Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Uppsala Fredspris är ett lokalt pris som delas ut av Uppsala FN-förening. Prisets syfte är att uppmärksamma och lyfta fram goda exempel och initiativ från Uppsalas lokala vardagshjältar som arbetar för ett bättre och mer hållbart samhälle. Priset utdelas inom någon kategorierna efter FN:s tre pelare: mänskliga rättigheter, fred och säkerhet och hållbar utveckling
– Jag tror att det som gör Västra Stenhagenskolans värdegrundsprojekt unikt är att vi arbetar både förebyggande och med efterarbete. Vi har dessutom stöd i forskning för vårt arbetssätt, säger prismottagaren och försteläraren Christian Gerecht.
Många skolor i Sverige besöker Auschwitz och andra före detta koncentrationsläger, men Christian betonar hur viktigt arbetet före och efter besöket är. Eleverna behöver veta hur Förintelsen kunde äga rum. En studie från Lunds universitet från 2024 betonar också just vikten av att arbeta förebyggande och av att följa upp besöket.
– Vi arbetar mycket med just dessa frågor och studien stödjer vårt arbetssätt. På vår skola får samtliga elever ta del av projektet. Arbetet börjar redan i årskurs 7, och vi har ett nära samarbete med Fredens Hus för att eleverna ska få en förståelse för hur en organisation arbetar med mänskliga rättigheter, fortsätter Christian.
I årskurs 7 deltar eleverna i olika workshops där de bland annat arbetar med klassrumsklimat, civilkurage och hur man är en god vän. I årskurs 8 går man vidare och pratar mer om främlingsfientlighet och nationella minoriteter, inklusive deras utsatthet genom århundradena. I årskurs 9 arbetar skolan sedan med propaganda, antiziganism och antisemitism. Allt hänger ihop och förbereder inför besöket i Kraków, där alla elever i årskurs 9 besöker minnesplatser från Förintelsen, däribland Auschwitz.
– Parallellt med workshopparna väver vi lärare in frågorna i undervisningen. Det gäller framför allt mänskliga rättigheter, historia och andra världskriget. Även i svenskundervisningen arbetar eleverna med litteratur som Tatueraren från Auschwitz och Anne Franks dagbok.
- Vi vill inte att undervisningen bara ska handla om att Förintelsen var något fruktansvärt som hände och att ett stort antal människor dog. Vi vill att eleverna ska förstå att det handlade om individer, människor med egna liv och berättelser, och frågan om något liknande skulle kunna hända igen.
Undervisningen är upplagd i tre steg:
Det första steget handlar om att ge eleverna förkunskaper om mekanismerna och processerna bakom Förintelsen. Man arbetar med att förstå att det inte skedde över en natt, utan att det fanns olika faser och processer som ledde fram till dessa fruktansvärda händelser.
Det andra steget handlar om att förbereda eleverna psykiskt och mentalt inför besöket. Att göra en sådan här resa är en väldigt speciell upplevelse, och alla reagerar olika. Därför pratar man mycket om vad eleverna kommer att få se och uppleva. Läraren visar bilder och går igenom vad som hände, hur det gick till och varför det kunde ske.
Det tredje steget handlar om att följa upp besöket, reflektera tillsammans och prata om det eleverna har upplevt. Eleverna får möjlighet att bearbeta sina intryck och dela sina erfarenheter med varandra. De får också berätta för eleverna i årskurs 7 och 8 om sina upplevelser och förbereda dem inför det de själva kommer att få vara med om i årskurs 9.
– Genom de tre stegen hänger allt ihop och blir en del av ett långsiktigt arbete genom hela högstadiet. Vi försöker inte filtrera bort det svåra, utan är ärliga och tydliga i vår undervisning. Samtidigt är vi noga med att förklara att det är helt okej att reagera på olika sätt. Det finns inga rätta eller felaktiga känslor när man möter den här delen av historien, berättar Christian.
Forskning visar också att skolans arbetssätt kan bidra till att utveckla elevernas perspektivförmåga. De får en större förståelse för hur Förintelsen kunde ske och inser att det inte handlade om en enskild ondskefull person, utan om processer där människor avhumaniserades och förföljdes. De får också en förståelse för att de människor som drabbades var individer precis som vi.
– Utan kunskap och utbildning finns det en risk att liknande händelser kan inträffa igen. Det är därför jag är så tacksam över att vi får möjlighet att utbilda våra elever till ambassadörer för allas lika rätt på Västra Stenhagenskolan. Vi har dessutom världens finaste elevunderlag, som representerar ett samhälle som jag själv vill vara en del av. Våra elever har olika socioekonomiska, kulturella och religiösa bakgrunder, men de möts under samma tak, går i samma klasser och åker tillsammans till Auschwitz. Det är så vi bygger gemenskap och trygghet i samhället, i stället för att bidra till splittring, rädsla och polarisering, avslutar Christian Gerecht.
