalna kunde man koppla upp sitt bankkort och se klimatavtrycket ens inköp och resande gör. Det var ett bra projekt där 4 600 personer i Uppsala län laddade ner appen, och cirka 2 000 använde den fortfarande när projektet var slut, så det finns ett intresse att följa upp sitt klimatavtryck.

I Uppsala följer vi inte upp konsumtionsbaserade utsläpp lokalt, men för hela Sverige görs det via SCB (Statistiska centralbyrån). Det görs beräkningar utifrån hur flödet av pengar går. Det finns inte på kommunnivå än, men jag hoppas att det blir en utveckling framåt. Vi behöver växla upp på uppföljning av konsumtionsbaserade utsläpp.

Fråga: Hur ska kommunen informera alla invånare om klimatkrisen och om hur man kan minska sitt klimatavtryck (motivering behövs för beteendeförändring)?

Rickard Malmström svarar: Det håller jag helt och hållet med om. Det här handlar dels om att vi ska rädda planeten men också om att visa på goda exempel. Som att öka förståelse för att det går att cykla, äta vegetariskt och semestera på hemmaplan och så vidare. Vi måste visa de här exemplen som sker i vår vardag på ett enkelt sätt och som kapar våra utsläpp. Vi använder uppsala.se för det här och gör många åtgärder för att visar på praktiska exempel som kan vidtas i vardagen. Det är viktigt att visa att det inte bara är en uppoffring, det är något som får oss att må bättre som individer, vi sparar pengar, får bättre hälsa och en ökad effektivitet. Klimatprotokollet är jätteviktigt, där når vi många anställda i kommunen som jobbar hos våra samarbetspartners inom Uppsala klimatprotokoll, cirka 40 olika aktörer som har en stor mängd av Uppsalas anställda. Det sprider sig hem till köksbordet och hur man lever i sin egen vardag hemma. Klimatlätt är ett annat bra exempel där vi kan hitta vägar framåt.

Fråga: Privatbilism orsakar majoriteten av transportutsläppen i Uppsala. Vilka planer har kommunen för att få ner dessa utsläpp? Kommer man att formulera mål för minskad privatbilism eller hur ska man få invånarna att bryta beteendemönster och välja ett annat transportmedel?

Erik Pelling svarar: Vi har redan ambitiösa mål för våra transporter; att kraftigt öka de hållbara transporterna gång, cykel och kollektivtrafik. Målsättningen är att hålla bilanvändningen på den nivå vi har idag, samt öka de hållbara färdsätten. Vi bygger och planerar staden för att det ska vara lätt att göra rätt. Det handlar förstås även om konkreta satsningar som cykelinfrastruktur och kollektivtrafik, där mycket redan pågår i Uppsala just nu. Vi har blivit Sveriges bästa cykelstad ett antal år i rad på grund av de satsningar vi gör, och vi planerar för en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, troligtvis med moderna spårvägar som komplettering till bussar. En annan viktig del är att påverka beteenden, vilket jag tror görs bäst genom att göra det lätt att göra rätt. Det handlar mycket om hur vi bygger staden; en viktig princip för kommunens översiktsplan är att det ska vara nära till så mycket som möjligt. Konceptet “15-minutersstad" är något vi jobbar efter i Uppsala, man kommer väldigt långt på 15 minuter i Uppsala, så vi har höga ambitioner när det gäller närhet. Det handlar om att utveckla de lokala stadsdelstorgen och våra större noder i staden, för att det ska finnas så mycket service där som möjligt och en stor del arbetsplatser. Detta för att man inte ska behöva resa så långt för att uträtta ärenden eller ta sig till jobbet.

Fråga: Hur ska centrum överleva omställningen till mindre biltrafik? Affärerna klarar sig inte om man inte kan parkera, då väljer jag hellre Gränby. 

Rickard Malmström svarar: Den här omställningen började vi med i Uppsala långt innan klimatkrisen och miljörörelsen var igång. När vi stängde av för biltrafik på gågatan för att det skulle bli just en gata för gående så gynnade det cityhandeln. Utredningar visar att mer yta för gående och cyklister i en stad ökar omsättningen i de näringar som finns i området. Möjlighet att parkera både bil och cykel ska självklart finnas för de som behöver, och vi jobbar aktivt med att skapa fler förutsättningar utöver de som redan finns. För att inte störa gaturummet har vi byggt ett nytt cykelgarage och kommer att bygga en rad mobiliseringsanläggningar för bilar och cyklar. Innerstadsstrategin; att öka närvaron av gående och cyklister i staden, är en tydlig inriktning. En citykärna i mänsklig skala ökar klinget i kassan för handlarna, samtidigt som det ökar livskvaliteten för alla medborgare som vill använda vårt fina “vardagsrum” i Uppsala som centrum utgör.

