Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Politisk plattform

En nystart för Uppsala.

De senaste åren har världen, Sverige och Uppsala ställts inför svåra utmaningar med anledning av Covid-19. Åren under pandemin har blottlagt brister i välfärden och vi har sett hur personal inom äldreomsorgen slitit, lärare och skolelever kämpat med distansundervisning samtidigt som arbetsmarknaden blivit svårare. Bland annat har kulturlivet drabbats hårt. Den varma sommaren och de allvarliga översvämningarna i vårt grannlän påminner oss om klimatkrisen.  Det har blivit tydligt att vi måste göra mer för att öka tryggheten, skapa fler jobb, förbättra skolan och snabba på klimatomställningen. Mittenstyrets budget är den nystart som Uppsala behöver.

Vårt fokus är på trygghet, jobb och företagande, likvärdig skola och fossilfritt 2030. Våra mål och prioriteringar är tydliga: Uppsalas gator och torg ska bli tryggare och välfärden ska stärkas. Fler ska komma i arbete och egen försörjning. Fler elever ska lämna grundskolan och gymnasiet med goda kunskaper. Vi ska öka takten i klimatomställningen för att möta klimatkrisen.

Den här offensiva budgeten är möjlig tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik. Det har bidragit till att Uppsala har en stark ekonomi trots pandemin och att vi nu kan ge Uppsala en ordentlig nystart.

Öka tempot i klimatarbetet

Effekterna av klimatförändringarna i världen blir allt tydligare. Uppsala har i dag en klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Mittenstyret ger därför ett uppdrag om att vidta åtgärder som leder till att koncernens egen klimatpåverkan minskar samtidigt som kommunen aktivt verkar för lägre påverkan bland Uppsalas alla invånare och företag. Utsläppen ska minska med 10–14 procent per år i kommunen för att ligga i linje med Parisavtalet.

Kommunens roll är att skapa förutsättningar för alla medborgares och verksamheters möjlighet att ställa om till det nya, attraktiva, klimatomställda livet. Vi satsar på fler laddstationer för elfordon samtidigt som vi skapar fler gång- och cykelvägar. Vi förbättrar stadsmiljön för att nå en bättre luftkvalitet, ökad tillgänglighet och minska klimatutsläppen. Vi gör också stora satsningar på klimatpositiv energiförsörjning, klimatkrav vid upphandling och inköp och hållbart byggande.

Vi växlar upp trygghetsarbetet

I Uppsala ska du känna dig trygg oavsett vem du är och var du bor. Att pandemin slog hårt mot Uppsalas äldre har inte undgått någon. Därför kraftsamlar vi nu för en tryggare äldreomsorg. Vi växlar också upp kommunens arbete med att förebygga och bekämpa ungdomsbrottslighet och kriminalitet. Socialtjänsten får ökade resurser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet med ordningsvakter och kameraövervakning förstärks. Vi inför trygghetsvärdar och samarbetar med lokala företag för ökad trygghet i Gränby- och Gottsundaområdet. Vi satsar också på fler socialarbetare i skolan, ett allaktivitetshus i Gottsunda, lovaktiviteter för barn och unga och ett nytt bibliotek i Gränby. För vi vet att det behövs både och. Vi behöver både bekämpa brotten och se till så att inga fler unga hamnar i kriminalitet.

En likvärdig skola

I Uppsalas skolor ska varje barn oavsett bakgrund ges rätt stöd så att fler kan lämna grundskolan och gymnasieskolan med goda kunskaper. Skolan med sina lärare har en central roll i nystarten av Uppsala. För att elever ska kunna uppnå sin fulla potential ska de få rätt stöd. Det behövs resurser för att Uppsalas elever ska kunna ta igen den undervisning som gått förlorad under pandemin, samtidigt gör vi särskilda satsningar på att stärka elevers hälsa och välmående. Vi tillför även resurser för att stärka kvaliteten i fritidshemmen genom att kompensera för de olika förutsättningar som finns. Alla barn ska, oavsett bakgrund, ges lika förutsättningar att lyckas i skolan.

Fler Uppsalabor i arbete

När Uppsala växer och fler arbetar har vi råd att investera i välfärden. Arbete är det som bygger Uppsalas gemensamma välstånd och ger individer ekonomisk frihet och möjlighet att utvecklas. Vårt mål är att alla som kan också ska arbeta och att företagen ska växa och utvecklas. Minst 3 000 personer ska under 2022 få ta del av vårt jobb- och utbildningspaket genom satsningar på arbetsmarknadsanställningar för prioriterade målgrupper, mer resurser till vuxenutbildningen och utbildnings- och jobbsatsningar i Gränby, Stenhagen och Sävja. De konkreta åtgärderna för ett bättre näringslivsklimat ska förverkligas och Uppsala ska enligt vår vision vara ett nav för företagande och jobb.

Uppsala är en fantastisk kommun att leva och jobba i. Men vi får inte blunda för de utmaningar som finns. Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet är inte rädda för att fortsätta att ta ansvar. Vi tänker ta de beslut som behövs, även de tuffa. Mittenstyrets budget för 2022 är den nystart som kommunen behöver. För en skola som ser varenda unge, för att öka tryggheten, få fler i arbete och snabba på klimatomställningen. Vi ska bygga vidare på det som är bra med Uppsala samtidigt som vi tar itu med de samhällsutmaningar som finns. Det är vårt löfte till alla Uppsalabor.

Erik Pelling (S)          Mohamad Hassan (L)          Rickard Malmström (MP)

Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål

Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål - från globalt till lokalt med inriktningsmål och uppdrag för nämnder och bolagsstyrelser

En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det innebär att social välfärd, ekonomisk tillväxt och ekologisk balans eftersträvas för både dagens och morgondagens invånare. Ett hållbart samhälle behåller och attraherar såväl talanger som investeringar.

Kommunens roll i ett regionalt sammanhang handlar om att stärka kontakter med omkringliggande kommuner, näringsliv, akademi, statliga myndigheter och Region Uppsala för att hitta smarta och effektiva lösningar på gemensamma utmaningar. I den regionala utvecklingsstrategin har Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål omsatts till regional nivå för Uppsala län. Den gemensamma visionen är Ett gott liv i en nyskapande och hållbar kunskapsregion med internationell lyskraft. Uppsala kommun integrerar den regionala utvecklingsstrategin i sin styrning och bidrar till strategins genomförande med fokus på bland annat regional infrastruktur och tillgänglighet, kultur, hälso- och sjukvård och insatser för smart specialisering. I det internationella utbytet fångar Uppsala upp nya idéer kring storstäders utveckling. Tillsammans med andra europeiska städer arbetar kommunen för att påverka agendan i EU.

FN:s agenda för hållbar utveckling balanserar de tre dimensionerna, den ekonomiska, den sociala och den ekologiska hållbarheten. Målen i Agenda 2030 är integrerade i kommunfullmäktiges nio inriktningsmål som styr den kommunala verksamheten och strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. De sätter fokus på ett gott liv i ett hållbart samhälle och en modern kommun. Genom att planera, följa upp och jämföra våra resultat med andra kommuner identifierar vi framgångar och utvecklingsområden för ökad kvalitet på service och tjänster till invånare och företag.

Kommunfullmäktiges nio inriktningsmål

Varje inriktningsmål inleds med en text som beskriver den övergripande politiska ambitionen med inriktningsmålet. Under vissa inriktningsmål finns en rubrik ”I fokus 2022–2024” för att förtydliga mittenstyrets prioriterade fokusområden för planperioden utifrån aktuell trend- och omvärldsanalys. De fyra fokusområdena är:

  • Jobb och företagande
  • Likvärdig skola
  • Trygghet
  • Fossilfritt 2030

Varje inriktningsmål förstärks med tidsbegränsade uppdrag, som kan vara för alla eller nämnd- och styrelsespecifika. Om inte annat anges gäller uppdragen samtliga nämnder och styrelser. För de gemensamma nämnderna (räddningsnämnden och överförmyndarnämnden) gäller de uppdrag som överenskommits om vid ägarsamråd med de kommuner som ingår. Därefter följer en text som beskriver kommunens arbete och utmaningar kopplat till inriktningsmålet. För att följa och analysera kommunkoncernens utveckling mot målbilden kopplas kommunövergripande indikatorer till varje inriktningsmål.

Inriktningsmål och uppdrag för nämnder och bolagsstyrelser

Mål 1. Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Hållbar ekonomisk utveckling är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kostnaderna inte överförs på kommande generationer. Varje skattekrona ska användas på ett ansvarsfullt och effektivt sätt och skatteuttaget ska inte vara högre än nödvändigt.

Samtidigt måste det finnas utrymme för både kvalitetsförbättringar och nödvändiga investeringar i den växande kommunen. Kommunens medel ska fortsätta att investeras på ett sätt som gör att de bidrar till en hållbar utveckling. Kommunens upphandling ska bidra till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Kommunens resurser ska fördelas jämställt.

I fokus 2022–2024 – Jobb och företagande

Ekonomisk hållbarhet skapas genom ett starkt näringsliv och en växande arbetsmarknad i hela kommunen. En stärkt lokal ekonomi och en expansiv jobbtillväxt inom stad och landsbygder är avgörande för att genom stabila skatteintäkter säkra invånarnas välfärd och sociala trygghet.

Alla som kan jobba ska jobba. För att klara välfärdsutmaningarna och öka skatteintäkterna behöver sysselsättningsgraden öka. En lyckad integration leder till att fler arbetar.

Uppdrag

1. Genomföra en årlig kartläggning av hur nämndernas och bolagsstyrelsernas resurser kommer män och kvinnor tillgodo i syfte att omfördela resurser för att främja jämställdhet och likvärdighet.

Kommunen ska synliggöra och motverka orättvis fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Kommunens uppföljning ska synliggöra skillnader mellan kön där det är relevant (gender budgeting). Kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter och ska ges lika villkor och möjligheter att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Kommunen ska vara en drivande aktör i jämställdhetsarbetet och främja jämställdhet såväl inom organisationen som i samhället i stort.

2. Förenkla företagens vardag genom att utveckla en nytänkande, effektiv och rättssäker företagsservice med hög kvalitet.

Uppsala är en kommun där nya och befintliga företag ges förutsättningar att starta och växa. För att stimulera jobbtillväxt behöver det skapas bättre förutsättningar för fler företag att starta, etablera sig, ställa om och växa i kommunen. Företag och företagare ska bemötas av effektivitet och bra service med hög tillgänglighet, god förståelse och effektivare handläggning. Kommunens anseende som affärspartner och som aktiv och framåtblickande samverkanspartner ska öka.

3. Utveckla digitala välfärdstjänster för ökad samhällsnytta och ett mer effektivt resursutnyttjande.

Den förändrade demografin sätter press på kommunens ekonomi och finansieringen av välfärden. Den digitala teknikens roll för kommunens ekonomi och samhällets välstånd har vuxit snabbt och kommunen behöver dra lärdom av erfarenheter, skynda på och hitta rätt fokus i verksamhetsutveckling, innovation, samverkan och införande av välfärdsteknik. Behovet av nya digitala verktyg så som e-tjänster, artificiell intelligens (AI) och digitala lärplattformar är stort och med stöd av datadrivet beslutsfattande ska kommunen fatta mer välavvägda beslut. Utvecklingstakten måste öka samtidigt som kommunens verksamheter måste säkerställa digital inkludering så att de som inte kan eller vill använda digitala lösningar och tjänster inte lämnas utanför, till exempel genom spridning av projektet FunkIT.

