Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Omvärldsanalysen beskriver övergripande, långsiktiga omvärldstrender och mycket av tidigare års analyser är fortsatt relevant. I årets rapport lyfter vi särskilt fram:
Omvärldsanalysen 2026 beskriver sju olika omvärldstrender (Figur 1). Trenderna beskrivs separat, men i verkligheten handlar det ofta om sammanhängande skeenden, med orsaker och konsekvenser som glider in i varandra. Till varje trend finns det sammanfattande förändringstryck som diskuterar vad i trenden som är troligt, möjligt och önskvärt ur kommunkoncernens perspektiv.
Figur 1. De sju övergripande omvärldstrenderna i Uppsala kommuns omvärldsanalys. 1) Avtagande befolkningstillväxt och åldrande befolkning, 2) Miljö- och klimatförändringar, 3) Globalisering, konkurrens och teknikutveckling 4) Levnadsförhållanden, ojämlikhet och folkhälsa 5) Barn och unga, 6) Samhällsklimat, brottslighet och demokratins förutsättningar, samt 7) Organisation och ledning i kris och komplexitet.
Sveriges befolkning fortsätter att öka, men betydligt långsammare än tidigare under 2000‑talet. Ett minskat barnafödande, lägre invandring och ökad utvandring har dämpat tillväxten. Samtidigt ökar andelen äldre. Tillsammans förändrar detta befolkningens struktur och påverkar kommunernas ekonomi, planering och utbud. Efterfrågan förskjuts mot äldrevänliga tjänster, medan barn- och ungdomsnära verksamheter behöver ses över. Osäkerheten kring framtida födelsetal och migration gör befolkningsprognoser svårare att bedöma.
Utvecklingen med minskade födelsetal och längre livslängd är nästintill global och leder till en åldrande befolkning. Sverige har en mer gynnsam åldersstruktur än många jämförbara länder och Uppsala kommuns åldersstruktur är gynnsam jämfört med flertalet kommuner i Sverige. Det sistnämnda förklaras framför allt av det stora antalet studenter.
Uppsala väntas fortsatt öka sin andel av rikets folkmängd. I kombination med de tidigare åren av snabb tillväxt skapar detta ett fortsatt stort behov av investeringar i infrastruktur och den byggda miljön. Därtill behöver kommunen stärka sin civila försvarsförmåga och krisberedskap samt fortsätta klimatinvesteringar för att möta framtida risker och omställningskrav.
Klimatförändringar, ohållbar resursanvändning och spridning av kemikalier sätter stort tryck på ekosystemen och påverkar människors, djurs och naturens hälsa negativt. Utvecklingen pekar mot fortsatt förlust av biologisk mångfald och fler extrema väderhändelser som stormar, översvämningar, torka och bränder. Stabila klimatförhållanden, odlingsbar mark, rent vatten och fungerande ekosystem är avgörande för livsmedelsförsörjningen.
Klimatomställning och klimatanpassning kräver stora investeringar och skapar stora kompetensbehov, till exempel inom fastighets- och energisektorerna. Finansieringen behöver långsiktighet, samverkan och både offentligt och privat kapital. För att åstadkomma beteendeförändringar och förändrade produktions- och konsumtionsmönster behövs även omfattande regleringar och incitament. Utmaningarna, inte minst vad gäller tillgänglig el och rimliga elpriser, är stora.
Miljö- och klimatförändringar kommer sannolikt att påverka både kommunens verksamheter och invånarnas liv i allt högre grad – och medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Samtidigt ökar intressekonflikter och krav på social rättvisa i takt med att klimatomställningen går in i en så kallad genomförandefas.
Globaliseringen har avtagit och många internationella avtal och globala institutioner har försvagats. Istället talas om andra former för internationellt samarbete, där stater (och andra aktörer) går samman i de frågor där de delar problembild eller intressen. Den tilltagande geopolitiska maktkampen gör det svårare att hantera gränsöverskridande hot som klimatförändringar, pandemier, terrorism, attacker på infrastruktur och organiserad brottslighet.
