Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Vad behöver byggas, var i kommunen och när? Genom lokalförsörjningsplanen prioriteras behov och önskemål på kort och lång sikt både mellan idrotter och mellan andra samhällsfunktioner.
Oavsett i vilket område man bor i kommunen ska det vara enkelt att vara fysiskt aktiv med närhet till idrotts- och fritidsanläggningar.
Vad ska byggas
Valsätra IP rustas upp med en ny konstgräsplan, renoverade löparbanor, boulebanor och tennisbana, ett nytt utegym samt förbättrade omklädningsrum. Dessutom förvärvas ishallen för att säkerställa fortsatt tillgång till istider.
Varför byggs det
Anläggningen är i stort behov av modernisering för att möta föreningslivets och allmänhetens behov. Genom att öka aktivitetsnivån i området skapas bättre förutsättningar för idrottsutövning och en tryggare miljö.
För vem byggs det
Valsätra IP byggs för föreningslivet, skolor och allmänheten, med målet att främja både organiserad idrott och spontanidrott.
Färdigställt
2026
11 spels konstgräsplan
Fotbollsföreningarna i Uppsala behöver ytor som kan nyttjas betydligt mer än vad natirgräsplaner kan nyttjas.
Föreningslivet är i stort behov av ytor som svarar upp mot att Uppsala växer och förtätas. Det är stor brist på främst barn- och ungdomstider på fotbollsplanerna i Uppsala
2026
En 7-spelsplan och en 5-spelsplan.
Den utpekade platsen har visat sig vara mer komplicerad att bygga på än väntat. För att uppnå den kvalitet som krävs behöver marken först förberedas genom omfattande markarbeten, bland annat genom att jordmassor byts ut. Detta har lett till förseningar i projektet.
Skola, föreningsliv och spontanidrottare saknar idag ytor i Gottsunda för sina verksamheter.
Gottsundaskolans fotbollsprogram, barn och unga som har behov av näridrottsplatser i Gottsunda
2026
Ny konstgräsplan vid Kronåsen, i koordinering med beachhandbollsplane
Ulleråker växer och det saknas idrottsytor i området.
Föreningslivet i närområdet och spontanidrott.
2026
Vad ska byggas
Österängens IP utvecklas för att uppfylla kraven för elitspel i amerikansk fotboll och damfotboll på Elitettan-nivå. Projektet omfattar en ny läktare för 700 personer samt en komplementbyggnad med café, omklädningsrum för domare och matchfunktionärer, samt en ny entré.
Varför byggs det
Uppsala behöver en anläggning som möjliggör elitspel i amerikansk fotboll samt en matcharena för damfotboll på elitnivå. Österängens IP utvecklas för att möta dessa behov och samtidigt kunna användas för skolidrott och enklare friidrottsträning.
För vem byggs det
Anläggningen byggs för föreningslivet, idrottsutövare inom amerikansk fotboll och fotboll, skolor samt publik som vill ta del av idrottsevenemang.
Färdigställt
2026
En ny simanläggning på Gränby sportfält, innehållande en 50-metersbassäng för bland annat tävling och träning, en träningsbassäng, en undervisningsbassäng, en simhoppbassäng, samt en 50-meters utomhusbassäng för bland annat tävling och träning men även för allmänhetens bad under sommaren.
Befintliga simanläggningar i kommunen är ålderstigna och slitna som på sikt behöver ersättas. Det finns även ett ökat behov för simidrott och simundervisning. I Uppsala finns det sämre möjligheter för Uppsalaborna att besöka sim- och badanläggningar än mot många andra kommuner, och för att möta det behovet behövs nya och fler simanläggningar i kommunen. En ny simanläggning är en investering för simkunnighet och folkhälsa.
Simanläggningen byggs för föreningslivet, skolor och allmänheten.
2026
Vad ska byggas
En ny idrottsanläggning på Gamla Uppsala IP, inklusive en fullstor konstgräsplan med planvärme, nya omklädningsrum, förråd, läktare, belysning och parkeringsmöjligheter.
Varför byggs det
Den nuvarande anläggningen är i dåligt skick och har begränsad användning. Projektet syftar till att ge föreningslivet bättre förutsättningar, öka tillgången till idrott för barn och ungdomar samt minska behovet av resor till andra anläggningar. Det är en del av kommunens strategi att säkerställa att större föreningar har tillgång till en hemmaplan inom sitt upptagningsområde.
För vem byggs det
Anläggningen byggs för Gamla Upsala SK (GUSK), barn- och ungdomsverksamheten, föreningslivet i Uppsala och skolor i området.
