Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Uppsala kommun har samlat in över 10 000 synpunkter och genomfört totalt 50 dialogtillfällen i staden och på landsbygderna för att ta reda på vad som är viktigt för kommuninvånarna när Uppsala utvecklas i framtiden.
Ta del av digital sammanställning av alla dialoger
Natur och grönska lyfts fram i den tidiga dialogen som de viktigaste kvaliteterna för Uppsalas invånare, både på landsbygderna och i staden. Grönska, parker, natur och friluftsområden utgör viktiga värden i invånarnas närområden. Skogar, parker, hagar och vattendrag bidrar till rekreation, hälsa och välbefinnande. Närheten till natur beskrivs som viktig för livskvaliteten och värderas särskilt högt i tätorterna.
Grönområden är värdefulla för Uppsalaborna bland annat för att de bidrar till klimatanpassning och skapar naturliga mötesplatser. Fler grönområden ses om nödvändigt för att till exempel ge svalka under värmeböljor, skydda mot översvämningar och värna om den biologiska mångfalden i framtiden. Områden med skugga efterfrågas särskilt av äldre invånare.
Några invånare uttrycker oro för att förtätning kan minska tillgången till grönska i framtiden och det finns stor vilja att bevara och utveckla fler platser för trivsel, rekreation, friluftsliv, mötesplatser, motion och klimatanpassning.
Uppsala stads identitet med höga arkitektoniska och kulturella värden är viktiga och värnas av många Uppsalabor. Uppsala beskrivs som ”en stor småstad” och uppskattas för den lägre bebyggelsen och småskalighet som finns i bostadsområden.
Uppsala identitet som universitetsstad ses som en stark tillgång för framtida arbetsmarknad och innovationsförmåga. En levande stad med ett attraktivt centrum beskrivs som viktig för ett blomstrande näringsliv. Det attraherar både nya företagsetableringar och arbetskraft till Uppsala.
För tätorterna beskrivs ofta småskalighet, bykänsla och gemenskap som viktiga delar av tätorternas identiteter.
Ett ökat serviceutbud ses som viktigt för att skapa levande stadsdelar och tätorter samt stärka gemenskap. I dialogen lyfts fram behov av fler lokala butiker, vårdcentraler, skolor och ett större kulturutbud, särskilt i ytterområdena av staden och i tätorterna. Fler mötesplatser behövs, främst för barn och unga samt äldre. Det efterfrågas också större satsningar på idrott, fritid och ungdomsverksamheter för att öka gemenskapen.
I stadens centrala delar finns en stark efterfrågan på en levande stadskärna präglad av stadsliv, kultur och rörelse.
Generellt upplever invånarna sina närområden som trygga. Det finns särskilda områden som upplevs som otrygga, främst på grund av tidigare våldshändelser eller eftersatt underhåll och bristande belysning. Barn och unga beskriver otrygghet särskilt på kvällar. Otryggheten kopplas också ofta till brist på belysning, förekomst av skadegörelse, äldre ungdomar och oro på grund av tidigare våldsamma händelser.
Invånare som beskriver sina bostadsområden som bra beskriver att det till stor del är för att de är lugna, gröna och trygga, samt har närhet till service och natur.
Det finns behov av bättre kommunikationer mellan innerstaden och dess ytterområden, samt tätare turer mellan landsbygderna och staden. Många vill se större satsningar på kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Det finns en efterfrågan efter säkrare cykelvägar och gångstråk för att oskyddade trafikanter ska känna sig trygga i trafiken. Speciellt nämns en önskan om att barn och unga ska kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter på ett säkert sätt.
Buller och barriäreffekter från stora trafikleder ses också som problem, likaså bristfälliga trafiksignaler och underhåll. Framkomlighet är en viktig fråga för personer med funktionsnedsättning.
Det finns en delad syn på biltrafiken. Det lyfts både synpunkter om att minska biltrafiken och att underlätta för bilister. Trafiksituationen i de centrala delarna av staden engagerar många, speciellt boende på landsbygderna och personer i de yttre delarna av staden som vill kunna ta sig till och från sin bostad och centrum med bil. Det finns stor efterfrågan på fler och billigare parkeringar i centrum och fler pendlarparkeringar i stadens ytterkanter och tätorterna.
Det finns delade meningar om kommunens utvecklingstakt och hur kommunen ska utvecklas. Vissa vill bromsa utvecklingen och ser helst att Uppsala inte växer mer, medan andra välkomnar en växande kommun och efterfrågar mer stadsliv och storstadskänsla. Vissa tycker att Uppsala bör förtätas med högre bebyggelse i centrala delar och med prisrimliga hyresrätter i attraktiva lägen medan andra värderar småskalighet.
I tätorterna framför flera, särskilt äldre, behov av mer varierad bostadsbebyggelse, så att man kan bo kvar i samma område även när livssituationen förändras – exempelvis vid åldrande eller förändrad familjesituation.
Gemensam för många är att det är viktigt att ny bebyggelse harmoniserar med befintlig arkitektur och stadsbild.