Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Regler och tillståndsprocesser som gäller för att bedriva lantbruk. Och information om egenkontroll och fokusområden vid tillsyn.

Processen vid tillsyn av lantbruk

  1. Kontrollera om du behöver anmäla eller söka tillstånd

    Antal djurenheter i ditt lantbruk avgör om du behöver anmäla din verksamhet eller ansöka om tillstånd. En djurenhet är ett räknemått och beräknas efter hur många och vilken typ av djur du har. En djurenhet kan till exempel vara

    • en mjölkko inklusive kalv upp till en månads ålder
    • en häst inklusive föl upp till sex månaders ålder
    • etthundra kaniner.

    Beräkna djurenheter på jordbruksverket.se

    Små lantbruk behöver inte registreras

    Har du färre än 100 djurenheter, till exempel en mindre hästgård, räknas ditt lantbruk som en u-verksamhet. U-verksamheter har du ingen anmälningsplikt och du behöver inte söka tillstånd för ditt lantbruk. Men miljöförvaltningen kan ändå kräva åtgärder eller utredningar eftersom mindre lantbruk fortfarande omfattas av tillsynsplikt.

    Mellanstora lantbruk ska anmälas till kommunen

    Ett lantbruk med minst 100 och högst 400 djurenheter klassas som c-verksamhet. För att få driva en c-verksamhet behöver du göra en anmälan till miljöförvaltningen, men du behöver inget tillstånd från länsstyrelsen.

    Läs mer om anmälningsplikt och anmäl c-verksamhet

    Stora lantbruk behöver tillstånd från länsstyrelsen

    Ett lantbruk med fler än 400 djurenheter klassas i miljöprövningsförordningen som en b-verksamhet och behöver tillstånd från länsstyrelsen. 

    Läs mer om tillstånd för b-verksamhet på länsstyrelsens webbplats

  2. Förbered dig för tillsyn

    • Alla lantbruk omfattas, även små.
    • Miljöförvaltningen gör regelbundna besök (ibland oanmälda).
    • Kostnad tas ut (årsavgift eller timavgift beroende på storlek).
    • Djurskyddskontroller görs av Länsstyrelsen (separat från miljötillsyn).

    Läs mer i avsnittet för tillsyn

  3. Känn till fokusområdena vid inspektion

    • Gödsel (lagring, spridning, kväveberäkning).
    • Kemiska växtskyddsmedel (tillstånd, utrustning, förvaring, skyddsavstånd, journalföring).
    • Cisterner (anmälan, besiktning).
    • Farligt avfall (anteckningar, transportdokument, hämtning).
    • Verkstad/kemikalier (förvaring, oljeavskiljare).
    • Hästgårdar (inventering och gödselhantering).
    • Döda djur (ska skickas till godkänd anläggning, får inte grävas ner).

    Läs utförligt i avsnittet för fokusområden

  4. Genomför egenkontroll löpande

    Alla som driver lantbruk, oavsett storlek, ska regelbundet kontrollera och planera åtgärder för att förebygga skadliga effekter på miljön. Det kallas att genomföra egenkontroll.

    En egenkontroll innebär att du ska identifiera de områden i din verksamhet som har störst risker för miljöpåverkan och ta fram rutiner för att minska riskerna. 

    Du ska också följa upp hur rutinerna fungerar och fundera över hur de kan förbättras. Vid en tillsyn ska du kunna redogöra för vilka rutiner du har och hur din plan för förbättringsåtgärder ser ut.

    Läs mer om hur du arbetar med egenkontroll på jordbruksverket.se

Tillsyn

Vid ett tillsynsbesök gör inspektören en rundvandring för att titta på hur du uppfyller miljökraven, till exempel hur du hanterar kemikalier och lagrar gödsel. Vid en tillsyn ska du också visa upp dokumentation, som till exempel sprutjournal och växtodlingsplan.

