Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Kommunala Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun ansvarar för all fastighetsbildning som rör fastigheter inom kommunen. Här får du hjälp med frågor om fastigheter, gränser, servitut eller gemensamhetsanläggningar och hur du ansöker om förrättning.
Vi är en självständig myndighet som arbetar för en hållbar stadsplanering och landsbygdsutveckling. Vi ansvarar för all fastighetsbildning inom kommunen som till exempel avstyckning, fastighetsreglering och sammanläggning. Lantmäterimyndigheten utför också i mån av tid andra uppdrag.
För att säkerställa att fastighetsbildningen sker på ett korrekt och hållbart sätt följer vi flera lagar som till exempel jordabalken, fastighetsbildningslagen och plan- och bygglagen.
Alla blanketter och underlag finner du nederst på sidan under tjänster och dokument.
Lantmäteriet använder fackspråk med ord och termer som kan vara svåra att förstå. Det är vanligt inom juridiska och tekniska myndigheter. För att underlätta har vi på Lantmäterimyndigheten en ordlista. Lantmäteriet har en fullstädig ordlista på sin webbplats.
Lantmätermyndighetens ordlista (PDF, 139 KB)
En lantmäteriförrättning, eller förrättning som det kallas i dagligt tal, innebär att nya fastigheter bildas eller att befintliga fastigheter förändras. Det kan också handla om att bestämma gränser och skapa rättigheter så att flera fastigheter gemensamt kan använda till exempel garage, vägar, vatten och avlopp.
En ny fastighet bildas genom delning av en befintlig fastighet.
Vid en avstyckning skiljs ett område från en fastighet (stamfastighet) för att bilda en ny fastighet, en styckningslott. I samband med avstyckningen kan ett eller flera servitut bildas mellan styckningslotten och stamfastigheten. Den nya fastigheten kan till exempel få rätt att använda en väg över stamfastigheten.
Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare skriva under ansökan. När en del av en fastighet överlåts kan både den som köper och den som säljer området, oberoende av varandra, ansöka om fastighetsbildning. Ansökan ska finnas hos Lantmäterimyndigheten inom sex månader från det att överlåtelsen har upprättats, annars är överlåtelsen ogiltig.
Ska du bygga nytt utanför detaljplanerat område eller stycka av en bit mark till en fastighet måste du först söka förhandsbesked eller bygglov. Bygglovsavdelningen prövar då om det är möjligt att bygga exempelvis ytterligare bostadshus, vilket är en förutsättningen för att stycka av en fastighet för bostadsändamål.
I samband med avstyckning kan det prövas om stamfastigheten kan svara för alla penninginteckningar / pantbrev och låta den nya fastigheten vara fri från inteckningar, det heter inteckningsfri avstyckning.
Om den nya fastigheten har samma ägare som stamfastigheten behöver ingen lagfart sökas. Finns det en köpare till den nya fastigheten behöver lagfart sökas.
En fastighet som ägs av flera personer kan delas upp till nya fastigheter.
När flera personer äger en fastighet tillsammans kan en eller flera delägare begära att få sin andel utbruten till ett eget område som då blir en ny fastighet, en klyvningslott. Om alla delägare begär om klyvning av en gemensam fastighet utplånas ursprungsfastigheten. Servitut kan bildas mellan de olika klyvningslotterna, visst område kan även läggas ut som samfällt för dem.
Ansökan om klyvning som grundas på överlåtelse eller förvärv av en andel i fastigheter, måste göras inom sex månader från överlåtelsedatumet, annars är överlåtelsen ogiltig.
När fastigheten delas upp genom klyvning utgår man från andelen av ägandet och värdet på fastigheten i obyggt skick. Eventuell skillnad mellan andel av det totala värdet av den ursprungliga fastigheten och värdet på den nya fastighetens värde ersätts i pengar.
Äganderätten i den ursprungliga fastigheten överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas. Om klyvning görs på grund av överlåtelse av en andel av en fastighet måste lagfart sökas.
Fastigheter med samma ägare kan slås samman till en ny fastighet genom sammanläggning. De ursprungliga fastigheterna utplånas och den nya fastigheten får en ny fastighetsbeteckning.
