Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Kommunen delar varje år ut sju uppsatsstipendier på vardera 10 000 kronor. För att söka stipendiet måste uppsatsförfattarna uppfylla tre krav:

  • De har fått godkänt på ett arbete på C-, D-, magister- eller masternivå.
  • De är studenter vid Uppsala universitet eller Sveriges lantbruksuniversitet.
  • De har lagt fram arbetet under höstterminen 2024 eller vårterminen 2025.

Kriterier för stipendiet

Kommunen premierar uppsatser som behandlar sådant som är av betydelse för den kommunala verksamheten, på en inte alltför detaljerad nivå.

Uppsatserna kan handla om

  • utvärderingar av kommunala verksamheter
  • samhällsvetenskapliga eller teknisk-naturvetenskapliga sakfrågor inom miljö, pedagogik eller socialmedicin
  • kommunal utveckling, styrning och ledning eller processer för delaktighet och demokratisk förankring. 

Två av stipendierna går till författare av uppsatser som handlar om hur samhället kan minska utsläppet av växthusgaser eller anpassas till ett förändrat klimat.

Ansökan stängd

Stipendiet ses över och går inte att söka.

Vinnare av uppsatsstipendier

Se vinnarna av uppsatsstipendiet 2024/2025

Sandra Lejonklou och Josefine Holmberg

Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet

Kvantteknikens hot mot dagens kryptering: En kvalitativ studie kring svenska kommuners förhållningssätt till kvantdatorhotet mot dagens kryptering

Uppsatsen undersöker hur svenska kommuner ser på och förbereder sig inför risken att kvantdatorer kan urholka dagens krypteringsmetoder.  Uppsatsen är relevant för Uppsala kommun då den visar hur kommuner ser på kvantdatorhotet mot dagens kryptering och att konkreta skyddsåtgärder ofta saknas trots att hotet bedöms som allvarligt.

Gabriel Wall och Ulf Fredriksson

Institutionen för materialvetenskap, Uppsala universitet

Gränsvärdesimplementering och hybridkonstruktioner. En möjlig väg framåt: Jämförelse av hybridstommar

Uppsatsens utgångspunkt är högst relevant för Uppsala kommun då den undersöker olika konstruktioners förutsättningar att möta framtidens klimatkrav. Den omfattar ett byggnadssegment som är mindre studerat och har därför en högre relevans än motsvarande studier av mer undersökta byggnadssegment.

Albin Larsson

Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

Tunna gröna linjen – de ”gröna bandens” roll i Uppsalas planering 1958–2016

Uppsatsen bidrar till kunskap över hur begreppet grönstruktur i de översiktliga stadsplanerna har utvecklats från efterkrigstiden till nutid. Hur motiven till gröna kilar och bälten går från säkerhet och estetik i början av perioden till sociala värden och ekosystemtjänster i nutida planer görs tydligt. Målkonflikter mellan förtätning och gröna stråk lyfts fram i ljuset, på ett ärligt och relevant sätt.

Mathilda Källkvist och Elsa Sahlin

Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet

Den förbjudna fattigdomen: En kvalitativ dokumentstudie om kommunala tiggeriförbud i Sverige

Uppsatsen analyserar kommuners beslutsprocesser avseende tiggeriförbud och hur ”tiggaren” porträtteras i offentliga dokument. Den ökar förståelsen för hur kommunala beslut formas, hur utsatta grupper påverkas, och vilka faktorer som styr kommunal policy. Den ger värdefulla insikter inför framtida arbete med evidensbaserad praktik och det kommande kravet på förebyggande arbete i den nya Socialtjänstlagen (2025).

Thea Karlsson och Julia Alm

Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet

Bostad först eller vänner först? Det sociala umgängets betydelse för bostadsstabilitet inom Bostad först

Uppsatsen beskriver hur Bostad först bedrivs i åtta kommuner och vilka utmaningar som syns i verksamheterna. Den ger en tydlig koppling av avsaknaden av social integration och återhämtningsprincipen som är en av de vägledande principerna i Bostad först. Genom uppsatsen belyses svårigheter med den så kallade ”svansen” vilket gör att uppsatsen har hög relevans för Uppsala kommun.