Digitalisering och generativ AI förändrar hur människor arbetar, konsumerar och organiserar sina liv. På längre sikt kommer teknikutvecklingen sannolikt att få stor påverkan på människor, liksom på verksamheters behov och lokalisering. Geopolitisk osäkerhet och ökade cyberhot gör frågan om digital suveränitet – förmågan att kontrollera sin data och säkra kritiska system – allt viktigare.
Digitalisering och AI bygger på omfattande datadelning, vilket kräver tydliga regler för ansvar, öppenhet och säkerhet. Det offentliga har en central roll i att säkerställa att alla grupper kan ta del av samhällsservice. Äldre personer är särskilt utsatta – både för tekniska svårigheter och för risken att drabbas av bedrägerier.
Arbetsmarknadsregionen Stockholm–Uppsala dominerar Sveriges befolknings- och sysselsättningsutveckling. Uppsala kommun ökar sin andel av både befolkning och sysselsättning, vilket pekar på en grundläggande attraktivitet.
Demografiska förändringar, teknikutveckling och klimatomställning påverkar arbetskraftsbehovet i hela landet. Kraven på högre utbildning ökar, men samtidigt ökar även antalet enklare yrken. Kommunerna riskerar att drabbas av personalbrist, framför allt inom äldreomsorgen.
Levnadsförhållandena i Sverige har förbättrats över tid, men skillnaderna i inkomster, förmögenhet och livsvillkor mellan grupper är stora. Lågkonjunkturen har pressat hushållens ekonomi och fortsatt att sätta spår på arbetsmarknaden under 2025. Antalet inskrivna arbetslösa i Uppsala kommun minskade 2025 jämfört med 2024, men andelen långtidsarbetslösa bland de arbetslösa ökade. Särskilt utrikes födda kvinnor med kort utbildning och personer med funktionsnedsättning brukar ha det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Hälsoläget är generellt gott i Sverige, men det finns samtidigt stora skillnader i hälsa och delaktighet. Psykisk ohälsa står för över hälften av alla längre sjukfall. Nationella strategier lyfter vikten av gemenskap, delaktighet och existentiell mening som grund för ett hållbart folkhälsoarbete. Forskning visar att förebyggande insatser – som sociala aktiviteter, motion och goda matvanor – kan ha god effekt i alla åldrar. Grupper med större risk för ohälsa är bland andra personer med funktionsnedsättning och personer som står utanför arbetsmarknaden. Förutom ökad risk för ohälsa och utanförskap har de ofta sämre tillgång till eller förmåga att ta del av samhällets utbud av vård och stöd.
Mäns och kvinnors livsvillkor skiljer sig åt, framför allt på grund av att de arbetar i olika yrken. Könsskillnader förstärks när familjer får barn.
Bostadsmarknaden är fortsatt påverkad av hushållens svagare ekonomi och höga byggkostnader. Grupper med svag ekonomi – såsom unga, äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning – har särskilt svårt att etablera sig och har ofta osäkra boendeförhållanden. Situationen på bostadsmarknaden varierar över landet: i storstäder och tillväxtregioner är efterfrågan på hyresrätter hög och kötiderna ofta långa, medan mindre kommuner ser ett bostadsöverskott och växande vakanser.
I Uppsala tätort finns en tydlig socioekonomisk boendesegregation. Vissa områden har betydligt större andel barn i låginkomsthushåll, högre arbetslöshet och större behov av ekonomiskt bistånd. Boendesegregationen återspeglas i skillnader i hälsa, valdeltagande och föreningsaktivitet.
De flesta barn och unga i Sverige har goda levnadsvillkor och är optimistiska inför sin egen framtid. Alltför många lämnar dock grundskolan utan gymnasiebehörighet eller går inte ut gymnasiet. Uppväxtvillkor, trygghet och möjligheter till delaktighet varierar utifrån familjens resurser, socioekonomi och migrationsbakgrund.
