Renare Fyriså

1 av 4

En närbild på hur den perforerade slangen hålls på botten med hjälp av en kedja.

Bubblor tvärs över Fyrisån.

I ett litet hus finns kompressorn som trycker ut luft i slangen.

När Fyrisån vassklipps fångar bubblorna upp vassen så den inte täpper igen å-kanten.

1/4

Innovativ lösning som minskar skräpet i Fyrisån

Visste du att 80 procent av skräpet som hamnar i vattnet först har slängts på land? Det blåser dit från gator, torg och parker eller hamnar i gatubrunnar som leder rakt ut i Fyrisån.

En del av skräpet plockar vi upp med hjälp av dykare. Det handlar ofta om tunga föremål som cyklar, gamla däck och elsparkcyklar med batterier. Skräp som flyter på ytan eller svävar i vattnet fångar vi numera upp med hjälp av bubbelbarriären.

Det är viktigt, eftersom skräp i vattnet både skadar djur och natur, kostar pengar att ta hand om och till slut förs vidare från Fyrisån till Mälaren och vidare ut i havet. Särskilt problematisk är plasten. Den blir kvar länge i naturen och bryts med tiden ner till mikroplast. Fimpar är också ett stort problem eftersom de innehåller både plast och många giftiga ämnen.

Bubbelbarriären fångar upp skräp i Fyrisån

Vid Hamnspången i Uppsala finns bubbelbarriären. Den består av en ridå av luftbubblor som stiger från botten till ytan. Bubblorna fångar skräpet i vattnet men släpper samtidigt förbi fiskar och andra djur.

Så fungerar det

1. Fimpar, plast och annat småskräp som hamnat i vattnet förs med strömmen mot Mälaren.
2. En perforerad slang ligger diagonalt över Fyrisån, ungefär en decimeter ovanför botten. På land står en kompressor som pressar in luft i slangen. När luften strömmar ut bildas bubblor som stiger mot ytan och skapar en osynlig vägg i vattnet.
3. Eftersom bubbelridån ligger diagonalt styrs skräpet mot kanten, där det samlas i en fålla som kan tömmas från land.
4. Bubblorna tillför också syre till vattnet, vilket gynnar fiskarna och kan motverka algblomning och övergödning.

Vi mäter skräpet i Fyrisån

Skräp som slängs på gatan i Uppsala kan hamna i Fyrisån via dagvattenbrunnar, regnvatten och blåst. För att förstå hur mycket skräp som hamnar i vattnet och vilken typ av skräp det handlar om gör vi regelbundna mätningar.

År 2025 gjordes en sådan mätning för första gången vid bubbelbarriären, med hjälp av Håll Sverige Rents app för mätningar i rinnande vatten. Resultatet visade att hela 93 procent av skräpet var plast.

Värsta skräpet i Fyrisån

1. Fimpar 30 procent
2. Förpackningar från godis, snacks och glass 19 procent
3. Frigolit/cellplast 12 procent

Skräprapporten från Fyrisån (HSR) 2025 (PDF, 909 KB)