Filip von Friesendorff

Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Uppsala kommuns förhållningssätt till urbana värmeöar i detaljplanering: En kvalitativ studie av kommunens planarbete

Uppsatsens tema är viktigt och relevant för arbetet med Uppsalas detaljplaner och hur de reglerar förutsättningar för grönska som har påverkan på effekter av klimatförändringar. Slutsatsen innehåller tre bra medskick: Framtidens detaljplaner kan i högra grad integrera ekosystemtjänster och att det finns utvecklingspotential i att kartlägga fastigheters krontäckning före och efter planläggning samt i att inkludera information om närmsta avstånd till parkmiljö.

Lollo Wehlin och Alexander Odmark  

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet

Att visualisera och interagera med prisbildning: En experimentell studie om effekten av en interaktiv förklaringsmodell

Uppsatsen delar upp kvantitativa och kvalitativa resultat av olika undervisningsmetoder på ett intressant och givande sätt. Slutsatsen att det kvalitativa resultatet kan skilja sig från det kvantitativa gör uppsatsen högst relevant för Uppsala kommun.

Se vinnarna av uppsatsstipendiet 2023/2024

Jakob Steiner Blasberg

Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

När kommer friskolan till undsättning? En paneldatastudie av friskolors agerande vid förändring i kommunala elevtal

Uppsatsen är intressant och relevant utifrån att vi ser en förändring i kommunens befolkningsprognos och att vi behöver anpassa den kommunala verksamheten utifrån detta. Uppsatsen lyfter på ett tydligt sätt komplexiteten i frågan om både kommunens och friskolornas agerande vid en förändring av elevtalen. Uppsatsens slutsatser ger en god överblick över kunskapsläget och resonerar om hur de olika parametrarna skulle kunna påverka agerandet hos friskolorna.

Maya Elder och Kajsa Johansson

Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet.

"Min ambition att göra barn delaktiga får inte vara på bekostnad av barnen" –Socialtjänstens och kvinnojourers arbete med våldsutsatta barn utifrån barnperspektivet

Inom fältet socialt arbete har frågan om barns delaktighet och barns förståelse av beslut som rör och påverkar dem länge stått i fokus för diskussioner, både i praktiken och i teorin. Den här uppsatsens ansats att titta på hur socialtjänst och kvinnojouren definierar barns delaktighet i sitt arbete är både relevant och intressant för Uppsala kommun. Författarna beskriver också relevanta skillnader mellan en myndighetsutövande verksamhets handlingsutrymme visavi en idéburen organisations möjligheter till detsamma. Om inte annat kan den redogörelsen i sig självt skapa förståelse för respektive organisations roller, ansvar och möjligheter.

Molly Bernhardsson

Ekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

The Effect of Social Assistance and Unemployment Insurance on Employment Outcomes

Uppsatsen är relevant för kommunens arbete med att öka sysselsättningen i Uppsala och bidrar med viss ny kunskap. Den beskriver tydligt hur tid till arbete och genomsnittlig inkomst skiljer sig mellan de som får ekonomiskt bistånd och de som får arbetslöshetsförsäkring. Även om dessa skillnader är kända sedan tidigare, är studiens kvantifiering av skillnaderna ny. . En annan ny insikt är att studien inte kunde påvisa någon skillnad mellan de som både fick ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsförsäkring och de som enbart fick arbetslöshetsförsäkring.

Paula Humborg

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

”Man kan inte bara köra över dem” – Emotioner i undervisning om sexuell lust och njutning: En intervjustudie med lärare.

Uppsatsen ger delvis ny kunskap om hur emotioner spelar en roll i undervisningen och visar att emotioner kan användas i undervisning om för eleverna kontroversiella eller känsliga ämnen. Att det är viktigt att ha ett öppet klimat i klassrummet och låta diskussionen vara fri vid denna typ av ämnen, är känt sedan tidigare och något som förespråkas bland annat inom lärande för hållbar utveckling. En djupare förståelse för emotioner, kan förmodligen berika också inom det området.

Roxanna Krause och Olivia Stenberg

Institutionen för Informatik och Media, Uppsala universitet.