4. Ta fram ett ramverk för grön finansiering som möjliggör att genom kommunens obligationsprogram ställa ut egna gröna obligationer. (KS)

Gröna obligationer ger möjlighet för obligationsplacerare som vill mildra klimatförändringar att stödja utlåning till klimatanpassade investeringsprojekt. De investeringar som finansieras via en grön obligation och investeringarnas miljöeffekter beskrivs i det gröna ramverk som tas fram av kommunen. Eftersom obligationsplacerarnas efterfrågan överstiger utbudet av gröna obligationer är det ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att ställa ut gröna obligationer. Genom att gröna obligationer efterfrågas av en bredare krets placerare är det enklare att hitta finansiering. En stor del av kommunkoncernens investeringar bedöms vara lämpliga för grön finansiering.

Tydlig ekonomistyrning

Genom ordning och reda i den kommunala ekonomin skapas förutsättningar för en stad som vill växa och attrahera invånare, företag och medarbetare. Den kommunala ekonomin ska utgå från en realistisk budget samt hållbara finansieringslösningar med balanserade investeringsnivåer.

En viktig princip för den kommunala ekonomin är att varje generation ska bekosta sin egen välfärd. Det innebär bland annat att följa verksamhetens nettokostnader i relation till förändring i skatteintäkter och generella statsbidrag.

God ekonomisk hushållning kräver en ansvarsfull resursanvändning, ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens verksamhet. Ansvarsfull resursanvändning innebär bland annat att kontinuerligt ta tillvara möjligheterna till både effektiviseringar och omprioriteringar. Ekonomisk hållbarhet förutsätter också ett framtidsperspektiv som skapar utrymme för investeringar.

Hållbar upphandling

Uppsala kommunkoncern ska använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att utveckla en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar kommun. Det avspeglas bland annat i att sociala krav och miljökrav ställs i alla upphandlingar så som att Uppsala ska vara fossilfritt 2030. Andelen ekologisk mat i kommunens upphandlade verksamheter ska öka under mandatperioden och ska motsvara den nivå som nås i kommunens egna verksamheter. Målet är att ekologiskt producerade livsmedel i verksamheter finansierade av Uppsala kommun ska uppgå till 100 procent. Uppsala kommun är även diplomerad som en Fairtrade City. Det innebär att kommunen har en hög ambition och stort engagemang för att tillsammans med övriga aktörer öka andelen rättvis handel och etisk konsumtion. Genom en stärkt dialog med näringslivet i kommunens upphandlingsråd utvecklas kommunens upphandlingsverksamhet ytterligare.

Indikatorer

Tabell 1 Indikatorer till inriktningsmål 1 Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Ekonomiskt resultat som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning 5,2 3,7 3,8 7,4 ≥ 2,0  
Soliditet kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden 15 17 19 25 19-21 29
Låneskuld per invånare, kr 66 74 77 74 Öka
<5%
 
Kvinnors andel av mäns medianinkomst, kommunalt anställda 100 101 101 102 100 101
Företagarnas uppfattning om kommunens service (NKI) 68 71 72 72 Öka 73
Företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking 213 199 195 212 Högre
ranking
179

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 2. Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i

Uppsala ska upplevas som en trygg kommun att verka och leva i. Människors säkerhet och upplevda trygghet och säkerhet handlar både om den faktiska utsattheten för brott och ytterst om den enskildes tillit till samhälle och medmänniskor, sociala förankring och delaktighet. Kommunen ska ha en god krisberedskap för att kunna hantera olika sorters samhällsstörningar.

Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation. Kulturell infrastruktur och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Uppsalas stadskärna ska utvecklas i mänsklig skala för ökad trivsel för boende och besökare. Företag väljer Uppsala som ett attraktivt alternativ för nyetableringar och företagande. Samarbeten med Uppsalas universitet gör Uppsala till en stark kunskapsstad.

I fokus 2022–2024 – Trygghet

I Uppsala är säkerhet och trygghet inte ett privilegium för några få utan en rättighet för alla. Invånare ska kunna lita på att få det stöd de behöver av samhället. Tryggheten ska öka och alla ska känna att de tryggt kan vistas i stadskärnan. Uppsala ska inte ha någon utsatt stadsdel. Ett starkt områdesarbete förebygger och förhindrar social oro. Insatser för att bekämpa kriminaliteten kombineras med förebyggande åtgärder som ger resultat. Kommunen ska fortsätta utveckla samarbetet med polisen för ökad trygghet.

Uppdrag

5. Vässa kommunens förmåga att förebygga och bekämpa ungdomsbrottslighet och kriminalitet.

Med gemensamma prioriteringar arbetar kommunen och polisen för nolltolerans mot brott och för ett tryggare Uppsala på både kort och lång sikt. Samarbetet mellan kommunala förvaltningar och bolag, polismyndigheten, brottsförebyggande rådet, övriga myndigheter och civilsamhälle ska fördjupas och effektiviseras för att förebygga, förhindra och bekämpa kriminalitet. Kunskapsbaserat arbetssätt och beprövade metoder som till exempel BRÅs fasmodell och ”Sluta skjut” ska användas i syfte att vända utvecklingen i utsatta områden, förebygga skjutningar och grovt våld. Arbete med den fysiska platsens betydelse, utformning, attraktivitet och trivsel samt ökad närvaro är en del av det brottsförebyggande arbetet. Myndighetssamverkan ska öka för att bekämpa den organiserade brottsligheten, de kriminellas ekonomi och utnyttjande av välfärdssystemen.

6. Utveckla det civila försvaret i syfte att stärka samhällets motståndskraft. (KS och RÄN)

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har över tid försämrats, och förmågan inom totalförsvaret behöver stärkas. Kommunens förmåga att verka under höjd beredskap behöver utvecklas på flera områden. Civilt försvar och arbetet med detta tar sin utgångspunkt i samhällets krisberedskap och syftar till att inför och under höjd beredskap samt under krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Förstärkningen av det civila försvaret är därför nära kopplat till utvecklingen inom krisberedskapen och förutsätter ett väl fungerande säkerhetsskyddsarbete. Planering för att minska sårbarheter, stärka kontinuitetshantering och öka förmågan att hantera samhällsstörningar ska alltså också fortsätta. Kommunens arbete i frågorna ska minimera riskerna för skada på hälsa, miljö och egendom.

7. Utveckla en långsiktig och samordnad kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet i Gottsunda-Valsätra och Gränby-Kvarngärdet tillsammans med föreningar och andra intressenter. (KTN, UBN, IFN och KS)

Kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet stärker demokratin och möjliggör möten, kunskap, upplevelser och integration. En samordnad kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet ska utvecklas i Gottsunda- och Gränbyområdet. Befintlig verksamhet ska utvecklas och allaktivitetshus för barn, unga och vuxna ska etableras. Tillgången till aktiviteter för barn och unga i anslutning till skoltid ska öka. Verksamheten ska utgöra en kraft som stärker förutsättningarna att göra unga delaktiga i lokalsamhället och dess utveckling.

8. Implementera Business Improvement District (BID) och testa nya koncept och innovativa arbetssätt för ett aktivt områdesarbete. (KS, AMN, GSN, KTN och Uppsalahem)

Utveckla nya koncept och strukturer för bland annat BID, trygghetsvärdar och olika samverkans- och dialogformer. Trygghetsvärdar är en funktion som utifrån hög närvaro, dag som kväll, i ett område kan bygga tillit och nätverk, men som också kan uppfylla flera syften utifrån miljö, ekonomi, renlighet och trivsel, samt ökad sysselsättning, och som kan skalas upp och användas i andra områden. Projekt där trygghetsvärdarfunktionen testas och utvärderas ska startas i Gränby- respektive Gottsundaområdet tillsammans med lokala aktörer och med extern samfinansiering.

Attraktiv stad och landsbygd

Uppsala ska präglas av attraktiva natur- och kulturmiljöer. Natur- och kulturreservat samt parker fyller viktiga funktioner för såväl människor som biologisk mångfald. Samhällsbyggandet ska ske med bevarad och helst ökad kvalitet. Befintliga bostadsområden ska renoveras och förtätas varsamt och med respekt för boende och befintliga miljöer. Aktiviteter, funktioner och andra värden ska koncentreras till platser som många människor kan nå. Kommunen ska utveckla ett kojindex som mått på närhet till skogsmark för barns lek och rekreation. Arkitekturen ska kännetecknas av hög kvalitet och väl genomtänkt förhållningssätt. Offentliga rum ska vara tillgängliga, säkra och trygga. Insatser för att skapa goda villkor för boende och ökat företagande på landsbygden är viktiga. Arbete pågår med att skapa nya samverkansformer mellan offentliga, ideella och privata aktörer kring service på landsbygden inom ramen för en servicepunktssatsning.

Kunskapsstaden och näringslivet

Uppsala har ett brett näringsliv, med styrkor inom kunskapsintensiva näringar såsom life science och tech. Uppsala har också en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. Kommunen söker aktivt värdskap för nationella och internationella möten och evenemang som kan stärka och utveckla verksamheten. Genom att aktivt främja hållbara resor till Uppsala stärks konkurrenskraften i en viktig tillväxtbransch. Potentialen som finns inom näringslivet ska omhändertas och utvecklas. Attraktionskraften ska stärkas för att locka boende, besökare, kompetens, investeringar och nya företagsetableringar till Uppsala. Samarbeten med Uppsalas universitet gör Uppsala till en stark kunskapsstad.

Trygg och säker kommun

Arbetet för ökad trygghet och säkerhet är till för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, miljö, egendom, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter samt främja känslan av trygghet hos de som bor, verkar och vistas i Uppsala. Många lokala aktörer har viktiga uppdrag och både kan och vill bidra till ökad trygghet. Fastighetsägare, föreningsliv, näringsliv och olika nätverk som nattvandrare spelar alla en väsentlig roll i att engagera människor, skapa liv och rörelse, ge strukturer till ungdomars tillvaro och verka för integration. Dialoger och delaktighet, för att utbyta information och utvecklingsidéer, ska vara en naturlig del av arbetet. Otrygghet i det offentliga rummet kan innebära att människor aktivt undviker vissa områden eller platser. Denna typ av otrygghet kan leda till ändrade beteenden och riskerar att begränsa människors liv. Den fysiska miljön ska bidra till att förebygga otrygghet, brott samt till säkra skolmiljöer. Policy för trygghet och säkerhet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga och systematiska trygghets- och säkerhetsarbete som främjar ett fortsatt hållbart växande Uppsala. Tillsammans med Uppsalas invånare, organisationer och näringsliv arbetar kommunen med områdesutveckling genom samordnade insatser i olika stadsdelar och tätorter för att skapa ett tryggt och hållbart Uppsala. Flera satsningar görs, exempelvis stärker Uppsalahem sitt arbete med trygghetsfrämjande åtgärder i utsatta stadsdelar.

Kommunens förmåga att upprätthålla samhällets funktionalitet under kris och höjd beredskap innefattar civilt försvar, kontinuitetshantering och arbete med krisberedskap inom kommunens samhällsviktiga verksamheter. Den enskildes förmåga att kunna ta hand om sig själv och sina nära vid kriser bidrar mycket till att skapa trygghet.