Du blir kontaktad senast två veckor innan det är dags för tillsyn. Men du kan även bli besökt utan att vi meddelar det först, till exempel som en följd av ett klagomål.

Så ofta görs tillsynen

Hur ofta vi besöker din verksamhet beror på

  • storleken på verksamheten,
  • hur mycket avvikelser vi upptäcker vid en inspektion,
  • om det är ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk.

De verksamheter som bedöms ha störst risker besöks oftare än de verksamheter som utgör mindre risk. För större lantbruk är det vanligast med en tillsyn varje eller vartannat år.

Så förbereder du dig för en tillsyn

För att klara en tillsyn utan anmärkning behöver du ha god kännedom om de miljölagar och bestämmelser som gäller för lantbruk i Uppsala kommun. Du behöver också arbeta aktivt med att minska riskerna för en negativ miljöpåverkan.

Läs om de områden som kontrolleras

Djurskyddskontroller utförs av Länsstyrelsen

Djurskyddskontroller utförs för att se till att du som lantbrukare följer djurskyddslagen och att djuren har det bra. Sedan 2009 utförs de av länsstyrelsen och omfattas inte av miljöförvaltningens tillsyn. 

Läs om länsstyrelsens djurskyddskontroller

Läs övergripande information om miljötillsyn

Fokusområden vid tillsyn

Miljöförvaltningens tillsyn omfattar de delar inom lantbruket som har störst inverkan på miljön. Du kan förbereda dig inför tillsynen genom att läsa checklistan under varje område nedan. Den sammanfattar vad miljöförvaltningen vanligen inspekterar och vilka dokument du behöver ha till hands.

Gödsel

Uppsala kommun är klassat som nitratkänsligt område med undantag för Bladåkers församling. Nitratkänsliga områden har hårdare regler för lagring och spridning av stallgödsel för att minska läckage av näring till vattendrag, sjöar och hav.

Du behöver bland annat

  • följa särskilda regler för spridning av gödsel
  • följa särskilda regler för lagring av gödsel
  • beräkna behovet av kväve för dina grödor

Checklista för hantering av gödsel

  • Hur stor lagringskapacitet finns för stallgödsel?
  • Finns det skriftliga beräkningar som visar att lagringskapaciteten är tillräcklig i förhållande till hur mycket gödsel som uppkommer?
  • Är gödselplattor och gödselbrunnar täta? Finns det täckning för brunnen?
  • Finns det en gödslings- eller växtodlingsplan?
  • Har det gjorts en markkartering?
  • Används avloppsslam eller andra organiska gödselmedel?

Gödsel – regler för att sprida och hantera

Kemiska växtskyddsmedel

Det finns särskilda regler kring hur du ska använda och förvara kemiska växtskyddsmedel i ditt lantbruk.

Du ska bland annat

  • dokumentera din användning i en sprutjournal,
  • ha godkänd utrustning för besprutning,
  • förvara kemikalier och utrustning på ett säkert sätt,
  • följa regler för skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar och vattendrag

Om du vill använda växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde behöver du ansöka om tillstånd. Om du vill använda växtskyddsmedel utanför jordbruksmark behöver du anmäla det eller ansöka om tillstånd, beroende på vilken plats det gäller.

Checklista för kemikalier och kemisk bekämpning

  • Om du har egen spruta har den funktionstestats och godkänts av jordbruksverket?
  • Hur förvaras sprutan under säsongen och under vintern?
  • Var rengörs sprutan och var fylls den på?
  • Vem utför bekämpningen och kan den personen uppvisa utbildningsbevis från behörighetsutbildning för att få använda bekämpningsmedel?
  • Vilka fasta och anpassade skyddsavstånd hålls vid spridning?
  • Kan korrekt ifylld sprutjournal uppvisas och är preparaten som anges i sprutjournalen godkända av kemikalieinspektionen?