RPA-system, robotar eller en liten gubbe i metall? En kvalitativ fallstudie som undersöker förändringskommunikation i samband med digitalisering inom offentlig förvaltning

Uppsatsen undersöker det så viktiga området förändringskommunikation i samband med digitalisering inom offentlig förvaltning, med särskilt fokus på Uppsala kommun och implementeringen av Robotic Process Automation (RPA) i tre av våra förvaltningar: Arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Genom en kvalitativ fallstudie belyser den hur ledare och anställda uppfattar RPA, hur kommunikationen kring implementeringen varierar och vilka organisatoriska utmaningar som uppstår i digitaliseringsprocessen. Denna kunskap är direkt användbar för Uppsala kommun då den ger en bättre förståelse för hur digitaliseringsinsatser kan förbättras, hur förändringskommunikation kan utvecklas och vilka hinder som kan behöva adresseras i framtida projekt.

Theresa Gerstbrein

Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Investigating students characteristics and behavioural factors driving plate waste in school canteens

Uppsatsen belyser tydligt fakta och visar på data hur tallriksvinnet uppstår och ökar och med det ger oss insikt hur problemet kan angripas. Resultat från denna studie ger oss en mycket bra och tydlig inblick i vilka elever som skapar den stora massan tallrikssvinn och i vilka situationer detta kan uppstå, ex grupptryck, kön och ålder. Vi kan med denna nya kunskap arbeta med Utbildningsförvaltningen för ett minskat tallrikssvinn och med det få mer pengar kvar till skolan, ett mindre klimatavtryck och lägre miljöpåverkan.

Se vinnarna av uppsatsstipendiet 2022/2023

Elin Ankarloo och Emelie Eriksson

Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, En kvalitativ analys av hur kontrollspann och delade ledarskap påverkar chefers organisatoriska och sociala arbetsmiljö i Uppsala kommun.

Uppsatsen är högst relevant för Uppsala kommun och utgår från en pågående förändringsprocess. Dess slutsatser bidrar till att öka kunskapen inom chefsförtätningens komplexitet och utmaningar likväl som att resultatet för de enskilda cheferna upplevs positivt, med en mer rimlig arbetsbörda och en upplevelse av en bättre arbetsmiljö. Uppsatsen har ett fint språk samt ett moget och stringent vetenskapligt upplägg med en reflekterande ansats och tydlig röd tråd genom hela arbetet.

Saga Nyman Renström och Alice Tervalampi Olsson

Institutionen för socialt arbete (ISA), Uppsala universitet.

Ett jobb som alla andra: En kvalitativ studie om daglig verksamhet som en meningsfull och arbetshabiliterande sysselsättning.

Uppsatsen handlar om ett ämne som är av hög relevans för Uppsala kommun och som kommunen såväl arbetar med som kommer att fortsätta arbeta med framgent. Det är särskilt intressant att se hur resultaten som framkommer ställs mot teorier och vetenskaplig kunskap. Den mycket ambitiösa uppsatsen är synnerligen välskriven och har ett tydligt och moget vetenskapligt upplägg med en reflekterande ansats, där författarna förklarar och motiverar sina val genom hela uppsatsen och även själva tar upp begränsningar i studien på ett vetenskapligt moget sätt. Den etiska medvetenheten går som en röd tråd genom hela arbetet.

Eric Lund

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Fler träd i staden: hur kan krontäckningsgraden ökas i östra Uppsala? 

För en mycket välskriven uppsats av hög praktisk relevans för Uppsala kommun i dess målsättning om 30% trädkrontäckning i staden. Uppsatsen har en bra teoretisk bakgrund och ett utmärkt metodologiskt angreppssätt. De kritiska och konstruktiva analyserna, tillsammans med de välgjorda illustrationerna, visar konkret kommunens möjligheter och utmaningar för att uppnå sin målsättning i stadsdelar av olika karaktär.

Maja Melkerhed och Tiam Shahni

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Ledarskap i klassrummet: En kvantitativ enkätstudie om kvinnliga och manliga lärares syn på ledarskap. 