Om fastigheterna är samägda måste ägarförhållandet vara likadant i de fastigheter som ska ingå i sammanläggningen. Det är alltså inte alltid möjligt att sammanlägga två fastigheter som ägs av samma person, till exempel om den ena fastigheten ägs som enskild egendom och den andra giftorättsgods. Det gäller inte om det är äkta makar som samäger fastigheterna.
Den nybildade fastigheten tar över alla skyldigheter och rättigheter som tillhör de ursprungliga fastigheterna. Servitut mellan fastigheterna som ingår i sammanläggningen upphör att gälla.
Äganderätten i de ursprungliga fastigheterna överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas.
Genom fastighetsreglering kan man föra över en del av eller en hel fastighet till en annan. En reglering kan också vara att skapa, ändra eller upphäva servitut eller samfälligheter.
Genom fastighetsreglering upphör inskrivna avtalsservitut och nyttjanderätter som berörs av marköverföringen. Om rättigheterna ska fortsätta att gälla när marken överförs, behöver sakägaren meddela förrättningshandläggaren att rättigheterna ska fortsätta att gälla.
Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska utgå och hur förrättningskostnaden ska delas blir handläggningstiden kortare. Då kan ni använda blanketten om överenskommelse eller skicka in ett köpekontrakt/gåvobrev om det finns.
Om den gräns som ska ändras har bildats genom avsöndring (en äldre form av privat jorddelning grundad på ett köp) eller om gränsen är väldigt otydlig kan det krävas att gränsen fastighetsbestäms innan fastighetsregleringen kan göras.
Med så kallad 3D-fastighetsbildning går det att dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter på olika sätt.
En tredimensionell fastighet avgränsas horisontellt och vertikalt. Man kan dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter för olika ändamål till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och kontor, eller avgränsa ett underjordiskt parkeringsgarage. En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter. 3D-fastigheter kan också bildas för ännu ej uppförda byggnader, om det krävs att en fastighet skapas för att säkra finansieringen av byggnationen.
De boende äger sin lägenhet i ett flerbostadshus och de har full äganderätt. Det är samma regler som gäller för villa- och radhusfastigheter när det gäller uthyrning, överlåtelse och pantsättning. Ägarlägenheter består ofta av lägenhetsutrymme och inre ytskikt. Ägarlägenhetsfastigheter äger trapphus, husstomme, fasad, yttertak. Ägarlägenheter får bara bildas vid nyproduktion, tillbyggnad eller vid ombyggnad av ett utrymme som inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren.
Ett skifte (delområde) som hör till en fastighet eller 3D-fastighet kan också utgöra en sluten volym, ett tredimensionellt (3D) fastighetsutrymme. Till exempel kan en balkong som kragar ut över en gatufastighet utgöra ett 3D-utrymme till bostadsfastigheten.
En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter.
Du som fastighetsägare kan ansöka om att bilda en 3D-fastighet. Skicka med ritningar som visar tänkt gränsdragning mellan de olika byggnadsdelarna och på vilka plushöjder gränserna ska gå. Du ska också skicka med plan- och sektionsritningar. I ansökan ska det framgå om gränsen ska gå mitt i ett bjälklag eller på någon sida av ett bjälklag. Om tekniska installationer som trapphus och hissar ska användas gemensamt måste rättigheter som servitut eller gemensamhetsanläggning bildas.
Det finns rättigheter mellan fastigheter, så kallade servitut och det finns rättigheter mellan fastigheter och personer, så kallad nyttjanderätt.
Om en fastighet har ett stadigvarande behov som inte går att lösa inom den egna fastigheten går det att skapa en rättighet, ett så kallat servitut, på en annan fastighet. till exempel utfart till allmän väg, vatten- och avloppsanläggning/ledningar och mycket mer. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller oavsett vem som äger den. Ett servitut gäller i regel tills vidare.
Det finns två typer av servitut:
Läs information om official- och avtalsservitut (PDF, 133 KB)
Både officialservitut och avtalsservitut kan ändras eller upphävas vid en fastighetsreglering.