Klimatförändringarna ställer ökade krav på kommunens beredskap för värmeböljor, torka och översvämningar. Det finns även ett behov av beredskap för olyckor och utsläpp till luft och vatten samt larm om smitta som hotar människors hälsa inom kommunen. Kommunens kapacitet att undsätta den drabbade och lindra skador till följd av olyckor ska vara god och likvärdig i hela kommunen. Räddningstjänsten fortsätter att utvecklas genom ökat nationellt och regionalt samarbete. Att stärka den enskildes förmåga att undvika och hantera olyckor tillsammans med tillsynsverksamheten är avgörande för att skapa trygghet.

Kultur, idrott och evenemang

Genom ett helhetsperspektiv för den fria tiden inom kultur, idrott och fritid ges alla invånare möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid i livets alla skeden. Det är en välfärdsfråga och bidrar till social sammanhållning, trygghet, folkhälsa och livskvalitet. Att möjliggöra detta för personer med funktionsnedsättning är särskilt viktigt.

Ett starkt och fritt kulturliv är en förutsättning för ett variationsrikt och levande kulturutbud. Uppsalas unika tillgångar inom områden som rör mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och fred tas tillvara. Kommunen har ett bra samspel med civilsamhället som står för betydande insatser inom kultur- och fritidsutbudet. Aktivt kulturarvsarbete och offentlig gestaltning bidrar också till kommunens attraktivitet liksom ett utvecklat och tillgängligt konstmuseum.

Uppsala ska utvecklas som idrotts- och kulturkommun. Det pågår byggnation av arenor, lokaler och anläggningar för idrott och evenemang, men inom några områden finns fortfarande en återstående brist. Även behovet av lokaler för bibliotek, allaktivitetshus, fritidsklubbar, fritidsgårdar och kulturskola har ökat under senare år. Genom främjande perspektiv och tidiga insatser skapas förutsättningar för socialt hållbar samhällsutveckling. Därför finns frågor som rör kultur, idrott och fritid med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen där både stadens och landsbygdens förutsättningar och behov uppmärksammas. Kommunens invånare ska leva med god tillgång till grönska och friluftsliv, kultur och idrott. Aktiviteter och anläggningar ska ha en geografisk spridning så att boende enkelt och hållbart ska kunna ta sig dit. Barns och ungas möjligheter till skapande verksamhet, genom utbyggnad och utveckling av kulturskolverksamheter, ska fortsätta. Samverkan och effektiv lokalanvändning är ledord i utvecklingsarbetet.

Uppsala kommun arbetar för ett jämlikt och jämställt föreningsliv där alla ska kunna delta. Formerna och villkoren för kommunens stöd och bidrag till föreningsliv och en aktiv fritid ska utformas utifrån ett tydligt samhälls- och folkhälsoperspektiv. Kommunens invånare ska leva med god tillgång till grönska och friluftsliv, kultur och idrott.

Indikatorer

Tabell 2 Indikatorer till inriktningsmål 2 Uppsala ska vara tryggt och attraktivt att leva, verka och vistas i.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Medborgare med en positiv helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på, andel 64 65 61 64 Öka 60
Medborgare med upplevd trygghet, andel 55 55 48 51 Öka 46
Anmälda våldsbrott, antal/100 000 invånare 929 922 926 842 MInska 1096
Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning, antal/100 000 invånare 24 20 21 22 Minska 12
Anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus i nära relation med offret i kommunen, antal/100 000 invånare 71 83 44 71 Minska 112
Medborgare med positiv uppfattning av möjligheter till fritidsaktiviteter, andel 68 68 68 68 Öka 67
Deltagande i fritidsklubb, antal inskrivna 2345 2413 2299 2565 Öka  

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande

Uppsala ska vara världsledande i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Kommunen tar ansvar och motverkar klimatförändringarna genom omställning till fossilfritt 2030 och ett klimatpositivt Uppsala 2050. Det ställer krav på kraftfulla insatser inom bland annat transporter, byggande, energi och livsmedel.

När Uppsala växer skapas nya möjligheter för ekonomisk tillväxt och för att minska sociala klyftor, samtidigt som ekosystem ska bevaras och stärkas. I Uppsala ska stad och land utvecklas tillsammans. Den hållbara stads- och landsbygdsutvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, arbete, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Hänsyn ska tas till rekreation, biologisk mångfald och vattenresurser. Fler naturreservat ska bildas och kompensatoriska naturvårdsåtgärder utföras vid markexploateringar. Luft- och livskvalitet ska förbättras i stadskärnan för att värna verksamheter och boende i city.

I fokus 2022–2024 – Fossilfritt 2030

Uppsala har i dag en miljö- och klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Miljö och klimatomställningen är därför brådskande. Utsläppen av växthusgaser måste fortsätta att minska för att till 2040 vara nära noll. Miljö- och klimatdriven verksamhets- och affärsutveckling genomförs via breda samarbeten, bland annat inom Uppsala klimatprotokoll.

Det lokala arbetet mot målet om en fossilbränslefri välfärdskommun till 2030 innebär en omställning av kommunorganisationens fordonspark, utveckling av hållbara transportlösningar samt en ökad samverkan med berörda aktörer. Kommunen fortsätter bland annat att bygga ut ett fossilfritt transportsystem och infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik, biogas och vätgas.

Förutom trafiken finns en rad andra viktiga frågor när det gäller utsläppsminskningar inom Uppsalas geografiska område: fortsatt utbyggnad av solenergi och kretsloppslösningar, utfasning av fossil plast, användning av klimatsnåla bygg- och anläggningsmaterial och ekologiskt hållbart jordbruk är några exempel. En stor utmaning för att nå utsläppsmålen är att minska den negativa klimatpåverkan av konsumtion och långväga resande.

Uppdrag

9. Öka takten i klimatomställningen för att minska växthusgasutsläppen och nå målet om en fossilfri välfärdskommun 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050.

Uppsala kommun och Klimatprotokollet har beslutat att öka takten i klimatomställningen. Växthusgasutsläppen ska minska i den takt som krävs för att ligga i linje med Parisavtalets åtagande. Från 2021 ska minskningen i Uppsala vara 10–14 procent per år till 2030. De kommunala verksamheternas egen klimatpåverkan ska minska samtidigt som kommunen aktivt verkar för lägre påverkan bland Uppsalas alla invånare och företag. Kommunen ska satsa på klimatpositiv energiförsörjning, utbyggnad av solenergi och hållbara transporter.

10. Motverka förluster av biologisk mångfald och skydda hotade arter genom sammanhängande livsmiljöer för växter och djur. (KS och GSN)

Uppsala kommun ska värna den biologiska mångfalden och skydda hotade arter bland annat genom sammanhängande pärlband av lekvatten i kommunens gröna stråk. En sammanhängande struktur med lekvatten för groddjur och amfibiska insekter ska skapas i kommunens grönområden.

En kommun i stark tillväxt

Uppsala har en hög utvecklingstakt, snabb befolkningsökning och en expanderande arbetsmarknad. Vid genomförandet av fyrspår och spårväg används Uppsalaregionens fulla potential med ännu fler arbetstillfällen, bostäder och förbättrad pendling. Avtalet med staten och Region Uppsala innebär 33 000 nya bostäder i södra Uppsala, spårväg, fler spår på ostkustbanan, järnvägsstation vid Bergsbrunna med mera.

Uppsala ska vara fysiskt och socialt sammanhållet. Uppsala ska växa i stråk, orter och vid knutpunkter, med närhet till såväl daglig service som en storregional arbetsmarknad. Det skapar förutsättningar för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik, hushållning av mark samt nyttjande av befintlig infrastruktur. En aktiv markpolitik ska ge förutsättningar för kommunens utveckling.

En akut fråga i Uppsalas expansion är möjligheten att säkerställa kapacitet i elnätet och i vatten- och avloppssystemen. Underhållet för anläggningarna behöver säkerställas men även samhället i stort behöver ställa om för att åstadkomma minskad vattenförbrukning, minskad spridning av miljögifter och ökad cirkularitet av näringsämnen.

Hållbar utveckling av stad och landsbygd

Den höga utvecklingstakten ger goda möjligheter till förbättringar, men ställer också stora krav på en ansvarsfull och tydligt prioriterad utveckling som leder till socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar. Målet är ett robust samhälle och en god livsmiljö. Planeringen av nya bostadsområden i staden och på landsbygderna ska alltid ta hänsyn till behovet av inkludering och social infrastruktur. Genom innovation och nya lösningar vid byggande och förnyelse av bostäder skapas förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader. Vid ny- och ombyggnation ska hög energieffektivitet och klimatsmarta material alltid eftersträvas. Brandskyddet ska utvecklas för att möta behovet vid ett ökat byggande i trä. De sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenserna av olika alternativ ska alltid analyseras och vägleda beslut.

Ökade ansträngningar ska göras för att skydda värdefull natur, skydda vårt grund- och dricksvatten, säkerställa ekosystem och gynnsam bevarandestatus för hotade arter samt för att bevara, utveckla och stärka ekologiska samband i landskapet. Livsmiljöer för olika arter ska utvecklas och nyskapas i syfte att stärka den biologiska mångfalden i stadsmiljö och på landsbygd. Ett effektivt system för ekologisk kompensation ska införas, som bidrar till biologisk mångfald och ekosystemtjänster vid nyexploatering. Fler tätortsnära natur- och friluftsområden ska skyddas som naturreservat. Kommunen fortsätter att arbeta aktivt och systematiskt med klimatanpassning av samhället genom uppföljning av åtgärder i fysisk planering, tillståndsgivning och skyfallsplanering som syftar till att minska översvämningsrisken och lindra effekter av skyfall.

Möjligheten att på ett enkelt, tryggt och hållbart sätt förflytta sig ska ha hög prioritet i all stads- och landsbygdsutveckling. I arbetet med hållbar mobilitet prioriteras gång, cykling och kollektivtrafik samt ökat samnyttjande eller delning av fordon och transporttjänster.

Där kommunen erbjuder parkering ska laddinfrastrukturen för elbilar utökas och fler privata aktörer ska stimuleras att erbjuda möjlighet till laddning. Kommunen ska prioritera laddmöjlighet i mobilitetsanläggningar, samt på pendlarparkeringar och i bostadsområden där boendeparkering erbjuds av kommunen.

Uppsala är 2021, för fjärde året i rad, Sveriges bästa cykelstad och arbetet med att öka andelen som cyklar ska fortsätta. Färdmedelsandelen för cykel ska öka också för att säkerställa en fortsatt hög cykelandel vid utbyggnaden av kapacitetsstark kollektivtrafik.

Villkoren för att leva, verka och bo i olika bygder och små tätorter skiljer sig från förhållandena i staden. Förutsättningar för mötesplatser, affärer, skolor, arbetsplatser och kommunikationer ska vara god på Uppsalas landsbygder. Kommunen ska verka för ökad produktion av biogas, i samverkan med lantbruket. Att främja den lokala utvecklingen av bland annat näringslivet, ökad bredbandstäckning och upprätthållande av service skapar förutsättningar för att Uppsala kan vara en av landets bästa landsbygdskommuner.