Färdigställt
2026/2027
En ny skatehall i en befintlig lokal i Fyrislund. Hallen ska ge möjlighet till året-runt‑verksamhet för skateboard och andra rullidrotter.
Uppsala saknar idag en inomhusanläggning för skateboard. Hallen skapar en trygg och vädersäker miljö för fritidsutövare och föreningsdrivna aktiviteter.
För skateföreningar, barn och unga, spontanåkare och skolor.
2026
Projektet innebär upprustning av befintligt ridhus, upprustning och utbyte till boxplatser i befintlig stallbyggnad, ny stallbyggnad med tolv boxplatser, ny VA-anläggning samt förvärv av Uppsala Ponnyklubbs anläggning.
Ridanläggningen är i stort behov av upprustning för att fortsatt kunna bedriva ändåmålsenlig verksamhet. 2022 genomfördes en utredning gällande anläggningssituationen för Uppsala Ponnyklubb. I rapporten angavs lösningar för att föreningen fortsatt skulle kunna bedriva verksamhet på anläggningen, inte minst för barn och unga.
Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för aktiva inom ridsporten i kommunen genom föreningsdrift.
Genomföras under 2026.
Belyst konstsnöspår på KAP
Uppsala kommun bygger ett belyst konstsnöspår på aktivitetsytan vid KAP. Satsningen gör det möjligt att åka längdskidor även vid mildare vintrar och skapar bättre förutsättningar för vinteridrott.
Spåret byggs för att öka tillgången till vintermotion i Uppsala. Konstsnö gör att skidåkningen kan starta tidigt och pågå längre, och belysning gör området tryggt och användbart även på kvällstid.
Spåret är till för allmänheten och kan användas av både privatpersoner, skolor och föreningar.
2026
Projektet innebär anläggande av en ny 11-spelskonstgräsplan på Årsta IP. Konstgräsplanen ersätter 11-spelsnaturgräsplanen (Årsta 1).
Det finns ett behov av fler 11-spelskonstgräsplaner i kommunen. I Årsta finns ett starkt föreningsliv med många aktiva.
Konstgräsplanen anläggs för att möta en ökad efterfrågan på tillgängliga konstgräsplaner hos föreningslivet. En ny 11-spelskonstgräsplan bidrar till att fler barn och unga kan vara aktiva inom föreningslivet.
2027
En ny fullstor 11- spels konstgräsplan i anslutning till Fyrishov, samordnad med upprustning av Tunabergsskolans omklädningsrum.
Behovet av konstgräsplaner är fortsatt stort och området används av många föreningar.
För fotbollsföreningar, skolor och spontanidrottare.
2027
Anpassning av Serwenthallen och utveckling kring Studenternas vinterdel för att stärka både bredd- och elitbandy.
Behovet av fler funktionella isytor är stort. Bandyföreningar i Uppsala har efterfrågat bättre träningsmöjligheter.
För föreningslivet inom bandy, skolor och allmänhetens skridskoåkning.
2027
Befintlig ishall (A-hallen) ska tillpassas och rustas upp. I tillpassningen och upprustningen ingår att bygga till en ny byggnad som innehåller entré, restaurang- och VIP-delar, samt omklädningsrum, kansli och toaletter. I upprustningen ingår att omhänderta eftersatta behov och förbättra publikupplevelsen för att A-hallen ska bli en funktionell isarena.
Tillpassningen och upprustningen genomförs för att möta föreningarnas behov av att kunna arrangera matcher, tävlingar och evenemang.
Tillpassningen och upprustningen genomförs för att förbättra publikupplevelsen på plats i ishallen, och bidrar till att föreningarna kommer förbättra sina arrangemang och intäkter.
2027
Renovering av Björkvallsskolans idrottshall i Björklinge.
Björkvallsskolans idrottshall behöver rustas upp för att möta dagens krav på säkerhet, funktion och tillgänglighet. Lokalerna är slitna och behöver moderniseras för att fungera bättre i undervisningen och i den växande föreningsverksamheten. Renoveringen görs också för att skapa en mer hållbar och energieffektiv idrottshall som kan användas under lång tid framöver.
Renoveringen genomförs för att eleverna på Björkvallsskolan ska få en trygg, modern och ändamålsenlig miljö för idrott och rörelse. Idrottshallen ska också kunna användas av föreningar, barn och unga i Björklinge samt av verksamheter som bokar hallen på kvällar och helger. Målet är att stärka möjligheterna till fysisk aktivitet för både skolan och det lokala samhället.