Nyttjanderätt är en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Rätten kan gälla en hel fastighet eller en del av en fastighet och är tidsbegränsad. En nyttjanderätt skapas genom avtal med fastighetens ägare.
Ledningsrätt är när rättighet upplåts för ledningsägare att anlägga, bibehålla och underhålla ledning på annans mark till exempel el-, tele-, vatten- och avloppsledningar.
Nybildning, ändring eller upphävande av ledningsrätt sker genom en förrättning.
Gemensamhetsanläggningar är anläggningar som flera fastigheter har nytta av som till exempel
Du kan ansöka om att bilda, ändra eller upphäva en gemensamhetsanläggning.
En marksamfällighet är ett markområde som ägs av flera fastigheter gemensamt.
Gemensamhetsanläggningar och delägande av marksamfällighet är bundet till ägandet i fastigheterna och kan inte överlåtas separat, utan följer med ägande av fastigheten vid en försäljning.
En gemensamhetsanläggning bildas genom en anläggningsförrättning där det beslutas vad som ska ingå i anläggningen och hur kostnaderna ska fördelas. I samband med anläggningsförrättningen ges ett andelstal efter hur stor nytta varje fastighet förväntas få av anläggningen (andelstal för utförande) och hur mycket fastigheten förväntas använda anläggningen (andelstal för drift).
I förrättningen framgår det när gemensamhetsanläggningen ska vara färdigbyggd. Anläggningsbeslutet förfaller om anläggningen inte är byggd inom angiven tid. Lantmäterimyndigheten kan förlänga tiden om det finns särskilda skäl och om ansökan om förlängning kommit till myndigheten innan tidsfristen är slut.
Gemensamhetsanläggningen ska vara av väsentlig betydelse för de fastigheter som ska ingå i anläggningen. Detsamma gäller för en fastighet som ska anslutas till en befintlig gemensamhetsanläggning. Anläggningen får inte strida mot gällande detaljplaner eller andra bestämmelser.
Stora gemensamhetsanläggningar förvaltas ofta av en samfällighetsförening.
En samfällighetsförening kan bildas när en gemensamhetsanläggning bildas. Det är Lantmäterimyndigheten som bildar föreningen vid ett sammanträde där stadgar antas och styrelse utses.
I samfällighetsföreningsregistret finns uppgifter om alla samfällighetsföreningar. Lantmäteriet, som är den statliga lantmäterimyndigheten, ansvarar för registret. Registret innehåller uppgifter om föreningen. Det är viktigt att föreningen anmäler förändringar till registret. Uppgifter i registret ska uppdateras efter varje föreningsstämma, även om inga ändringar sker.
En samfällighetsförening kan också bildas utanför en lantmäteriförrättning genom ett särskilt sammanträde med en opartisk sammanträdesledare. Lantmäterimyndigheten kan göra det som ett uppdrag.
Många samfällighetsföreningar vill installera laddstolpar på sin gemensamma parkeringsplats.
Laddningspunkter för elfordon på gemensam parkeringsplats – lantmateriet.se
På lantmäteriets webb finns information kring hur samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar kan besluta om att ändra andelstal. Det finns även stöd för vilka ersättningsregler som gäller för detta samt vilka uppgifter Lantmäterimyndigheten behöver få.
Ändra andelstal – lantmateriet.se
En gemensamhetsanläggning kan omprövas genom en anläggningsförrättning om tidigare förhållanden har ändrats väsentligt eller om det på något annat sätt har uppstått ett behov av att ompröva anläggningen. Den som är delägare i anläggningen och den som förvaltar gemensamhetsanläggningen har rätt att ansöka om ändring, om föreningen har beslutat det på föreningsstämman.
En gemensamhetsanläggning kan upphävas i en omprövningsförrättning, till exempel när kommunen har tagit över ansvaret för en väg som har förvaltats av en vägförening. Om föreningen inte har några andra anläggningar att förvalta ska också föreningen upplösas.
När en samfällighetsförening inte har kvar några anläggningar att förvalta ska den upplösas. Föreningen kan upplösas om alla medlemmar är överens om det och Länsstyrelsen medger det.