Fråga: När man handlat take away i Uppsala är det väldigt vanligt att man får maten i plastlådor, kan inte kommunen förbjuda dessa eller åtminstone göra något för att begränsa användningen av alla dessa engångsartiklar i plast?

Mohamad Hassan svarar: Detta är en jätteviktig fråga som går att dela in i tre svar, det första är begränsning eller förbud. I och med att EU har fattat beslut om EU-plastdirektivet; där medlemsländerna ges möjlighet att införa begränsningar för engångsplastartiklar, kommer en begränsning att kunna genomföras i juli 2021. Det andra är att kommunen har som mål att alla produkter med plastinnehåll ska komma från återvunnen plast eller förnybara råvaror senast 2030, vilket vi jobbar med. Det tredje benet handlar om upplysning och information till konsumenterna om att man kan ställa krav på restaurangerna, till exempel att take away-kartonger kan vara av kartong, trä eller återvunna råvaror istället för av plast. Vi kan se en tendens att fler och fler vill ta ett ansvar för miljön, men inte alla, därför behöver vi växla upp, förlita oss på EU-direktiven och kommunens egna mål, samt föra dialog med företagen för att få dem att gå över till bättre alternativ gällande till exempel take away-förpackningar.

Fråga: Vår mat och mathantering utgör en stor andel av våra sammanlagda utsläpp. Kommer kommunen sätta tydliga klimatmål för utsläpp från mat (i så fall vilka) och hur kan man följa upp matens klimatpåverkan både kommungeografiskt och kommunorganisatoriskt?

Mohamad Hassan svarar: Kommunen har som mål att vara 100 procent ekologisk 2023, ett mål som förpliktigar och minskar klimatpåverkan. En ny upphandling ska göras nu för kommunens måltidsservice där ledorden är minska klimatpåverkan och se till att vi har bra produkter i de verksamheter där vi ska upphandla maten för. Mätningar görs för hur vi ska få ner växthusutsläppen för varje måltid, något som är viktigt att vi kommunicerar. Mycket av det svinn som uppstår har kommunen blivit bättre på att hantera, samt att inte producera mer än nödvändigt, men det finns fortfarande ett överskott på mat som ska hållas nere, vilket handlar både om utsläpp och kostnader. Vi behöver jobba på flera fronter och se till att den mat vi producerar håller i fråga om ekologi och kvalitet, närodlad och säsongsbaserad mat. Vi har gått över till mer vegetarisk mat inom kommunen, där utbytet av kött till grönt ger positiva effekter för klimatet. Det görs mycket, men vi måste göra ännu mer för att få ner utsläppen.

Fråga: Enligt kommunens budget 2021 ska kommunens invånare och företag minska sina utsläpp, vad gör kommunen för att det ska ske?

Erik Pelling svarar: Väldigt mycket. Vi försöker att vara ett gott föredöme och gå före i alltifrån hur kommunen sköter sin upphandling och gemensamma konsumtion, till hur vi planerar staden, vi har ju varit inne på det redan med att det ska vara lätt att göra rätt och att göra klimatsmarta val. Vi erbjuder också saker som energi- och klimatrådgivning så att man ska kunna ta ställning till att sätta upp solceller eller installera en bättre uppvärmningskälla för sitt hus. Vi försöker som kommun att hjälpa till från stort till smått, alltifrån individnivå till den stora samhälleliga nivån. Gemensamt har vi satt upp väldigt ambitiösa mål; att vi ska bli klimatneutrala till 2030 och klimatpositiva senast 2050. Utifrån de målen jobbar vi tillsammans i Uppsala klimatprotokoll där ett stort antal aktörer är med och bidrar. Det finns många som stöttar oss enskilda medborgare i det här, men till syvende och sist landar vi i att individen också måste bidra och hjälpa till. Vi tror inte på att skuld- och skambelägga, utan att istället möjliggöra en anann livsstil - och där har vi kommit långt i Uppsala.

Fråga: Ibland hör man att ekologiskt odlad mat har en större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel. Vad innebär det för målet om mer ekologisk mat i kommunens verksamheter, är det verkligen bra för klimatet?