Uppsatsen behandlar ett ständigt aktuellt, omdebatterat och relevant ämne och dess tydliga resultat är en intressant utgångspunkt för Utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun och det fortsatta arbetet med ledarskapet i klassrummet. Den ambitiösa uppsatsen är välskriven med ett alltigenom fint språk och med begreppslig klarhet. Uppsatsen har ett tydligt vetenskapligt upplägg med en reflekterande ansats där författarna förklarar och motiverar sina val och även själva tar upp begränsningar i studien på ett vetenskapligt moget sätt.

Johanna Stafström och Ebba Werner

Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.

Mycket av det vi gör är ju anpassat för barn, men hur får de reda på det? 

Uppsatsen belyser på ett klarsynt och genomtänkt sätt såväl kommunikatörernas potential som tillkortakommanden när det gäller att bidra i organisatoriska förändringsprocesser. Ett examensarbete ska visa prov ett gott hantverk. Den här uppsatsen är ett väldigt gott exempel på det! En ambitiös och mycket väl utformad och genomförd studie och en välskriven rapport som leder läsaren med väl grundade och reflekterade överväganden.

Victoria Eriksson

Sveriges Lantbruksuniversitet.

Suspect Screening of Organic Micropollutants in Stormwater.

För ett utmärkt väl genomfört arbete, vetenskapligt baserat och av imponerande omfång. Metodologiskt intressant och framgångsrik undersökning av organiska föroreningar i dagvattendammars in- och utlopp.  Resultatet understryker vikten av att dagvattendammar regelbundet underhålls. Uppsatsen behandlar ett för kommunen angeläget område och är av hög relevans för Uppsalas stadsbyggnadsförvaltning.

Kamyar Osmani

Institutionen för socialt arbete, Uppsala universitet.

Återförening? En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter av bedömningsarbetet i hemtagningsutredningar.

Det här är en studie som imponerar. Författaren ger sig på ett outforskat fält, identifierar relevant teori och litteratur, och väljer en explorativ metod för att utforska komplexiteten i arbetet med hemtagningsutredningar.  Författaren föreslår konkreta utvecklingsområden som kan underlätta det fortsatta arbetet. Studien är välskriven och resultaten känns mycket välgrundade och väl reflekterade.

Se vinnarna av uppsatsstipendiet 2021/2022

Molly Owen

Multifunktionalitet i mikroformat, Gestaltning av en urban mikroskog med fokus på biologisk mångfald samt barns tillgång till natur

Motivering: Uppsatsen visar på konkreta och inspirerande möjligheter för Uppsala kommun att öka förskolebarns tillgång till natur, stärka biologisk mångfald och klimatanpassning. Den visar på hur sociala och ekologiska värden kan förenas och berika även tät urban miljö. Uppsatsen är lättillgänglig och mycket väl genomarbetad, med gestaltningen av förslagen väl grundad i litteraturstudier, enkäter och intervjuer, i en iterativ process som präglas av både kreativitet och noggrannhet.

Elisabeth Dahlqvist-Krasowska

Anmälningspliktens dilemma: Hur organisatoriska faktorer upplevs påverka skolpersonals handlingsutrymme vid orosanmälningar

Motivering: Uppsatsen sätter fingret på en viktig del av skolpersonalens arbete och den visar att det måste arbetas vidare med detta. Med anledning av att området är mycket viktigt för barns och elevers välmående och deras möjlighet till hjälp från socialtjänst så är området relevant för Uppsala kommun. Arbetet har ett moget och tydligt vetenskapligt upplägg med mycket fint språk genom hela uppsatsen. Diskussionskapitlet är föredömligt, likaså författarens tydliga placering av uppsatsens position på forskningsfältet samt ett avsnitt om etiska överväganden. Genom hela arbetet löper en tydlig röd tråd.”

Pernilla Björverud

Att bygga i och för sin bygd Kooperativa hyresrätters uppkomst och roll i ett svenskt landsbygdssamhälle

Motivering: Med en skarp etnografisk blick får läsaren följa med till Hogslätts vänboende i Bottna i Tanums kommun. Uppsatsen belyser den kooperativa boendeformens betydelse för såväl de boende som lokalsamhället i stort. Uppsatsen utgör ett inspirerande exempel för Uppsala kommun på hur man kan utveckla alternativa och väl fungerande bostadslösningar utifrån både ekonomi och sociala hållbarhetsperspektiv. Examensarbetet skrivs utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och håller både en hög empirisk och teoretisk nivå, den är dessutom exemplariskt välstrukturerad och välskriven.