2027
Nya beachvolleybollplaner på Fyrishovsområdet. Projektet innebär en utökning med två planer från sex planer till åtta planer.
Befintliga planer för beachvolleyboll i Fyrishov utgör en viktig del för föreningslivet, och även för allmänhetens möjlighet till spontan idrottsaktivitet. Uppsala kommun ser att det bör finnas åtta planer för beachvolleyboll intill varandra på Fyrishovsområdet.
Beachvolleybollplanerna anläggs för att möta föreningslivets och allmänhetens behov. Det finns ett behov av bättre förutsättningar gällande faciliteter och antalet planer.
2027
Två stycken 11-spelsplaner med konstgräs med tillhörande omklädningsrum.
För att kunna möta föreningslivet ökade behov av fotbollsplaner. Det finns utvecklingsplaner för Ekebyvallen och genomförs dessa måste de här planerna vara på plats för att säkerställa föreningslivets behov av verksamhetsytor.
UIF och IF VP har en stor och levande fotbollsverksamhet i området. För att dessa verksamheter ska kunna växa och behålla sin attraktionskraft behövs området utvecklas och kunna möjliggöra för fler att nyttja samma ytor.
2028
En öppen allaktivitetsyta för lek, rörelse och spontanidrott – en flexibel plats för aktiviteter som bollspel, träning och sociala möten.
För att stärka möjligheterna till kostnadsfri rörelse, skapa en trygg mötesplats och ge barn, unga och boende i Gottsunda fler lättillgängliga fritidsalternativ.
För barn, unga, vuxna och familjer i Gottsunda och närliggande områden – samt för lokala föreningar som vill hålla aktiviteter.
2028
Nytt konstsnösystem samt upprustning av skidskytteanläggningen vid Skogsvallens IP.
Storvreta är ett viktigt idrottsområde för vintersport. Förbättringarna säkerställer att spåren kan användas hela vintern.
För föreningsliv, motionärer, skolor och skidskytteverksamhet.
2028
Lokalförsörjningsplan för idrotts- och fritidsnämnden är kommunens planering för lokaler inom idrotts- och fritidsnämnden verksamhetsområde. Planen beslutas av idrotts- och fritidsnämnden och godkänns av kommunstyrelsen.
Behovet bygger på statistik och kommunens befolkningsprognos. Analys, justering och fastställande av behov sker efter övriga kända omständigheter. Behovsanalysen visar att det inom idrottshallar, konstgräsplaner och simhallar finns ett fortsatt behov under de kommande åren, dock möts detta behov av tidigare beslutade åtgärder.
I 2026 års plan har befolkningsprognosen uppdaterats, särskilt för att bättre spegla ökningen i målgrupperna som använder idrottsanläggningar mest (7–20 år och 65+). Det ger en mer träffsäker bild av behovet fram till 2035.
Behovet av nya anläggningar påverkas av både befolkningstillväxt och tidigare eftersatta behov. För vissa anläggningstyper – exempelvis fullstora idrottshallar, simhallar och konstgräsplaner – krävs fler ytor än vad en enkel proportionalitet med befolkningen visar.
Kommunen arbetar aktivt med:
2026 års plan innehåller fler analyser av samnyttjande och lyfter bland annat behovet av bättre samordning i större knutpunkter såsom Fyrislund, Ulleråker, Gottsunda och Gränby. Detta inkluderar både idrottshallar, isytor och servicebyggnader.
Kommunens idrottshallar används av skolor på dagtid till självkostnadspris och av föreningar på kvällar och helger till en subventionerad avgift. Målet är att maximera användningen av hallarna genom att ha bokningar både dagtid och kvällstid/helger.
För att planera kostnadseffektivt och marknadseffektivt bör idrottshallar ha både skolor och föreningar som hyresgäster. Skolorna styr var och när nya hallar byggs, och föreningarnas behov samordnas med skolornas. Fullstora hallar (40x20 m) ger större flexibilitet och möjliggör fler aktiviteter.
År 2024 fanns det 0,98 fullstora idrottshallar (med spelyta 40 x 20 meter) per 10 000 invånare i Uppsala kommun, vilket är något lägre än genomsnittet för referenskommunerna. 2 Tre nya fullstora idrottshallar färdigställdes i Uppsala år 2024, och en färdigställdes år 2025.
Idrotts- och fritidsnämnden har tillgång till 27 fullstora hallar och cirka 50 mindre hallar, som hyrs ut till föreningar enligt beslutade avgifter.