Säker tillgång till dricksvatten

Dricksvatten är det viktigaste livsmedlet och säkringen av nuvarande och framtida dricksvattentäkter är överordnat i stort sett all annan planering. EU:s ramdirektiv för vatten innebär att god status ska uppnås för yt- och grundvatten, någonting som är särskilt viktigt i Uppsalaåsen. Nytt kunskapsunderlag och nya riktlinjer vägleder nu arbetet med att undvika negativ påverkan på grundvattenresursen i åsen. För Uppsalas del handlar det främst om att säkra Uppsalaåsens och Vattholmaåsens funktion som naturligt dricksvattenfilter. Uppsala kommun utreder därför förutsättningar för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen. Parallellt pågår arbete med att utveckla kommunens nödvattenplanering för att kunna försörja befolkningen med dricksvatten vid ett eventuellt bortfall.

Ren luft och giftfri miljö

Luftföroreningar finns över hela världen och orsakar betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vägtrafiken är den dominerande källan till utsläpp av kväveoxider och partikelutsläpp (PM10) i Uppsala kommun. Luftkvaliteten på särskilt utsatta gator måste förbättras.

I Uppsala ska ämnen som har skapats i eller utvunnits av samhället inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Arbetet med att minska förbrukningen av plast och helt få bort icke förnybar plast ska fortsätta samtidigt som återanvändning, återvinning och fastighetsnära hämtning av avfall förbättras. Att få bort föroreningar från mark- och grundvatten är en prioriterad fråga, inte minst föroreningarna av PFAS i Uppsalaåsen.

Indikatorer

Tabell 3 Indikatorer till inriktningsmål 3 Uppsala stad och landsbygd ska växa genom ett hållbart samhällsbyggande.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Medborgare med positiv helhetsuppfattning om kommunens klimat och miljöarbete, andel            
Utsläpp av växthusgaser, kommungeografiskt, CO2ekvivalenter, absoluta tal 1198 1266 1777   Minska 10-14 % per år  
Utsläpp av växthusgaser, kommungeografiskt, ton CO2ekvivalenter per invånare 5,4 5,6     Minska 10-14 % per år  
Solenergi – installerad effekt (MW), kommungeografisk, andel 7,3 11,4 18,9 25,5 2030: 100  
Andel förnybara drivmedel, egna personbilar/lätta lastbilar, kommunorganisatoriskt 47 47 62 77 100  
Andel av det motoriserade resandet som invånare i Uppsala kommun gör med kollektivtrafik 29 20 24 13 Öka  
Medborgare med positiv uppfattning om kommunikationer, andel 69 68 68 71 Öka 67
Cykel som färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala kommun, andel 26 27 24 26 2030: 50  
Cykel som färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala tätort, andel         2030: 55  
Antal tillfällen som mätningar överskrider normvärde för partiklar kväveoxid (avser mätpunkt i centrala staden) 23 31 24 2 Minska  
Antal tillfällen som mätningar överskrider normvärde för partiklar PM10 (avser mätpunkt i centrala staden) 45 11 19 6 Minska  
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel 41 44 49 52 2023: 100  
Grundvattenförekomster med god status, andel 87 87 87 87 Öka 95

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 4. Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet

Välfärd och god folkhälsa ska bygga ett hållbart Uppsala. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Idrott, fritid och kultur utgör en starkt bidragande faktor för folkhälsa och livskvalitet. Det förbyggande arbetet för att främja psykisk hälsa ska utvecklas.

Utifrån ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt ska klyftorna mellan människor och områden minska. Uppsala är en öppen, jämställd och solidarisk kommun som berikas av mångfald och tar ansvar för en bra integration. Att investera i barns utveckling är en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

I fokus 2022–2024 – Trygghet

Ökad psykisk ohälsa och tillgången till droger tillsammans med en samhällsutveckling mot ökad polarisering, medför att människor riskerar att hamna i utanförskap, missbruk och kriminalitet. För att förebygga, förhindra och stävja social oro och missbruk samt ungas kriminalitet krävs ett samordnat arbete tillsammans med polisen, länsstyrelsen, Region Uppsala och andra myndigheter.

Uppdrag

11. Påskynda integrationen för en snabbare etablering av nyanlända och skapa förutsättningar för fler människor att försörja sig genom utbildning, arbete eller entreprenörskap.

Integration ska främjas genom att stötta fler nyanlända att klara av skolan och etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen vill med arbetslinjen understryka arbetets värde. Utanförskapet ska brytas och integrationen förbättras. När långtidsarbetslösheten stiger försvåras möjligheten för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Förutsättningarna ska förbättras både för nyanlända och de som har varit i utanförskap under lång tid. Kommunen ska genom företagsfrämjande organisationer skapa förutsättningar för att fler nyanlända startar företag. Kommunen ska verka för att den ideella sektorn får en mer betydande roll i integrationsarbetet med särskilt fokus på utrikes födda flickor och kvinnor. Kommunen ska också verka för att fler barn till utrikes födda ska gå i förskola.

12. Stärka arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga och hantera ökad psykisk ohälsa.

Den psykiska ohälsan riskerar att öka som en effekt av coronapandemin. Det finns risk för ökad oro, ångest och depression, framför allt i grupper som lever under utsatta sociala och ekonomiska förhållanden. Även bland barn och unga finns tendenser till ökad psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa grundar sig bland annat i arbetslöshet, ekonomisk oro, isolering, hög arbetsbelastning, sorg och utsatthet för våld och förtryck. Kommunen behöver fokusera på förebyggande åtgärder, samverkan med Region Uppsala och civilsamhället, samt ge extra stöd till utsatta grupper.

13. Förbättra trafiksäkerheten för barn som går och cyklar till förskola och skola genom framtagande av riktlinjer för hämta-och lämnafunktion. (GSN, UBN, KS, Skolfastigheter, KTN, IFN och PBN)

Barn och unga ska ha trygga och säkra vägar till förskola och skola. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa. Det ökar också barns frihet. Uppsala kommun ska förbättra trafikmiljön kring förskolor och skolor och utarbeta riktlinjer för hämta- och lämnafunktion vid skolor och förskolor för att med tillräcklig geografisk distans säkerställa trafiksäkerheten för barn som går och cyklar till skolan.

Ett socialt hållbart samhälle utan droger

Social hållbarhet syftar till att utjämna skillnader i Uppsalabornas levnadsvillkor, motverka segregation och fattigdom samt erbjuda välfärd av hög kvalitet. Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan växa, utvecklas och må bra oavsett individuella förutsättningar. Uppsalas invånare har generellt sett ett bra välmående jämfört med andra kommuner men det finns skillnader i hälsa kopplat till inkomst, kön, funktionsförmåga och bostadsområde eller bostadsort. Ojämlikheten mellan Uppsalaborna behöver minska. Kunskap om förekomst av ojämlikhet i hälsa och dess påverkansfaktorer ska ligga till grund för beslut om insatser. Alla ska känna sig välkomna och inkluderade i kommunens verksamheter.

I Uppsala ska barn och unga ha en god och trygg uppväxtmiljö som präglas av framtidstro och samhörighet. Unga personer i riskzon ska fångas upp tidigt och ges det stöd de behöver. Kommunen ska fortsätta samarbeta med polisen med riktade insatser mot unga och narkotika i offentlig miljö. Det förebygger droghandel, kriminalitet och en framtida marginalisering. Det bidrar också till ökad trygghet. Nya och innovativa arbetssätt och samarbeten testas, bland annat genom att kommunen deltar i ett projekt inom Wastewater monitoring som spårar narkotika i avloppsprover.

Främja psykisk hälsa och välmående

En god psykisk hälsa är väsentlig för alla aspekter i livet: skola, arbete, fritid, familjerelationer och för den fysiska hälsan. Det gäller gammal som ung. Psykisk ohälsa är dock ett utbrett folkhälsoproblem. Det finns många olika förklaringar som kan härledas till bland annat levnadsvanor, arbetsmiljö och samhällsutveckling.

Det finns tydliga skillnader i psykisk ohälsa kopplade till socioekonomiska faktorer. Det finns också tydliga skillnader kopplat till kön. Det finns en ökad risk för psykisk ohälsa bland HBTQ+-personer och personer med funktionsnedsättning.

Barn och unga mår allt sämre. Orsakerna till den ökande psykiska ohälsan hos unga är komplexa och kräver nya lösningar. Kommunen ska arbeta förbyggande för att främja psykisk hälsa hos barn och unga. Många äldre lider också av psykisk ohälsa. Denna psykiska ohälsa kan ibland misstas för andra sjukdomstillstånd och personen får därför inte rätt hjälp för att kunna må bättre.

För att främja psykisk hälsa och välmående bland invånarna samverkar kommunen bland annat med Region Uppsala, intresseorganisationer och akademin. Ett syfte med samverkan är att utveckla kunskap och nya metoder.

Barnets bästa i främsta rummet

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barns rättigheter svensk lagstiftning. Kommunens arbete ska utgå från barnkonventionens fyra huvudprinciper som handlar om alla barns lika värde och rättigheter (artikel 2), att vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas det som bedöms vara barnets bästa (artikel 3), varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) samt barnets rätt att utrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet (artikel 12).

Barn och ungdomar i skolålder är en av de grupper som de senaste åren ökat i antal och förväntas fortsätta öka under planperioden, vilket märks inte minst i ökningen av antalet orosanmälningar för barn och unga.

Snabb och jämställd integration

Uppsala är en kommun som är öppen mot omvärlden och som vill ta ansvar för en bra integration. Kommunen ska utveckla ett inkluderande och demokratiskt samhälle där alla människor kan nå sin fulla potential. Det görs genom att ta tillvara den kompetens som kommer till kommunen via de nyanlända och erbjuda arbetstillfällen för alla. Kommunen ska stärka jämställdheten bland nyanlända i Uppsala. Hedersförtryck, intolerans och extremism ska bekämpas.

Etableringstiden ska minskas steg för steg för både kvinnor och män. Samarbetet med Arbetsförmedlingen, näringslivet och föreningslivet i Uppsala ska stärkas för att förbättra integrationen och snabba på nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Många av kommunens nyanlända är i behov av utbildning. En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildning och annat stöd och bli självförsörjande är en trygg boendesituation. Att tidigt lära sig svenska och ta steget in på arbetsmarknaden är vägen till en snabbare och bättre integration i det svenska samhället. Med tydliga krav på språkinlärning, arbete eller att delta i aktiviteter som leder till arbete eller studier ska det göra att integrationen i Uppsala går snabbare och blir bättre.

Indikatorer

Tabell 4 Indikatorer till inriktningsmål 4 Uppsala ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Invånare med bra självskattat hälsotillstånd, andel 77 76   77 Öka 73
Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, antal barn/100 000 invånare 3,2 9,3 4,3 4,3 MInska 7,3
Orosanmälningar till socialtjänst gällande barn och unga 0-20 år, andel av åldersgruppen   7,4 7,7 7,5 MInska  
Antal långtidsarbetslösa (minst 6 månader), årsmedelvärde 3583 3539 3458 4527 MInska  
Antal långtidsarbetslösa (minst 6 månader), utrikesfödda, årsmedelvärde 2354 2405 2339 3022 Minska  
Nyanlända som har slutförd sfi-utbildning inom etableringsperioden (24 månader), andel         Öka  
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel  3,2 3,5 4,0   Minska 3,6

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 5. Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen som möter den förväntade befolkningsökningen. För att kunna dra nytta av möjligheterna när vi blir fler och förbättra den goda livsmiljön ska kommunen skapa förutsättningar för att det byggs 2 000 till 3 000 nya bostäder och skapas 2 000 nya arbetsplatser årligen.