Innan en samfällighetsförening kan upplösas av Länsstyrelsen ska alla skulder vara betalda eller satts ned hos Länsstyrelsen och eventuella överskott ska ha fördelats i enlighet med föreningsstämmans vilja.
När samfällighetsföreningen är upplöst ska den tidigare styrelsen anmäla det till Lantmäteriet, den statliga Lantmäterimyndigheten, som hanterar samfällighetsregistret.
Gemensamhetsanläggning - en hållbar lösning tillsammans med grannarna (PDF, 249 KB)
Att sköta en gemensamhetsanläggning (PDF, 335 KB)
Ansökningsblankett ändra andelstal (PDF, 246 KB)
Anmälan om ändrat andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 256 KB)
Överenskommelse om andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 234 KB)
Kompletterande underskrifter (PDF, 204 KB)
Mer om gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar – lansstyrelsen.se
Lantmäterimyndigheten kan visa var en gräns går genom gränsutvisning, markera en gräns genom särskild gränsutmärkning eller besluta om en gräns läge genom fastighetsbestämning.
Du ansöker om särskild gränsutmärkning och fastighetsbestämning med blanketten "Ansökan om lantmäteriförättning". En gränsutvisning ansöker du genom blanketten "Beställning av gränspåvisning".
Var går fastighetens gräns? (PDF, 414 KB)
Ibland är gränsmarkeringarna dolda under en gräsmatta eller ett jordlager. Lantmäterimyndigheten kan leta efter gränsmarkeringarna. Mätuppdraget beställer du genom att skicka in blanketten Beställ gränspåvisning nedan. Om en gränsmarkering inte hittas sätter vi en träläkt. Vid en gränsutvisning gör vi inte nya, rättsligt bindande gränsmarkeringar.
Beställ gränsutvisning (PDF, 221 KB)
Andra aktörer som utför mätning kan också göra gränsutvisning. En förutsättning för gränsutvisning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge.
Lantmäterimyndigheten kan hjälpa dig att märka ut försvunna gränsmarkeringar, komplettera med markeringar på marken på nya ställen i gränsens sträckning eller märka ut tidigare omarkerade gränspunkter. Då gör vi en särskild gränsutmärkning. Utmärkningen är rättsligt bindande för framtiden.
En förutsättning för särskild gränsutmärkning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge. Gränsmärken som sätts ut vid en särskild gränsutmärkning dokumenteras på förrättningskartan och ett gränsutmärkningsbeslut fattas.
Vid en fastighetsbestämning kan bland annat följande frågor klargöras:
När gränsens läge är oklart krävs en fastighetsbestämning för att kunna sätta ut en ny gränsmarkering. Det gäller också ej lagligen bestämda gränser, som till exempel avsöndringar. Vid fastighetsbestämningen utreds och fastställs var gränsen går och den bestämda gränsen dokumenteras i en förrättningskarta som blir rättsligt bindande.
En tvist som handlar om vem som äger en viss fastighet prövas vid en civilrättslig process i allmän domstol. Detsamma gäller en tvist om ett avtalsservitut, om det inte behövs ett klargörande av servitutet för att en annan fastighetsbildningsåtgärd ska kunna genomföras.
Kostnaden för en fastighetsbestämning fördelas mellan de inblandade fastighetsägarna, de så kallade sakägarna, efter vad som är skäligt. Det är alltså inte nödvändigtvis den som ansöker om fastighetsbestämning som måste stå för hela kostnaden. Sakägarna kan också komma överens om en annan fördelning eller att ena parten tar på sig hela kostnaden.
Artikel med Hanna om hur en fastighetsbestämning kan gå till
Här kan du se de olika stegen som ingår i en lantmäteriförrättning. Varje steg innehåller mer information om processen.
Uppskattad kötid innan ett ärende tilldelas handläggare är för närvarande cirka 5 månader. Vi arbetar på att minska kötiderna. Väntetiden uppdateras var tredje månad (senast uppdaterad 17 juni 2026).