Kriminella nätverk rekryterar och utnyttjar barn på olika sätt. Det är viktigt att uppmärksamma och ge stöd till barn som behöver det.
Fritiden kan vara en viktig skyddsfaktor genom delaktighet, sociala relationer och identitetsskapande aktiviteter. Samtidigt finns risker kopplade till brist på vuxennärvaro, droger, våld, asociala grupperingar och överdrivet risktagande. Unga vuxna har ofta svagare position på arbetsmarknaden och svårt att hitta en bostad som de har råd med.
Terrorhotnivån sänktes i maj 2025 efter att hotbilden förändrats och attentatshotet från våldsbejakande extremism minskat. Samtidigt fortsätter brottslighet att påverka tryggheten.
Den organiserade brottsligheten är flexibel och spridd över hela landet. Den utnyttjar identitetsmissbruk, korruption och otillåten påverkan för att påverka beslut, snedvrida konkurrens och utsätta arbetstagare för allvarliga risker. Den skadar förtroendet för välfärdssystemen och minskar myndigheters handlingsutrymme – en utveckling som driver samhället mot mer kontroll och mindre tillit.
Demokratiseringen i världen har avstannat och polariseringen inom länder ökar. De stora samhällsförändringarna – klimatomställning, digitalisering och teknikutveckling – skapar målkonflikter och kan bidra till oro. Tilliten är fortsatt hög i Sverige, men varierar tydligt mellan generationer, stad och landsbygd samt mellan inrikes och utrikes födda. Andelen som anser att Sverige utvecklas åt fel håll har ökat.
Den snabba spridningen av nyheter, alternativa informationskällor och desinformation skapar ett hårdare samtalsklimat. Förtroendet för information, medier och journalistik riskerar att försvagas och demokratiska processer skadas. Under valåret 2026 kan både det politiska engagemanget och förekomsten av hot och trakasserier förväntas öka.
De senaste åren har präglats av systemiska kriser som Rysslands krig mot Ukraina, pandemin och klimatförändringarna. Ett motståndskraftigt samhälle kräver att offentlig sektor, företag, civilsamhälle och privatpersoner har både kunskap och förmåga att agera vid kriser. För att samhället ska vara bättre förberett ställer Sverige nu om och stärker totalförsvaret.
Många av dagens samhällsutmaningar är tecken på djupgående förändringar i ekonomi, miljö och sociala strukturer. Omställningstrycket på den offentliga sektorn och på hur organisationer leds är stort. Den traditionella, hierarkiska organisationsmodellen gör det svårt att samverka över gränser och möta krav på mer individanpassade tjänster. Mål- och resultatstyrningsstrategier blir ofta för övergripande för att kunna omsättas i praktiken. Administrationen har vuxit – forskare beskriver detta som framväxten av ”mittokrati” och fler ”organisationsprofessionella”, vilket riskerar att tränga undan kärnverksamhetens yrkesroller och skapa otydlig styrning.
För att stärka förmågan att styra och skapa resultat behöver organisation och ledning utvecklas. Högsta ledningen och kärnverksamhetens personal kan behöva större mandat för att möjliggöra snabbare beslut, mer flexibilitet och innovation. Uppföljningen behöver bli mer verksamhetsnära och snabbare kopplas till önskade effekter.
Förhoppningarna är stora på att digitalisering och AI ska bidra till ökad effektivitet, men flera grundläggande förutsättningar saknas fortfarande. Regeringens digitaliseringsstrategi lyfter hinder som svårdelad data, IT‑system som ökar administrationen, otillgängliga och svåranvända tjänster samt bristande beställar- och användarkompetens.
För att de stora datamängder som genereras i digitaliseringen ska kunna bidra till att utveckla verksamheterna krävs att data är kvalitetssäkrade, strukturerade och beskrivna, att databehov identifieras och åtgärdas, samt att det finns kännedom om vem som äger data och hur data får delas.
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2026
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2025
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2024
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2023
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2022
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2021
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2020 med uppdateringar utifrån covid-19