Anna Ekvall

Det är stort fast familjärt. En fallstudie om organisationskulturen och ledarskapets betydelse för kulturen

Motivering: Uppsatsen fångar vikten av ledarskap i organisationskultur, vilket är relevant i alla organisationer så även för Uppsala kommun. Författaren belyser det transformativa ledarskapets betydelse för kultur och medarbetares engagemang samt vikten av ledarskap för framväxt av en positiv organisationskultur. Den mycket ambitiösa uppsatsen är välskriven och har ett tydligt vetenskapligt upplägg med en reflekterande ansats där författaren förklarar och motiverar sina val och även själv tar upp begränsningar i studien på ett vetenskapligt moget sätt.

Heiddis Hilmarsdottir

Implementing sharing economy on a local governance level: A case study from Uppsala Municipality

Motivering: En mycket välskriven uppsats om ett för kommunen angeläget område. Uppsatsen har en bra teoretisk bakgrund och ett utmärkt metodologiskt angreppssätt som inkluderar studier av befintlig dokumentation, enkäter samt intervjuer inom kommunorganisationen. Analysen och resultaten ger kommunen konkret och konstruktiv ny kunskap om vilka åtgärder som behövs för att stimulera till en ökad delningsekonomi inom kommunens verksamheter.

Klara Elmblad och Julia Hultegård

Trädkronstäckning i urbana miljöer. En fallstudie av Uppsala tätorts trädkronstäckning

Motivering: Uppsatsen behandlar förtjänstfullt ett för kommunen angeläget område. Arbetet beskriver uttömmande nyttan av träd i stadsmiljöer och relaterar till aktuell forskning. Författarna använder metoden att mäta krontäckningsgrad som ett mått på Uppsala tätorts situation i perspektiv av internationella rekommendationer och i jämförelse med städer. Även om uppsatsen visar att Uppsala redan har en god trädkronstäckning är uppsatsens samlade innehåll viktig och användbar för kommunens arbete med att utveckla en långsiktigt hållbar stadsmiljö.

Maja Olofsson och Hannah Bill

Grävhörnor, Vita Fläckar och Tomma Sidor En kvalitativ studie över journalistiska roller i Uppsala

Motivering: Uppsatsen är väl genomförd, med en gedigen litteraturstudie, intervjuer och analys, som visar på den variation som finns kring journalistiska roller. Uppsatsen bidrar med värdefulla perspektiv om hur journalister i Uppsala anser att de borde, och skulle vilja arbeta, med mer granskande journalistik, och att hinna lyfta fram flera olika befolkningsgrupper i samhället. Studien visar på hur detta skiljer sig från hur journalisterna kan arbeta i praktiken, givet de resurser och förutsättningar de har.

Se vinnarna av uppsatsstipendiet 2020/2021

Petronella Sjögren och Astrid Holmberg

Digitala spel som läroverktyg: En kognitiv arbetsanalys

Motivering: Ett mycket bra examensarbete där verkshöjden, författarnas eget bidrag, imponerar. Författarna har på ett originellt sätt valt ett ramverk från ett helt annat område, kognitiv ergonomisk design och arbetsanalys, man har utvecklat och tillämpat detta verktyg i sin analys av lärarnas utsagor kring digitala spel i undervisningen. Man intar en kritisk och konstruktiv hållning till möjligheterna med digitala lärverktyg. Uppsatsen är hypotesgenererande och induktiv, den är väl genomförd och mycket intressant läsning. Författarna betonar bland annat i sina slutsatser vikten av lärarens aktiva roll när digitala lärverktyg introduceras. Uppsatsen tillför ny kunskap och viktiga perspektiv inom området, till såväl lärare, skolledare som huvudmän, men inte minst också till spelutvecklare.