En väl fungerande arbetsmarknad bidrar till den attraktiva och trygga staden. I Uppsala ska alla bidra och fler invånare ska komma i arbete. I samverkan med bland andra universiteten utvecklas de kunskapsintensiva och exportinriktade branscherna. Stödet för personer som står långt från arbetsmarknaden utvecklas.

I fokus 2022–2024 – Jobb och företagande

Den förväntade befolkningstillväxten i Uppsala kräver minst 2 000 nya arbetstillfällen per år, varav minst 70 procent i det privata näringslivet. Detta för att uppnå balans mellan befolknings- och jobbtillväxt. Nästan hälften av jobbtillväxten förväntas ske inom exportindustri och affärstjänster. De befintliga stora och mellanstora företagen är draglok för tillväxten av kommunens totala arbetsmarknad och en viktig förutsättning för utveckling av bygg-, service- och tjänstenäringar. I samarbete med övriga parter förstärks näringslivsutvecklingen utifrån intentionerna i näringslivsprogrammet.

Uppdrag

14. Förbättra möjligheten till anställning för personer med funktionsnedsättning i kommunens verksamheter.

Uppsala ska vara ett bra samhälle att leva i om man har en funktionsnedsättning. Individens egna resurser tas till vara. Kommunen ska analysera vilka hinder och möjligheter som finns idag, och förbättra förutsättningarna för att kommunens verksamheter kan anställa fler med funktionsnedsättning.

15. Förbättra möjligheten till anställning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. (AMN och KS)

För att fler ska komma i arbete är det centralt att det finns växande företag som är villiga att anställa. Många av de som inte arbetar saknar de kunskaper och erfarenheter som krävs på arbetsmarknaden idag. Arbetssökande ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som näringslivets kompetensförsörjning ska underlättas. Fler ska kunna starta och driva företag och näringslivets konkurrenskraft ska stärkas. För att bryta utanförskapet och arbetslösheten för människor som står längre från arbetsmarknaden ska fokus ligga på kompetenshöjande insatser och utbildning i digitala färdigheter för att öka gruppens konkurrenskraft.

16. Utveckla kommunens förmåga att förebygga och bryta boendesegregation och behov av försörjningsstöd. (KS, AMN, SCN och Uppsalahem)

En uppväxt i områden med en viss socioekonomisk status påverkar individers hälsa, utbildningsnivå och framtid på arbetsmarknaden. Det kan även ha betydelse för inkomstnivå, arbetslöshet och behov av ekonomiskt bistånd. Några orsaker till segregationen är den geografiska fördelningen av hyresrätter och bostadsrätter, vilken tillgång olika samhällsgrupper har till de olika bostadstyperna samt individers sociala förutsättningar, preferenser och val. Genom att bryta boendesegregationen kan skillnader mellan individer och dess möjligheter att lyckas i samhället minska. Uppsala kommun ska motverka de negativa konsekvenserna av segregation genom att aktivt och förebyggande verka för att bryta boendesegregationen och de bakomliggande orsakerna. Kommunens verksamheter ska bland annat i större utsträckning samverka kring bostäder i nyproduktionsområden, se över villkoren för uthyrning samt fördelningen av sociala bostäder.

17. Genomföra arbetet med Bostad först. (SCN, AMN och Uppsalahem)

Uppsala kommuns arbete mot hemlöshet ska stärkas. I samverkan med berörda aktörer ska modellen Bostad först genomföras som en insats till de invånare som har behov av detta.

Bostäder för alla

På senare år har bostadsbristen i Uppsala minskat. Men många, särskilt unga och låginkomsttagare, har fortfarande svårt att hitta en bostad. Uppsala ska växa på ett socialt hållbart sätt med blandade boendeformer som motverkar bostadssegregation. Genom innovation, nya lösningar och stärkt samverkan vid byggande och förnyelse av bostäder skapas förutsättningar som bidrar till lägre boendekostnader och som gör att fler ska kunna finna en bostad som passar deras livssituation. Minst 30 procent av bostäderna som byggs i Uppsala ska vara hyresrätter. Minst 25 procent av dessa ska i sin tur ha en relativt lägre hyra för att skapa en mer flexibel bostadsmarknad och möjliggöra för fler att skaffa ett eget boende.

Uppsala ska möjliggöra för ett bostadsbyggande om 2 000–3 000 nya bostäder per år. För att säkerställa denna ambitionsnivå bör minst hälften av de byggda bostäderna finnas i projekt som inkluderar kommunkoncernens mark. Överskott från försäljning av kommunal mark kan bidra till finansiering av nödvändiga följdinvesteringar av bostadsbyggandet så som olika typer av anläggningar för nödvändiga samhällsfunktioner och mer plats och utveckling av goda verksamhetsmiljöer för ett breddat näringsliv och 2 000 nya jobb per år.

Bostäder riktade till unga, äldre och personer med särskilda behov

Ungas etablering på bostadsmarknaden underlättas genom fler ungdoms- och studentbostäder samt andra boendelösningar så som kompiskontrakt. Utbudet av bostäder för äldre ska öka genom fler seniorbostäder med gemensamhetslokaler. Även det ökande behovet av LSS-bostäder ska tillgodoses. Kommunens bostadssociala ansvar ska utvecklas med mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar genom att etablera och utveckla en fungerande boendekedja för sociala bostäder på kort och lång sikt.

Uppsala kommun ansvarar för att förse bostad till de personer som blir beviljade boendeinsatser till följd av olika lagrum. Det behövs fler boendelösningar och boendeformer för alla grupper inom vård och omsorgsområdet och bostads- och lokalbristen är i sammanhanget en utmaning. Det finns samtidigt ett behov av att stärka möjligheterna för individen att kunna ställa om till ett mer tillgänglighetsanpassat boende på den ordinarie bostadsmarknaden.

I Uppsala ska alla bidra

Arbete är det som bygger Uppsalas gemensamma välstånd och ger individer ekonomisk frihet och möjlighet att utvecklas. Därför ska alla som kan jobba också jobba.

Arbetslösheten i Sverige och Uppsala ökade under pandemin men sjunker nu långsamt. Långtidsarbetslösheten har fortsatt öka och bedöms kvarstå på hög nivå. Inträdet för personer med svag förankring på arbetsmarknaden försvåras därmed.

Kommunens arbetslinje stärks och långtidsarbetslösheten motverkas genom till exempel kommungemensamt arbete med extratjänster och sommarjobb, förebyggande arbete mot ungdomsarbetslöshet och utvecklat samarbete med branscher i behov av arbetskraft.

Utbildning och aktiva arbetsmarknadsinsatser spelar en viktig roll att komma tillrätta med såväl arbetslöshet som brist på arbetskraft. Utbildningar och arbetsmarknadsinsatser ska utvecklas i samverkan med näringslivet och Arbetsförmedlingen. Kommunen ska även genom att ställa sociala krav i upphandlingar ge fler invånare som varit utan arbete länge möjlighet att få en ingång till arbetslivet. Som arbetsgivare ska kommunen agera som förebild för en inkluderande arbetsmarknad. Sociala företag är en betydelsefull aktör för att personer som varit utan arbete länge ska få en ingång till arbetslivet.

Indikatorer

Tabell 5 Indikatorer till inriktningsmål 5 Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Färdigställda flerbostadshus och småhus 1687 2249 3087 2226 2000  
Andel som börjat arbete eller studera vid avslut från kommunens arbetsmarknadsverksamhet 40 37 45 38 Öka 31
Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,8 5,0 5,0 4,7 Minska 4,9

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 6. Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande

En utbildning av god kvalitet ger ökad kunskap för alla och är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämlikhet. Utbildningen och lärandet ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. All utbildning ska främja och utveckla värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling. En tillgänglig och flexibel vuxenutbildning bidrar till nyanländas integration och möjligheter på arbetsmarknaden.

Utbildningen ska ge barn och elever förutsättningar att minst nå kunskapskraven och nå gymnasieexamen. För att lyckas ges elever förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning genom att deras utveckling och lärande stimuleras i en trygg miljö under hela utbildningskedjan, från förskola till gymnasium. Varje barn ges rätt stöd och stimulans i sitt lärande. Oavsett ålder ges förutsättningar för ett livslångt lärande, ständig utveckling, god livskvalitet, minskade kunskapsklyftor och goda utbildningsresultat.

I fokus 2022–2024 – Likvärdig skola

Alla barn och elever ska, oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning, ges förutsättning för en bra skolgång. Miljön i förskolor och skolor ska vara trygg och präglas av studiero. Varje barn och elev ska ges stöd och utmaningar för att nå sin fulla potential och lämna gymnasieskolan med de kunskaper som krävs för fortsatta studier eller för arbete. Det arbetet påbörjas redan i förskolan. Det innebär att alla medarbetare i Uppsalas förskolor och skolor har ett gemensamt ansvar för framgången i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det behöver också finnas ett sömlöst samarbete mellan verksamheter som arbetar med barn och unga.

Kunskapsresultaten ska förbättras när det gäller andelen elever som blir behöriga till gymnasiet efter årskurs 9. Det påbörjade strategiska arbetet för ökad likvärdighet och förbättrade studieresultat ska fortsätta. För att höja kunskapsresultaten behöver lärarna få fokusera på sitt kärnuppdrag.

I fokus 2022–2024 – Trygghet

Barn och elever ska känna sig trygga i förskola och skola. Förskolan och skolan stärker elevernas förmåga att använda sina kunskaper som invånare i ett demokratiskt samhälle. Genom att aktivt och medvetet arbeta med och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar, kring bland annat mänskliga rättigheter och respekt för och omsorg om såväl individer, närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, är skolan ett viktigt verktyg för att öka tryggheten i samhället.

Uppdrag

18. Stärk likvärdigheten och höj kunskapsresultaten i förskolan, förskoleklass, grundskolor och fritidshem, fritidsklubb och gymnasium. (UBN och KTN)

Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. En viktig förutsättning för det är en ökad andel behöriga lärare samt en ökad andel förskollärare i förskolan. För att stärka likvärdigheten och för att alla elever ska få en utbildning av hög kvalitet behöver kommunen göra fördjupade analyser för att rikta resurser utifrån lokala förutsättningar och identifierade behov. Likvärdigheten ska stärkas både inom och mellan skolor.

19. Verka för att fler barn till utrikes födda föräldrar går på förskola, fritidshem och fritidsklubb. (UBN, AMN och KTN)

Att gå i förskola, fritidshem och fritidsklubb lägger en bra grund för integration och en framtida etablering på arbetsmarknaden. För att locka fler barn samt säkerställa en hög kvalitet på verksamheten behövs fler legitimerade lärare i fritidshemmen. De bidrar till att förbättra förutsättningarna för bra kunskapsresultat i skolan, särskilt för barn till föräldrar med lägre utbildning och barn med utrikes födda föräldrar. När barnen går i förskolan skapas även möjlighet för föräldrar att studera eller arbeta vilket i sin tur främjar etablering. Kommunen behöver identifiera varför inte fler utrikes födda barn går på förskola, fritidshem och fritidsklubb och vidta åtgärder för att åstadkomma en förändring.

20. Utveckla samverkan avseende elever med stort stödbehov. (UBN, SCN och OSN)

En god samverkan mellan olika delar av kommunen är en framgångsfaktor för att skapa ett starkt och effektivt skyddsnät för barn och unga med stort stödbehov. Samverkan, metoder och finansieringsmodeller kan utvecklas för att förbättra förutsättningarna för att barn och unga ska få ett effektivt stöd.