Kan användas året runt om de snöröjs. Påverkas mindre av väderförhållanden jämfört med naturliga gräsplaner. Kräver generellt mindre underhåll.
Kan ge upphov till utsläpp av mikroplaster, särskilt om gummigranulat används. Vid utbyggnad bör teknik som minimerar mikroplastutsläpp användas, med hänsyn till det kommande EU-förbudet mot gummigranulat.
Uppsala kommun har totalt 22 konstgräsplaner, varav 13 är fullstora (11-spels). Samordnad planering sker för återanvändning av utbytta konstgräsmattor mellan olika kommunala enheter och bolag.
Uppsala kommuns simhallar är gamla och slitna, vilket påverkar simundervisningen negativt. Fler strategiskt placerade simhallar behövs för att öka tillgängligheten för skolor och möta simidrottsföreningarnas behov av träningstider. År 2024 fanns det 0,12 simhallar per 10 000 invånare i Uppsala kommun. Detta är väsentligt lägre än medelvärdet för referenskommunerna, som är 0,23 simhallar per 10 000 invånare.
En badutredning från 2022 visade att Fyrishov och Gottsundabadet tillsammans har en besökarkapacitet på 625 000 per år, vilket motsvarar 2,52 badbesök per invånare. Detta är lägre än nyckeltalet på fyra badbesök per invånare i likvärdiga kommuner.
Almunge simhall: Liten inomhusanläggning för skolor och simundervisning, ej öppen för allmänheten.
Fyrishov: en 50-meters bassäng, undervisningsbassäng och träningsbassäng.
Gottsundabadet: Simhall med en 25-metersbassäng och två mindre bassänger.
Alla tre badanläggningar behöver renoveras eller ersättas. Två nya simhallar planeras: en i Gränby (klar 2026) och en i Gottsunda (klar 2029).
När det gäller ishallar hade Uppsala 0,24 ishallar per 10 000 invånareår 2024, vilket är i linje med genomsnittet för jämförbara kommuner. sex ishallar anpassade för ishockey och konståkning, en bandyhall samt en curlinghall. Under 2025 färdigställdes dessutom en ny ishall i Gränby, främst avsedd för konståkning, vilket ytterligare stärker kommunens utbud av isytor.
Antal utegym i Uppsala kommun är 1,30 per 10 000 invånare år 2024, vilket är något över medelvärdet för referenskommunerna (1,34). Ansvaret för utegym delas mellan idrotts- och fritidsnämnden (IFN) och gatu- och samhällsbyggnadsnämnden (GSN). IFN ansvarar för utegym vid elljusspår och idrottsanläggningar, medan GSN ansvarar för utegym i parker.
Antalet motionsspår i Uppsala kommun var 1,10 per 10 000 invånare år 2024, vilket är lägre än medelvärdet för referenskommunerna (1,37).
Samnyttjande
Samnyttjande är en central princip i lokalförsörjningsplanen och innebär att flera kommunala verksamheter delar lokaler vid olika tider. Idrottshallarna föreslås användas av skolorna på dagtid och av föreningslivet på kvällar och helger. Även andra idrotts- och fritidsanläggningar kan nyttjas vid behov. Föreningar hyr till subventionerade avgifter enligt kommunens taxa.
De flesta planerade anläggningar ska kunna bokas via kommunens bokningsservice, vilket ger transparens, god tillgänglighet och flexibilitet.
Uppsala kommun planerar för framtida bostäder och samhällsservice. Eftersom ekonomin är svag går bostadsbyggandet långsammare, vilket påverkar när nya skolor, idrottsplatser och annan service behövs. Därför anpassas planeringen varje år.
Kommunen prioriterar områden som ingår i fyrspårsavtalet och längs spårvägen, till exempel Rosendal, Ulleråker och Gottsunda. På landsbygden prioriteras Storvreta. En planeringsram på 1 500 nya bostäder per år styr hur snabbt kommunen ska bygga ut infrastrukturen.
När det gäller idrottsanläggningar ska både tätort och landsbygd få en rättvis tillgång. Behovet är större i stan, men idrottsplatser är viktiga även i mindre orter. Kommunen planerar därför åtgärder på båda håll, och samarbetar med lokala föreningar som ofta sköter anläggningarna.
Eftersom bostadsbyggandet går långsammare kan behovet av nya idrottsanläggningar komma senare än väntat. Det kan innebära att vissa projekt skjuts upp eller att tillfälliga lösningar behövs.