Agnes Kyrö

Torget som en demokratisk plats

Motivering: Uppsatsen är mycket relevant för Uppsala kommun i sin noggranna undersökning av vad som utgör en demokratisk plats. Uppsatsen har en väl utvecklad litteraturstudie över faktorer som påverkar torgets möjligheter att utgöra en arena för möten och utbyten mellan människor, som stärker gemenskap och demokrati. Detta kombineras med en konkret gestaltning av Rosendals Torg, och diskussion av möjligheter och hinder att tillämpa principerna från litteraturen, i praktiken.

Marjan Rostami

Designing urban landscapes in a new neighbourhood, focusing on aesthetical, social, and ecological values

Motivering: The thesis is of high relevance to Uppsala Municipality, in the process of designing new neighbourhoods and urban landscapes, for the expanding city. The thesis is well written, and contributes design principles, which integrate aesthetical, social, and ecological values, in a convincing manner. The principles have been developed in a process of combining quantitative and qualitative methods of exploring which values the citizens appreciate in order to feel at home, together with ecological analysis of flora and fauna, in context of social and environmental challenges.

Fannie Lindström och Antonia Roos

Det urbana albedots betydelse i ett föränderligt klimat: Geoengineering i Uppsala stad

Motivering: Uppsatsen behandlar hur geoengineering i form av vita tak kan användas i Uppsala för att stävja effekterna av värmeböljor genom att minska medeltemperaturen i staden. Författarna har tillfört ny kunskap specifik för Uppsala tätort, inte minst användbar inför den förestående utbyggnaden av södra staden. Uppsatsen är välskriven med ett tydligt vetenskapligt upplägg och frågeställningarna i arbetet behandlas på ett klart och koncist sätt.

Linda Lindgren och Felicia Andersson

Gamla hundar kan lära barn att sitta – En kvantitativ och kvalitativ analys av hur levande djur i förskolans verksamhet motiveras och organiseras

Motivering: Uppsatsen behandlar en intressant frågeställning och resultaten bidrar med ny kunskap om och ökad förståelse för hur djur på olika sätt kan bidra till utbildningen i förskolan. Uppsatsen är välskriven och har ett ambitiöst upplägg som motiveras väl. De båda delstudierna bidrar båda med överblick över fenomenet och ger en fördjupad förståelse av de pedagogiska argument som används för att involvera djur i den pedagogiska verksamheten.

Mimmi Wänn

Using effect-based methods to evaluate the presence of bioactive compounds in food contact materials made of paper and cardboard

Motivering: Uppsatsen tar upp ett relevant och devis nytt område för miljöförvaltningens livsmedelskontroll där nya krav kommer att ställas på kompetens kring materialsammansättning och kemiska risker rörande förpackningar av papper och kartong. Uppsatsen är välskriven med ett stringent vetenskapligt upplägg. Frågeställningarna i arbetet besvaras på ett klart och koncist sätt, baserat på en för området ny typ av metoder.

Tuva Wrenfelt

Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar: en studie om utvecklandet av hållbara städer

Motivering: En ambitiös uppsats som beskriver den historiska och samtida stadsutvecklingen med avseende på grönytor och ekosystemtjänster i två av Uppsalas stadsdelar med hjälp av planeringsverktyget GYF AP 2.0. Uppsatsen visualiserar och tillämpar planeringsverktyget på ett nytt sätt som inspirerar till nya tillämpningar. Studien problematiserar och bidrar med angelägna diskussioner om hur planeringsverktyget kan vidareutvecklas, för att både underhålla och utveckla framtida ekosystemtjänster och grönytor i dagens och morgondagens Uppsala.

Kontakta kommunledningskontoret

Hör av dig till Kontaktcenter om du vill komma i kontakt med viss verksamhet eller person.

Kontakta Uppsala kommun

Telefon (kommunens kontaktcenter):
018-727 00 00
E-post:
kommunledningskontoret@uppsala.se
Besöksadress:
Största delen av kommunledningskontoret finns i Stadshuset, Stadshusgatan 2.
Postadress:
Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala
Fakturaadress:
Uppsala kommun, UPK 7500, Box 1023, 751 40 Uppsala