21. Stärk studiero och elevers upplevelse av trygghet i och omkring skolan. (UBN, KTN, SCN, IFN, AMN och Skolfastigheter)

Trygghet och studiero är centralt för hur väl eleverna lyckas nå målen för utbildningen. Alla elever ska känna sig välkomna, bli hörda och sedda. Det kräver ett systematiskt arbete på flera fronter för att störande inslag ska minimeras så att eleverna kan fokusera på lärandet. Arbete ska fokuseras på att aktivt motverka skolfrånvaro och på att skapa en trygg och säker skolmiljö och fritid som är fri från narkotika, hot och våld. Arbetssättet med socialarbetare i skolan ska fortsätta att spridas till fler skolor för att ge barn och unga i riskzon tidiga och samordnade insatser. Olika modeller för finansiering ska undersökas.

22. Öka genomströmningen på SFI-utbildningen. (AMN)

Goda kunskaper i svenska språket är en viktig nyckel för att påskynda integrationen i ett samhälle. Det är många gånger en förutsättning för jobb och etablering på arbetsmarknaden. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver utbildningar utformas utifrån arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Det ska vara attraktivt att studera såväl svenska för invandrare (SFI) som inom vuxenutbildningen. Fullföljd utbildning ska möta de stora rekryteringsbehov som finns inom kommunal sektor och i det privata näringslivet.

En lyckad skolgång

En lyckad skolgång är grunden för människors möjlighet till egen försörjning och att utvecklas som självständiga individer. En lyckad skolgång är också grunden for Uppsalas tillväxt och konkurrenskraft. Att prioritera resurser för att höja skolresultaten och att lyfta de förskolor och skolor som har sämre resultat är den kraftfullaste åtgärd som kan vidtas för en likvärdig skola. I arbetet identifieras hur resurser kan fördelas mellan förskolor och skolor, strategisk kompetensförsörjning och åtgärder för att minska skolsegregationen. Samarbetet mellan alla verksamheter som arbetar för barn och unga ska stärkas för att möta barns och ungas behov utanför skoltid samt vara ett skyddsnät för barn och unga som riskerar att fara illa. Utvecklingen innebär ett ökat områdesorienterat arbete.

För att klara av kunskapsmålen är det viktigt att barn och elever mår bra. En fortsatt utveckling av elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete är prioriterat.

Alla ska ha tillgång till en bra skola

I Uppsala ska man kunna vara trygg med att det finns en bra förskola och skola nära där man bor. Det medför ett behov av att under de närmaste åren utöka antalet platser i förskola med cirka 500 platser och i grundskola med cirka 1500 platser. I det arbetet behöver kommunens lokalförsörjning i egen regi, kommunens hyressättningsmodell och samarbetet med andra aktörer förbättras för att säkerställa att de hyresnivåer som tas ut är rimliga i relation till rådande förutsättningar.

Elever och föräldrar ska fritt kunna välja skola. Uppsala fortsätter utveckla skolvalet för att kunna tillgodose önskemål i så hög utsträckning som möjligt. Kommunala skolor och fristående skolor ska behandlas likvärdigt.

Vuxenutbildning för livslångt lärande

Vuxenutbildningen ska ge förutsättningar för ett livslångt lärande, god livskvalitet och minskade kunskapsklyftor. Vuxenutbildningen ska även tillgodose arbetsmarknadens och samhällets krav på efterfrågad kompetens. Det breda utbudet av kurser och yrkesutbildningar, för både unga och vuxna, behövs för att säkra kompetensförsörjningen inom bristyrken. Med integrerade språk- och yrkesutbildningar där yrkeskurser och svenska språket kombineras kan nyanlända genom vuxenutbildningen ges bra förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

Indikatorer

Tabell 6 Indikatorer till inriktningsmål 6 Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning, nå sin gymnasieexamen och utmanas i sitt lärande.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Grundskoleelever som är behöriga till yrkesinriktade program i gymnasieskolan, kommunala skolor, andel 84 87 87 88 Öka 84
Gymnasieelever med examen inom tre år, kommunala skolor, andel 68 68 71 69 Öka 63
Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel 69 73 73 73 Öka 70
Andel som känner sig trygga i skolan, grundskola, kommunala skolor 93 92 92 92 Öka  
Nyanlända som har slutförd sfi-utbildning inom etableringsperioden (24 månader), andel         Öka  
Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel 81 82 81 81 Öka 86

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 7. Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun och invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet

Uppsalas invånare har möjlighet till ett aktivt liv. Invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet. Alla har rätten att bestämma över sitt liv och styra sin vardag. Stöd, vård och omsorg har god kvalitet och utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Grupper som har störst behov beaktas särskilt och skyddet för utsatta barn stärks.

Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun. Genom äldreambassadörer skapas nya vägar för att fånga upp seniorers perspektiv och önskemål. Aktiviteter för att synliggöra olika möjligheter till engagemang och social samvaro stärks, bland annat med en seniorfestival. Äldreomsorgen ska kännas trygg för Uppsalas äldre och deras anhöriga. Det ska finnas valfrihet för äldre att välja utförare av omsorg, samtidigt som kvaliteten alltid ska värnas. Kvaliteten inom äldreomsorgen ska stå i fokus, både i egen och i upphandlad verksamhet. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av särskilda boendeformer.

Uppdrag

23. Utveckla systematik genom exempelvis språkundervisning och språkmentorer för att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska språket för anställda med behov av det inom vård och omsorg. (ÄLN, OSN och AMN)

Personer som får stöd ska vara trygga i att kunna prata svenska med kommunen i exempelvis en vårdsituation. Genom att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska språket för anställda med behov av det inom vård och omsorg förbättras brukarbemötandet och patientsäkerheten ökar. Systematik ska utvecklas för att säkerställa tillräckliga språkkunskaper i svenska språket bland medarbetare inom vård och omsorg. Det kan till exempel handla om språkundervisning och språkmentorer.

24. Utveckla samverkan för att säkerställa att rätt insatser ges till barn och unga i behov av stöd. (SCN och OSN)

Behov av insats hos barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska fångas tidigt och utformas så att det svarar mot varje individs unika behov. Barn och unga ska få insatser enligt rätt lagstiftning och uppleva sömlösa övergångar från utredning till beslut, insats eller behandling. Kompetens ska delas mellan kommunens organisatoriska delar och ett gemensamt ansvar ska tas för att säkra att inget barn faller mellan stolarna. Den utvecklade samverkan ska bidra till bättre kontinuitet för barn och unga med komplexa stödbehov för att säkerställa att de får rätt stöd från rätt instans vid rätt tillfälle.

25. Säkerställ hög livskvalitet och förutsättningar till att åldras på egna villkor genom en stärkt grundbemanning. (ÄLN)

Välbefinnande och hälsa är två viktiga faktorer som påverkar vår livskvalitet. Försämrad syn, hörsel eller rörlighet kan medföra minskad möjlighet till sociala aktiviteter och annat som tidigare skapat mening i livet. Ofrivillig ensamhet ökar risken för isolering, nedsatt hälsa, demenssjukdomar och psykisk ohälsa, något som förekommer hos många äldre. Det är därför viktigt att äldreomsorgen genom en högre grundbemanning skapar ökade möjligheter till samvaro, gemenskap och erbjuder stöd som bidrar till en meningsfull vardag.

26. Säkerställ hög livskvalitet och förutsättningar till att åldras på egna villkor genom att främja social och digital inkludering. (ÄLN, OSN och KTN)

Den snabba digitala utvecklingen har medfört ett utanförskap för många äldre, där sociala gemenskaper går förlorade. Ofrivillig ensamhet ökar risken för isolering, nedsatt hälsa, demenssjukdomar och psykisk ohälsa, något som förekommer hos många äldre. Uppsala ska motverka ofrivillig ensamhet hos äldre genom en bred satsning för att fler äldre ska få ta del av den digitala utvecklingen.

27. Utreda och införa ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning i ordinärt boende. (OSN)

Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva och bo i en bostad som är anpassad utifrån de egna behoven. Uppsala kommun ska utreda förutsättningar och villkor för att inrätta ett kommunalt bostadstillägg med syftet att kompensera för de merkostnader som funktionsnedsättningen medför i ordinärt boende. Utredningen ska även undersöka utformning och finansiering av ett kommunalt bostadstillägg i särskilda boenden.

Ökade behov

Åldersstrukturen i Uppsala kommun förändras de kommande åren. Antalet barn och ungdomar i skolåldern förväntas öka, men det är i den äldsta åldersgruppen (80+ år) som den största procentuella ökningen väntas ske. Samhällsutveckling och förändrad demografi ställer krav på förändrade och nya insatser. Fler människor överlever sjukdomar och trauman tack vare den medicinska utvecklingen. Det innebär att fler lever med funktionsnedsättning efter behandlad sjukdom och behöver stöd och service för att klara sin vardag.

Ett självständigt liv

Uppsalabor med funktionsnedsättning och deras anhöriga ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet, såväl till stöd som till arbetsmarknaden. Insatser i rätt omfattning och av god kvalitet är viktigt för att verksamheten ska vara socialt och ekonomiskt hållbar. De nationella målen för jämställdhetspolitiken innefattar ett delmål om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Jämställdhetsanalyser behöver därmed integreras i uppföljningen av kommunens vård och omsorg.

Samverkan

Ett aktörsgemensamt förebyggande och hälsofrämjande arbete är en förutsättning för att möta behovet av framtidens hälso- och sjukvårdsbehov. Hälsa- och sjukvård som utförs i kommunal regi står för 25 procent av Sveriges totala hälso- och sjukvårdskostnader. Närvårdssamverkan drivs gemensamt av Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län för att skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa och välbefinnande. Uppsala kommun har ställt sig bakom Regionens målbild för en effektiv och nära vård 2030 samt utveckling av vårdcentrum i länet. Det innebär att kommunen avser att tillsammans med Regionen och övriga kommuner i länet arbeta gemensamt för att uppnå målbilden och skapa förutsättningar för en god, nära och samordnad hälso- och sjukvård.

Samverkan när det gäller boende för äldre och personer med funktionsnedsättning på den ordinarie bostadsmarknaden är särskilt viktigt för att på sikt kunna minska behovet av vård- och omsorgsinsatser. Detsamma gäller samverkan kring hälsofrämjande insatser riktade mot dessa målgrupper. I samverkansarbetet behöver en mängd aktörer, såsom Region Uppsala, Försäkringskassan, civilsamhället och näringslivet inkluderas.

Indikatorer

Tabell 7 Indikatorer till inriktningsmål 7 Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun och invånare med funktionsnedsättning ska uppleva trygghet, frihet och tillgänglighet.

  2017 2018 2019 2020 Mål  R9
Brukare inom äldreomsorg som är nöjda med sin hemtjänst, andel 86 86 86 85 Öka 87
Genomsnittlig väntetid till särskilt boende för 65 år, antal dagar 51 49 33 35 Minska 58
Brukare inom äldreomsorg som är nöjda med sitt särskilda boende, andel 81 78 74 76 Öka 79
Brukare inom daglig verksamhet som alltid trivs på sin dagliga verksamhet, andel 78 57 87 88 Öka 87
Brukarbedömning gruppbostad LSS - Brukare som alltid trivs hemma, andel 88 86 80 81 Öka 84
Brukarbedömning med särskilt service (SoL) -Brukare som alltid trivs hemma, andel 92 77 69 73 Öka 73

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 8. I Uppsala ska ingen lämnas utanför och invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället

Kommunens verksamhet har mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och rättvisa som utgångspunkt. Kommunen stärker förutsättningarna för alla människor i alla delar av samhället. All utveckling ska ske med särskild hänsyn till människor och områden som har sämst förutsättningar. De som står längst utanför idag ska prioriteras.