Lantmäteriet har uppmärksammat brister i sin hantering. Detta har medfört att vissa digitala tjänster stängts eller begränsats. Effekten blir att handläggningstiden hos oss på kommunala lantmäterimyndigheten kan bli längre för enskilda ärenden, vilket kan medföra ökade kostnader.
I en förrättning ingår alla fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska arbeten som krävs. En lantmäteriförrättning kan starta genom att en fastighetsägare, köpare eller rättighetshavare ansöker om en förrättning hos Lantmäterimyndigheten. Resultatet av förrättningen registreras i fastighetsregistret och registerkartan.
Förrättningslantmätaren är den opartiske utredare som genomför lantmäteriförrättningen. Fastighetsägare, köpare, rättighetshavare och andra som är berörda av en förrättning kallas sakägare.
Du får en bekräftelse när vi tagit emot och diariefört din ansökan. När ansökan kommer in kontrollerar vi så att den är komplett. Om något saknas kontaktar vi dig och ber dig komplettera ansökan. Därefter placeras ärendet i kö i väntan på att få en handläggare.
Det finns inget stöd för juridiska personer att ansöka via Lantmäteriets e-tjänst. Om du vill skapa en ansökan i egenskap av exempelvis ett företag ansöker du med blankett. Det finns en möjlighet för juridiska personer att anges som medsökande men då krävs det att en annan sökande utses till ombud i e-tjänsten och att en fullmakt skickas med ansökan.
Du som privatperson kan ansöka om lantmäteriförrättning via Lantmäteriets e-tjänst. Där kan du också följa och komplettera ditt ärende. Logga in med din e-legitimation.
I e-tjänsten ser du ditt eget fastighetsinnehav. Du kan också söka information om Sveriges fastigheter, som du kan behöva i samband med din ansökan. Till din hjälp finns ett kartverktyg med mät- och ritmöjligheter.
E-tjänsten är gemensam för hela Sverige. Din ansökan skickas till Uppsala kommuns Lantmäterimyndighet om den gäller en fastighet inom Uppsala kommun. Vi behandlar ansökan när vi har tagit emot den under förutsättning att alla som är berörda av förrättningen har skrivit under den och vidimerat eventuella bilagor med e-legitimation.
Du som ansöker för en organisation loggar in med din e-legitimation. En organisation kan inte ha en egen e-legitimation, den måste vara kopplad till en person. Komplettera ansökan, E-komplettering av ansökan för privatpersoner, komplettera pågående ärende.
Ansökan om lantmäteriförrättning (PDF, 323 KB)
Nederst på sidan finner du övriga blanketter
Du som har ansökt om lantmäteriförrättning kan följa ditt ärende och skicka in kompletterande handlingar via Lantmäteriets e-tjänst.
Ansök, följ eller komplettera dina ärenden via Lantmäteriets e-tjänst.
Som juridisk person eller företrädare för en organisation kan du också följa pågående ärenden som du själv skickat in eller i övrigt är berörd av. Du loggar in med användaruppgifter som du beställer från Lantmäteriet.
Läs mer om hur du ansöker om inloggning och administratörsrättigheter hos Lantmäteriet.
När ditt ärende får en handläggare kommer denna att kontakta dig för att diskutera bland annat ärendets innehåll och omfattning, uppskattad handläggningstid och uppskattat pris.
Därefter gör vi en juridisk bedömning om ärendet går att genomföra. VI tar fram äldre kartor och handlingar för att utreda om andra berörs genom till exempel servitut eller gemensamhetsanläggningar och inteckningar.
Ibland behöver vi samråda med Länsstyrelsen, plan- och byggnadsnämnden och andra myndigheter. Vid behov kallar vi fastighetsägaren och andra berörda till ett sammanträde.
Vi stakar ut, markerar, mäter in nya gränser och utreder äldre gränsmarkeringar. Vi jobbar också med tekniska beräkningar och framställning av förrättningskarta. Området kan behöva besiktas.
Förrättningslantmätaren fattar beslut och skickar en underrättelse till alla som är berörda av förändringen. Du kan överklaga Lantmäterimyndighetens beslut till mark- och miljödomstolen, om du inte är nöjd. Rätten att överklaga, den så kallade besvärsrätten, är redovisad i beslutshandlingarna. Överklagandetiden är vanligtvis fyra veckor.