Bekämpningsmedel – anmäla och söka tillstånd

Bekämpningsmedel – hantera och använda

Cisterner

Om du har cisterner med brandfarliga varor i din verksamhet kan det innebära att du måste anmäla dem till miljöförvaltningen. Cisterner som rymmer mer än 1 m3 måste också regelbundet besiktigas.

Checklista för cisterner

  • Finns det några cisterner i verksamheten och har de bra placering?
  • Har de besiktigats och när?

Cisterner för brandfarliga vätskor och spilloljor

Farligt avfall

Som lantbrukare behöver du hantera och förvara farligt avfall så att det inte förorenar mark och vatten.

Du behöver bland annat

  • ha regelbunden hämtning av farligt avfall,
  • visa transportdokument från hämtningarna i samband med inspektion,
  • göra anteckningar över vilka typer och mängder av farligt avfall du har och hur ofta det behöver hämtas.

Checklista för farligt avfall

  • Hur förvaras farligt avfall som till exempel spillolja, oljefilter, lysrör med mera? På tät yta utan golvbrunn, nederbördsskyddat?
  • Finns det transportdokument från hämtning av farligt avfall och anteckningar över vilka typer av farligt avfall och mängder som uppkommer årligen samt vart avfallet transporteras?

Farligt avfall

Verkstad och kemikalier

Om du har en verkstad i ditt lantbruk och den har golvbrunnar till avlopp behöver du tänka på hur du förvarar kemikalier så att de inte förorenar mark och vatten.

Om verkstaden är kopplad till en oljeavskiljare behöver du tömma oljeavskiljaren regelbundet.

Hantering och förvaring av kemikalier

Oljeavskiljare

Hästgårdar

Uppsala kommun bedrev en inventering av hästgårdar 2020 och nu sker tillsyn av de större hästgårdarna. Det finns ungefär lika många hästar som mjölkkor i Sverige. Hästarna i Sverige producerar ungefär 2,7 miljoner ton gödsel per år. Det är cirka 10 procent av den totala gödselmängden från alla husdjur i landet.

Kommunen kommer göra nya inventeringar för att säkerställa att det finns aktuella register.

Hästgårdar

Hantering av döda djur

Döda lantbruksdjur klassas som farligt avfall och får inte grävas ner. På grund av risk för smitta och förorening ska lantbruksdjur som får, gris och ko skickas till en godkänd anläggning för hantering.

Hantering av döda lantbruksdjur, hästar och vilt

Avgifter

Alla verksamheter som omfattas av hantering av ärenden eller tillsyn enligt miljöbalken eller strålskyddslagen betalar en avgift till kommunen. 

Avgiften kan tas ut som

  • årsavgift – I regel större anmälningspliktiga verksamheter med regelbunden tillsyn. Årsavgiften kan variera beroende på verksamhetens omfattning.
  • timavgift – I regel mindre verksamheter eller inriktning som bedöms medföra mindre risk för människors hälsa eller miljön. Tillsynsintervallet kan variera.

Timavgift för 2025: 1 428 kr per timme.

Avgiften finansierar den handläggningstid som miljöförvaltningen lägger ner vid tillsyn och hantering av ärenden enligt gällande taxa.

Läs mer om avgifter och hur du kan påverka din kostnad

I vissa fall kan du behöva betala en miljösanktionsavgift om du bryter mot miljöbalken eller bestämmelser.

Läs mer om miljösanktionsavgifter

Har du frågor? Prata med oss!

Kontakta miljöförvaltningen

Telefon:

Telefonnummer: 018-727 00 00 (Uppsala Kontaktcenter)
Telefontider måndag - fredag 8.00–17.00

E-post:

miljoforvaltningen@uppsala.se

Besöksadress:

Kontaktcenter i Stadshuset
Uppsala kommuns Kontaktcenter hjälper dig att hitta svar på allmänna frågor. Miljöförvaltningen tar enbart emot förbokade besök.

Postadress:

Uppsala kommun, Miljöförvaltningen, 753 21 Uppsala