Kommunen kännetecknas av god service, tillgänglighet och effektivitet i alla kontakter med invånare, företag, organisationer och besökare. Verksamhetens kvalitet utvecklas kontinuerligt utifrån innovationer, omvärldsbevakning och ständiga förbättringar.

Uppsalas invånare, brukare och medarbetare har erfarenheter och förslag om kommunens utveckling och är en resurs som ska tas till vara. Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet.

I fokus 2022–2024 – Trygghet

Uppsala ska vara en föregångskommun där ett aktivt demokratiarbete leder till invånare som förstår hur de kan påverka och hur beslut fattas. Tillit till samhället är en förutsättning för demokratin och det demokratiska samtalet. Genom ett aktivt arbete för ökad kunskap och insatser för att göra alla medborgare delaktiga i demokratin skapas goda förutsättningar för tillit.

Uppdrag

28. Utarbeta en systematik för att skapa likvärdiga möjligheter för invånarna att vara delaktiga i utvecklingen av Uppsala.

En av Agenda 2030:s principer är att ingen ska lämnas utanför. Principen handlar om att göra aktiva val för att nå grupper i samhället som lever i utsatthet, är diskriminerade eller exkluderade. Det är en förutsättning för att kunna nå de 17 globala målen för hållbar utveckling. Alla kommunens verksamheter ska öka sin kunskap och systematiskt arbeta för att möta invånarnas olika behov på likvärdiga villkor. Fokus ska till exempel vara på barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, HBTQ+-personer, nationella minoriteter och nyanlända. Kommunens information ska utformas utifrån klarspråk och vara lättillgänglig så att alla invånare har möjlighet att vara delaktiga i att utforma samhället. Behoven ska vara utgångspunkt när kommunens verksamheter agerar, kommunicerar och prioriterar.

Delaktighet och dialog

Att delta i det som händer i samhället är en rättighet och en förutsättning för demokrati. Invånare i olika delar av kommunen nyttjar sina demokratiska rättigheter i olika grad utifrån ojämlika förutsättningar. Kommunen ska därför utveckla arbetet med att öka alla samhällsgruppers deltagande och när kommunen utvecklar sin verksamhet ska dialog med invånare, civilsamhälle och näringsliv vara centralt. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Uppsala kommun och att hitta rätt information. Kommunen ska kommunicera på rätt sätt med rätt målgrupp. Kommunens främjar digital delaktighet för alla samhällsgrupper och för dialog och samverkan med invånare, näringsliv och besökare utifrån principen om digitalt först. Samtidigt skapas alternativ för de som inte kan ta del av digitalisering och ny teknik.

För att stärka demokratin ska förtroendevalda i Uppsala kommun ges goda förutsättningar att genomföra sitt förtroendeuppdrag. Invånarens möjlighet till insyn i Uppsala kommuns verksamheter säkras genom hög transparens och rättssäkerhet i såväl de demokratiska processerna som den kommunala verksamheten.

Kommunen ska utveckla sina verksamheter och sin service tillsammans med invånare, intressenter och medarbetare. Invånare som hör av sig med synpunkter och felanmälningar ska ses som en möjlighet att förbättra kommunens verksamhet. De ska på ett enkelt sätt kunna följa sina ärenden digitalt. Medarbetares kunskap och erfarenheter bidrar till ständig utveckling av verksamheten. Uppföljning och analys ska användas för att lära.

Allmänna val 2022

Uppsala kommun verkar för ett ökat och jämlikt valdeltagande i 2022 års allmänna val. Underrepresenterade gruppers förutsättningar till deltagande och inflytande i de allmänna valen ska stärkas. Ett aktivt demokratiarbete medför ökad förståelse bland invånarna om hur de kan påverka och hur beslut fattas.

Indikatorer

Tabell 8 Indikatorer till inriktningsmål 8 I Uppsala ska ingen lämnas utanför och invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Medborgare med positiv uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande, andel 43 44 40 42 Öka 40
Medborgare med positiv uppfattning om kommunens bemötande och tillgänglighet, andel 55 56 52 53 Öka 54
Företagarnas uppfattning om kommunens service (NKI) 68 71 72 72 Öka 73
Valdeltagande i senaste kommunvalet, andel   86     Öka 83
Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval, andel   51     Öka 57
Andel kvinnor bland förtroendevalda 44 44 42 43 43 50
Andel kvinnor som är ordförande i nämnder och bolagsstyrelser 37 33 47 47 50  

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Mål 9. Uppsala kommuns ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

Kommunen ska som attraktiv arbetsgivare utveckla ett inkluderande och normkritiskt förhållningssätt. Uppsala ska vara en föregångskommun vad gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Kommunen har ledare som fungerar som kulturbärare i förbättring, förändring och medskapande. Kommunen har medarbetare med rätt kompetens att möta invånare, företag, organisationer och besökare.

Ett aktivt arbete för ett jämställt och hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med bra villkor och utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att både attrahera och behålla medarbetare. I Uppsala gäller lika lön för lika arbete och alla medarbetare har rätt till heltid. I arbetet med kommunens upphandlingar ska de fackliga organisationerna och näringslivsorganisationer involveras för att värna schyssta arbetsvillkor och sund konkurrens.

Uppdrag

29. Stärka den strategiska och operativa kompetensförsörjningen för kommunen som arbetsgivare med fokus på bristyrken. (KS, UBN, ÄLN, OSN, KTN, SCN, AMN och Uppsala Vatten och Avfall)

Kommunen ska arbeta metodiskt med kompetensförsörjning och ha fokus på bristyrken och framtida kompetensbehov. Systematik för kompetensförsörjningsplanering ska införas. Kompetensförsörjning inom brukar-, elev- och verksamhet nära invånare behöver förbättras genom bland annat fortbildning, utvecklingsmöjligheter och karriärbytarspår. Vikarier inom kommunens verksamhet ska i högre utsträckning erbjudas utbildning och validering av behörig kompetens för att kunna få tillsvidareanställning. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen behöver utbildningar utformas utifrån arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Fullföljd utbildning ska möta de stora rekryteringsbehov som finns inom kommunal sektor och i det privata näringslivet.

30. Stärka arbetet med hälsofrämjande arbetssätt och ett hållbart arbetsliv.

Chefer och medarbetare ska uppmuntras till en hälsosam livsstil. Kommunens arbetsmiljöarbete ska i första hand vara hälsofrämjande och förebyggande. Systematik, väl fungerande rutiner och löpande dialog mellan chefer, medarbetare och skyddsombud är en garant för att kommunen ska kunna säkerställa en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Alla medarbetare är medledare när det kommer till sin egen arbetsmiljö och arbetssituation. Medledarskap står för det ansvar för arbetsmiljö och arbetssituation som varje medarbetare, oavsett roll, har. Kommunen ska arbeta för att behålla en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö på lång sikt utifrån nya möjligheter till ett flexibelt arbetsliv i en utvecklad digital miljö, så väl för distansarbete som för digitala samarbetsformer. 

31. Öka kompetensen hos medarbetare inom LSS genom att utreda och genomföra en pilotsatsning med utbildning inom stödpedagogik. (OSN och AMN)

Kommunen ska i samarbete med akademin och andra utbildningsinstitutioner verka för utveckling av yrkeshögskoleutbildning och utbildning av specialpedagoger med inriktning mot LSS och socialpsykiatri samt förbereda för en omfattande och långsiktig vidareutbildning av samtliga medarbetare som jobbar inom LSS. Målsättningen är att alla medarbetare har minst undersköterskeutbildning med stödpedagogisk inriktning eller en stöd/socialpedagogisk yrkeshögskoleutbildning.

Kompetensförsörjningsläget

Uppsalaregionen är en tillväxtregion med god tillgång på arbetskraft inom många områden. Det finns också ett intresse för yrken med hög grad av samhällsnytta. Det ger ett gynnsamt kompetensförsörjningsläge för Uppsala kommun. Men med fler yngre och äldre invånare, fortsatt tillväxt och ökad rörlighet bland befolkningen förändras servicebehovet. På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer och personal inom vårdsektorn. För att möta behovet behöver tillgång till platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL) uppmärksammas. Fler handledare behöver ges möjlighet att utbildas för att ge rätt stöd under utbildningen på en arbetsplats.

Attraktiv arbetsgivare

Att vara en attraktiv arbetsgivare är en av grundförutsättningarna för att kunna erbjuda invånare välfärdstjänster och service av god kvalitet. För att rekrytera och behålla medarbetare och chefer är det viktigt att säkra en hållbar arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter. Redan i dag är vissa kompetenser svåra att rekrytera, bland annat inom skola, teknik samt vård och omsorg. Det finns också potentiella medarbetare som står långt från arbetsmarknaden som med rätt förutsättningar kan bidra. En betydande resurs finns bland nyanlända om de ges språkstöd och utbildning.

För att attrahera morgondagens medarbetare behöver kommunen öppna upp fler vägar in till många yrkesområden. Praktik, verksamhetsförlagd utbildning och studentmedarbetarskap ska användas för att marknadsföra kommunen på kort och lång sikt. Parallellt behöver kommunen jobba mer systematiskt för att engagera, motivera och utveckla medarbetare. Det kräver både ett strukturerat och kreativt arbete med kompetensplanering. Möjligheterna till egen utveckling kommer bli allt mer intressant för framtidens medarbetare. När servicekraven förändras med värderingsförskjutningar och mångfald, så förändras och diversifieras också vad som är attraktivitet ur ett yrkes- och karriärperspektiv.

En inkluderande och jämställd arbetsplats

I egenskap av den största arbetsgivaren i regionen ska kommunen vara en förebild när det gäller att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Kommunen ska utmärka sig vad gäller jämställda löner, arbetsvillkor och möjligheter för alla att delta på arbetsmarknaden. Heltid är nödvändigt för att främja jämställdheten i samhället, då kvinnor står för merparten av ofrivilligt deltidsarbete. Krafttag ska tas mot uppdelade arbetsdagar.

Nuvarande och kommande medarbetare ska möta en arbetsgivare som tar väl tillvara på den mångfald som samhället erbjuder. Kommunen ska vara inkluderande, normkritisk och erbjuda en rättvis, jämställd arbetsplats där frisknärvaron ska öka. Ett aktivt, förebyggande arbete för ett hållbart arbetsliv där god social och organisatorisk arbetsmiljö kombineras med attraktiva villkor och goda utvecklingsmöjligheter lägger grunden till förmågan att behålla rätt kompetenser över tid.

Räddningspersonal i beredskap

En viktig del i utvecklingen av räddningstjänsten är möjligheten att rekrytera medarbetare i beredskapstjänst. Möjligheterna att kombinera annan anställning i kommunen med att vara räddningspersonal i beredskap (deltidsbrandman) ska tas tillvara.

Indikatorer

Tabell 9 Indikatorer till inriktningsmål 9 Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala.