Om ingen överklagar besluten vinner förrättningen laga kraft. Det betyder att de nya besluten börjar gälla. Vi registrerar ändringarna i fastighetsregistret och skickar en kopia av hela ärendet till personerna som står som aktmottagare i ansökan. Du som har e-legitimation kan hämta en egen kopia i e-tjänsten Min fastighet. Om du inte har e-legitimation kan du kontakta Lantmäteriets kundcenter.
Lantmäterimyndigheten är avgiftsfinansierad och tar betalt för sina tjänster enligt en avgift som regeringen och Lantmäteriet beslutat om.
En lantmäteriförrättning innebär en hel del arbete för att vi ska kunna trygga ägandet och säkra vem som äger vad, både idag och i framtiden. Vi tar betalt för allt arbete med ansökan och de åtgärder du ansöker om. Även om du skulle ta tillbaka ansökan direkt kommer det att medföra kostnader för dig.
Ärendet kan komma att delfaktureras under ärendets handläggning. Efter avslutad förrättning skickar vi en slutfaktura till den som står som betalare för förrättningen.
Fakturan ska betalas inom 30 dagar från fakturadatum.
Läs mer om lantmäterimyndighetens avgifter, betalning och vad du betalar för
Ibland behöver Lantmäterimyndigheten en försäkran om att du har tagit del av vår information genom så kallad delgivning.
Har du fått ett utskick med uppmaning att bekräfta att du tagit emot information från oss kan du antingen fylla i det delgivningskvitto som medföljde utskicket eller nyttja någon av följande digitala tjänster.
Lantmäterimyndigheten utför också uppdrag, till exempel fastighetsutredning, fastighetsförteckning, bildande av samfällighetsförening och gränspåvisning. Uppdragen debiteras enligt aktuell timtaxa.
En fastighetsutredning är en utredningstjänst som syftar till att klarlägga rättsliga förhållanden kring fastigheter, mark, samfälligheter och olika rättigheter.
En fastighetsförteckning är en sammanställning av information om vilka fastigheter som berörs av ett visst projekt eller område. Den används främst som ett juridiskt och administrativt underlag vid till exempel detaljplanearbete, byggprojekt eller infrastrukturåtgärder
En samfällighetsförening är en juridisk person som bildas för att förvalta gemensam mark eller anläggningar.
En gränsutvisning är en tjänst där en lantmätare eller mätningstekniker hjälper till att synliggöra och märka ut en befintlig fastighetsgräns. Det är inte ett nytt beslut om gränsens sträckning, utan fungerar som en vägledning.
Om gränsmarkeringarna är borta och gränserna är otydligt dokumenterade går det ibland inte att göra en vanlig gränsutvisning. Då behöver du istället ansöka om en fastighetsbestämning. Det är en juridisk process som leder till ett rättsligt bindande beslut om var gränsen går
Lantmäteriet har en e-tjänst där du kan ansöka, följa eller komplettera dina ärenden.
Ansök, följ eller komplettera ett ärende
Ansökan om lantmäteriförrättning (PDF, 323 KB)
Överenskommelse om fastighetsreglering (PDF, 277 KB)
Kompletterande underskrifter (PDF, 204 KB)
Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 246 KB)
Anmälan om ändrat andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 256 KB)
Överenskommelse om andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 234 KB)
Kompletterande underskrifter (PDF, 204 KB)
Telefon:
Telefonnummer: 018-727 00 00 (Uppsala Kontaktcenter)
Telefontider måndag - fredag 8.00–17.00
E-post:
lantmaterimyndigheten@uppsala.se
När du skickar ett mejl blir det som huvudregel en allmän handling.
Besöksadress:
Kontaktcenter i Stadshuset
Uppsala kommuns Kontaktcenter hjälper dig att med svar på allmänna frågor. Lantmätermyndigheten tar enbart emot förbokade besök.
Postadress:
Uppsala kommun
Lantmäterimyndigheten
753 75 Uppsala