Rickard Malmström svarar: Jag har också hört det här men sanningen är att ekologisk mat inte är mer negativ för klimatet än vad kemikaliejordbruket är. Allt jordbruk har påverkan på klimatet och allt vi äter och köper har en stor inverkan på vilka utsläpp som kommer ut i atmosfären och påverkar klimatet negativt. Ekologiskt jordbruk har andra positiva effekter som inte kemikaliejordbruket har, till exempel att vi slipper gifter i vår omgivning och att vi slipper en ändlig näringskälla som konstgödning och annat. Den som vill göra planeten en tjänst ska äta så mycket vegetariskt och ekologiskt som möjligt. Den kombinationen är den bästa för då använder vi så lite jordbruksyta som möjligt för att producera så mycket ekologisk mat som möjligt. Vegetariskt är dessutom gått. Det än en omställning men inte en uppoffring.  

Påstående: Bensinskatten gör att det inte går att överleva på landsbygden. Ni vill rädda klimatet men det kan inte betyda att alla måste bo i stan.

Erik Pelling svarar: Nej, det ska det förstås inte behöva betyda. Uppsala är en stor landsbygdskommun med en stor andel invånare som bor utanför staden, och det ska de kunna fortsätta göra. Men oavsett var vi bor i landet måste vi sträva mot hållbara transporter och försöka få bort de fossila bränslena. Vi jobbar exempelvis aktivt med pendlarparkeringar i Uppsala kommun, för att det göra det möjligt att använda bilen när man måste, vilket man ofta behöver när man bor på landsbygden. Pendlarparkeringar möjliggör att kunna ta sig till närmsta kollektivtrafikknytpunkt och där kunna ställa bilen, för att fortsätta resan med kollektivtrafik in till stan. Detta är bra för klimatet, för den egna plånboken och det minskar trängseln inne i stan. En konkret sak som har uppstått spontant bland Uppsalaborna och som vi nu systematiserar och bygger ut i kommunen. Vi får förstås också arbeta med att tillgängliggöra alternativa bänseln även på landsbygden, att vi inte glömmer att det ska finnas lastolpar och biogastankstationer även utanför stan, där har vi också en hel del initiativ. Återigen - jag tror inte på att skuldbelägga, bor man på landet är bil ofta en nödvändighet och då är det så. Då får vi jobba kring den situationen just där och då. Vi kan inte dra alla över en kam, utan lösningarna får se lite olika ut i olika delar av kommunen helt enkelt.

Fråga: Utrikesresor (till största del flygresor) står för en mycket stor och växande del av Uppsalas koldioxidutsläpp. Hur vill kommunen få ned dessa utsläpp. Vilka mål vill man sätta och hur ska man följa upp dem?

Rickard Malmström svarar: En jätteviktig fråga. De flesta vet ju redan idag att flygande är en viktig bidragande orsak till de ökade utsläppen av växthusgaser och det behöver vi komma till rätta med. Det här mäts inte lokalt, utan det här mäts som en del utav konsumentbaserade utsläpp som mäts nationellt, och det gör att för att vi ska kunna märka vad som händer med Uppsalabornas beteende måste vi hitta ett sätt att mäta konsumtionsbaserade utsläppt lokalt. Annars bakas vi ihop med resten av Sverige och kan inte se om våra insatser påverkar. Jag håller med om att vi måste utveckla detta, och vi jobbar på att utveckla en sådan idé. Onödiga flygresor måste helt enkelt minska och det måste vi återkomma till att sätta upp målsättningar för, samt hitta sätt att stötta detta. Det här görs på nationell nivå idag och det finns ekonomiska styrmedel såsom flygskatten, som har gett god effekt. Lokalt i Uppsala stöttar vi med goda alternativ, vi har satsat mycket på att semestra på hemmaplan, vilket pandemin ju faktiskt har visat är fullt möjligt och väldigt attraktivt. Jag tror att det kommer att bidra till en del av förändringen även i framtiden. Jag hoppas att vi biter oss fast i det här.  

Fråga: Vad gör kommunen för att stötta och underlätta etablering och marknadsföring av företag och verksamheter som erbjuder så kallade hybertjänster (Hyr/Begagnat/Reparation)?

Mohamad Hassan svarar: I kommunen har vi en verksamhet som vi kallar för Återbruket vilket är en second hand-butik som samarbetar med den kommunala avfallshanteringen. Dit kan man skänka saker som kan repareras och/eller säljas vidare. Återbruket inspirerar även andra att återvinna mer. Genom upphandling och stöd till olika organisationer som riktar sig till hybertjänster stöttar vi också.

Vi måste vidare ändra på köp och släng-mentaliteten. Det finns förslag på att kunna få rot-avdrag även få för att reparera cyklar och enkla hantverk till exempel och det är viktigt att vi går tillbaka till att reparera istället för att köpa nytt. Allt sånt här hjälper klimatet.

Fråga: Hur tänker ni lösa frågor om transporter och uppvärmning på ett hållbart sätt när de sydöstra stadsdelarna ska byggas?

Erik Pelling svarar: Dels ser vi till att saker som uppvärmning inte kommer att vara en ”issue”. Nu när vi har chansen att planera från grunden ser vi till att skapa klimatneutrala lösningar och helst klimatpositiva lösningar. Vi ser över alla tekniska försörjningssystem, även avlopp och så vidare för att försöka optimera allt utifrån ett mijlö- och klimatperspektiv. Gällande transporter så försöker vi planera de nya stadsdelarna så att det ska vara gång-, cykel och kollektivtrafik som är normen. Bilen kommer att vara en möjlighet förstås men det kommer att vara enklast att använda sig av gång-, cykel och kollektivtrafik och om du har bil så kommer det finnas möjlighet att dela bil med andra via bilpoler. Givetvis kommer det att finnas klimatsmarta bränslen som till exempel el eller annat. Det ska vara lätt att göra rätt i de nya stadsdelarna och då måste man göra en bra plan från början och det är det vi jobbar på nu.

Fråga: Matsvinn utgör en stor andel av våra sammanlagda utsläpp. Varför följer man idag inte upp utsläpp från matsvinn, och kommer det införas mer ambitiösa mål för att matsvinn ska minska, i så fall vilka?

Rickard Malmström svarar: Regeringen har beslutat att fram till 2025 så ska matsvinnet minska med 20 procent. Sen är det även så att de har beslutat att den andel av den mat som produceras som når konsumenten också ska öka fram till 2025. Det innebär att det som vi nu ser, att en stor del av maten faktiskt inte ens når tallriken utan blir till svinn redan innan vi har hunnit köpa den, det kommer det att vidtas åtgärder kring. Det här har vi sett frivilliga åtgärder kring redan idag. Det är en stor klimatnytta och det ökar ju också försäljningsgraden hos den som lyckas hantera det här i sin egen matbutik till exempel. I kommunen försöker vi att gå före i det här precis som i många andra områden. Vi har daglig mätning utav vårt matsvinn i skolor och annan verksamhet. Det är dessutom så att eleverna vägleds i att göra klimatsmarta val i det här och de belönas för att minska sitt matsvinn i skolbespisningar. Vi mäter också hur mycket svinn det blir i vårt avfall och det innebär att vi faktiskt har koll på de här siffrorna, sen behöver vi fortsätta jobba med att minska det här förstås och det görs på olika sätt redan idag. Att medvetandegöra människor ännu mer och visa att en icke slängd potatis är den allra bästa, faktiskt.

Fråga: Hur jobbar kommunen för att främja cirkulär ekonomi?

Mohamad Hassan svarar: För att nå målen om ett klimatpositivt Uppsala 2050 måste vi ha en grund i att alla verksamheter inom Uppsala kommun prioriterar klimatdriven affärsutveckling. Cirkulär ekonomi kommer att se, och ser, olika ut i olika nämnder och bolag men grunden måste vara “hur kan vi få kommunen att växa och utvecklas med fler jobb och bostäder och bygga ut - samtidigt som vi minskar utsläppen?”. Då kommer cirkulär ekonomi kunna vara som en affärsmodell i det. Det kan vara en affärsmodell, resurseffektivt och något att ha en samverkan kring - allt från att dela på cyklar, dela på bilar och på kontor. Nya stadshuset är faktiskt ett paradexempel på cirkulär ekonomi på det sättet att vi nyttjar varenda yta så maximalt som möjligt. Det kommer också kunna vara som ett statement gentemot vår omvärld, alltså mot de företag som finns i Uppsala och är med i Uppsala klimatprotokoll. De kommer vara inspiratörer där vi inspireras av dem och de inspireras av oss. Jag tror att cirkulär ekonomi är här för att stanna. Det är inte ett mode eller en fluga som kommer att försvinna utan det kommer att utvecklas och det har även visat sig att det finns pengar att tjäna på det när det väl är utvecklat. Så kommunen utifrån sitt ansvar måste föregå med gott exempel och utifrån det jag sa tidigare så kommer det att vara en grundsten i den utveckling vi blickar emot – ett Uppsala som är klimatpositivt år 2050.