  2017 2018 2019 2020 Mål R9
Hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex 77 77 78 79 Öka 79
Kvinnors medianlön som andel av mäns medianlön, kommunorganisatoriskt 100 101 101 102 100 101
Medarbetare som har många (6 eller fler) frånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna, andel 10 12 15 18 Minska  
Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, andel 6,9 6,3 6,4 7,7 Minska 8,0
Antal utexaminerade undersköterskor från kommunal vuxenutbildning     348 241 Öka  

Indikatorsvärdena fördelade på kön samt uppgifter om källa framgår i bilaga 12. (PDF, 114 KB)

Styrdokument

Se bilaga 14 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen (PDF, 51 KB)

Ekonomiska förutsättningar

Den globala ekonomin studsar tillbaka

I slutet av 2019 präglades prognoserna för den globala ekonomin av stor osäkerhet främst på grund av en geopolitisk oro och en befarad vändning av konjunkturen i USA. Årsskiftet 2019 till 2020 drabbades världsekonomin dock hårt av pandemin men till skillnad från tidigare kriser orsakades inte denna kris av underliggande obalanser i ekonomierna utan av åtgärder för att begränsa en pandemi.

Trots nedgången i den ekonomiska aktiviteten 2020, som saknar motstycke i modern tid, återhämtades efterfrågan oerhört snabbt redan under andra halvan av första pandemiåret både i Sverige och globalt. De ekonomiska stimulanserna världen över har spelat en avgörande roll för återhämtningen. En rad flaskhalsproblem för global handel och tillverkningsindustrin har dock delvis stört den starka globala återhämtningen.

Bedömningen är dock att flaskhalsproblemen kommer att klinga av under 2021 vilket talar för en fortsatt uppgång för global industri. Därtill är investeringstakten relativt hög på flera håll i världsekonomin, vilket kommer att gynna återhämtningen och därmed den svenska exporten. Kraftiga finanspolitiska åtgärder i USA och en minskad smittspridning förväntas leda till att världsekonomin fortsätter att återhämta sig under 2021 och 2022.

Hur väl världsekonomin återhämtar sig är dock avhängigt av hur snabbt vaccinationskampanjerna fortskrider. Vaccinationsprogrammen betraktas hittills som en stor framgång och även om vaccinationstempot av olika skäl går ner på sina håll, fortsätter programmen att rulla. På global nivå nås därmed en gradvis allt högre motståndskraft mot viruset varför följdverkningarna av den senaste tidens stora smittvåg anses vara förhållandevis milda i vårdbelastning och dödsfall. Restriktionerna bedöms därför fortsätta att mildras på global nivå under hösten 2021 och 2022, även om perioder av skärpningar inte kan uteslutas i vissa regioner.

Den svenska ekonomin återhämtar sig snabbare än beräknat

Den fortsatt relativt starka ekonomiska tillväxten bland Sveriges viktigaste handelspartners innebär att marknaden för den svenska exportnäringen beräknas växa jämförelsevis snabbt under 2022. Leveransproblemen och bristen på insatsvaror förväntas gradvis klinga av och exporten bedöms ge ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Därtill leder det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin, en fortsatt stor efterfrågan på bostäder och omfattande offentliga investeringar till att även investeringarna växer snabbt under 2022.[1]

Tabell 10 Ekonomiska nyckeltal, procentuell förändring.

  2020 2021 2022 2023 2024
BNP* -3,0 4,6 3,9 1,6 1,5
Arbetade timmar* -3,8 2,3 4,0 1,0 0,2
Arbetslöshet 8,3 8,9 7,6 7,0 7,0
Timlön** 2,1 2,9 2,5 2,8 3,1
Inflation, KPIF 0,5 2,3 2,1 2,1 2,0
Inflation, KPI 0,5 2,1 2,0 2,1 2,3

*Kalenderkorrigerad.
**Enligt konjunkturlönestatstiken.
Källa: Konjunkturinstitutet sep 2021.

De relativt sett omfattande åtgärderna i budgetpropositionen 2022 förväntas ge en betydande efterfrågestimulans till ekonomin. Bland annat får hushållen sänkta skatter och ökade transfereringar, vilket stimulerar konsumtionen, samtidigt som ökade statsbidrag till kommuner och regioner och statliga satsningar driver på offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Sammantaget innebär detta att BNP fortsätter att växa i hög takt 2022, om än lite långsammare än 2021.

Den ekonomiska nedgången de senaste två åren har medfört en tydlig dämpning på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta bedöms öka relativt långsamt, bland annat som följd av en ökande medelarbetstid. Den höga genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt leder till att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir något högre än normalt mot slutet av 2022. Enligt Konjunkturinstitutet kan arbetslösheten inte varaktigt falla lägre än 7,0 procent utan att det på sikt leder till att löner och priser ökar allt för snabbt.

Att ekonomin för närvarande är stark i kommunerna och regionerna är en följd av de pandemirelaterade tillfälliga tillskotten i form av generella statsbidrag. På sikt faller nivån på statsbidragen och de långsiktiga ekonomiska utmaningarna som drivs av den åldrande befolkningen, integrationens utmaningar och behovet av en digital/strukturell omställning blir allt mer påtagliga.

Uppsala kommuns ekonomi

Återhämtningen ger tillfälligt hög skatteunderlagstillväxt 2022

År 2020 ökade skatteunderlaget i Uppsala med 3,14 procent, en tillväxttakt som blev lägre än prognostiserat vilket har en negativ inverkan på kassaflödet 2022 i form av en negativ slutavräkning. I riket ökade skatteunderlaget 2020 med 2,1 procent. Detta är en inbromsning jämfört med 2018 och 2019, vilket främst beror på att lönesumman, inklusive permitteringslöner vid korttidsarbete, enbart ökade med cirka 1 procent. Detta kompenserades dock delvis av en kraftig ökning i arbetslöshetsersättning och sjukpenning främst till följd av tillfälliga åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin.

Efter konjunkturnedgången andra kvartalet 2020 rekylerade ekonomin starkt upp vid tredje kvartalet 2020. Minskad spridning av covid-19 och lättade pandemirestriktioner under sommaren bidrar till att återhämtningen tar fart rejält det tredje kvartalet 2021 vilket förklarar prognosen på cirka 4,3 procent för skatteunderlagstillväxten. År 2022 väntas en tillfälligt stark skatteunderlagstillväxt till följd av en stadig konjunkturåterhämtning med ihållande stor ökning av arbetade timmar. Därefter beräknas arbetade timmar att öka i långsammare takt eftersom arbetsmarknaden under 2023 väntas nå konjunkturell balans.

Tabell 11 Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring.

  2020 2021 2022 2023 2024
Regeringen, sep 2,1 4,3 3,8 2,8 2,8
SKR aug 2,1 3,7 3,6 3,4 3,1
SKR april 2,2 3,2 4,2 3,3 3,1
Regeringen, apr 2,0 3,2 3,6 3,4 3,0
SKR feb 2,2 3,0 4,1 3,5 3,2

Källa: Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner.

För 2022 beräknas Uppsala kommuns intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning till 14 098 miljoner kronor, varav 12 346 miljoner kronor i skatteintäkter,         1 378 miljoner kronor i generella statsbidrag och utjämning och 374 miljoner kronor i kommunal fastighetsavgift. Jämfört med budget för 2021 beräknas skatteintäkterna öka med 907 miljoner kronor motsvarande 7,9 procent. Merparten av förändringen i skatteintäkter förklaras av de försämrade konjunkturutsikterna som rådde hösten 2020 och som påverkade prognosen för 2021. Konjunkturen har dock visat en stark återhämtning under 2021 och skatteunderlagsutvecklingen har reviderats upp rejält.

Generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 183 miljoner kronor lägre än budget 2021, vilket huvudsakligen förklaras av en sänkning av de generella statsbidragen med 148 miljoner kronor och en halvering av införandebidraget till 78 miljoner kronor. Inkomstutjämningsbidraget beräknas emellertid bli 93 miljoner kronor högre, vilket förklaras dels av en uppreviderad skatteunderlagstillväxt i riket, dels av en nedgång i Uppsalas skattekraft i förhållande till rikets enligt beskattningsutfallet för inkomståret 2020. En försämring i LSS-utjämningen innebär 36 miljoner kronor i högre utjämningsavgift än budgeterat för 2021. Kostnadsutjämningsavgiften och intäkterna från fastighetsavgiften beräknas bli 19 respektive 6 miljoner kronor högre jämfört med budget för 2021.

Utöver generella statsbidrag och utjämning tillkommer ytterligare statlig finansiering i form av tillfälliga riktade statsbidrag som aktivt ska sökas av berörda nämnder. De riktade statsbidragen kommer med uppdrag och ställer därför krav på anpassning av verksamheten vilket ofta resulterar i ökade kostnader långt efter att dessa tillfälliga statsbidrag har upphört. År 2020 blev nämnderna beviljade riktade statsbidrag om totalt 841 miljoner kronor, vilket motsvarade drygt 5 procent av kommunens samlade intäkter. För 2021 prognostiseras riktade statsbidrag om 735 miljoner kronor, varav 110 miljoner avser finansiering av asyl- och flyktingmottagning, vilket är en halvering av nivån 2020.

För år 2021 räknar SKR med att kommunernas kostnader ska öka med 1,9 procent i fasta priser. Det är väsentligt högre än de senaste årens utveckling och bygger på en viss återhämtning inom verksamheter som begränsats under pandemin samt stora statliga tillskott till äldreomsorgen, vuxenutbildningen och grundskolan. Inom äldreomsorgen dämpas dock kostnadsökningen något av att efterfrågan fortsatt är lägre än normalt.

Måttlig pris- och löneutveckling

I beräkningen av resursbehoven i Mål och budget 2022–2024 har aktuell Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) använts. Prisindex räknas utifrån prisförändringen på arbetskraft innevarande år, SKR:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Bedömningen för kommande år baseras på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKR:s prognos samt beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.

Tabell 12 Prisindex för kommunal verksamhet, procentuell förändring.

  2019 2020 2021 2022 2023 2024
Personalkostnad 2,6 2,1 2,2 2,3 2,0 3,1
Övrig förbrukning 2,9 0,8 2,1 1,8 2,0 2,1
Prisindex kommunal verksamhet 2,7 1,7 2,2 2,2 2,0 2,8

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner, augusti 2021

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning SKR:s prognos för KPIF, dvs. konsumentprisindex med fast ränta, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Prognosen för konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) är tillfälligt förhöjd för 2021 då slutna avtal pekar mot en något högre löneökningstakt. Inflationen väntas falla tillbaka 2022, samt i flera år ligga vid Riksbankens mål om 2 procent. Till följd av det låga resursutnyttjandet väntas dock inte någon betydande löneökning de kommande åren. Det relativt höga prisläget 2024 avspeglar osäkerheten i de samhällsekonomiska prognoserna.

Uppsalas ekonomiska ramar 2022–2024

Den ekonomiska ramen för 2022–2024 bygger på beslutad ram för verksamhetsåret 2021 enligt Mål och budget 2021–2023 efter att de ettåriga satsningarna har räknats bort. Inför Mål och budget 2021–2023 genomgick resursfördelningen en förändring där demografiuppräkningen begränsas till att enbart gälla de pedagogiska verksamheterna och äldreomsorgen. Demografiuppräkningen till övriga verksamheter har ersatts med politiska prioriteringar samt riktade satsningar som tar sin utgångspunkt i respektive nämnds behovsanalys. Samtliga nämnder får en enhetlig prisuppräkning enligt SKR:s i augusti prognostiserade prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Prisuppräkningen uppgår till 2,2 procent för 2022 samt 2,0 och 2,8 procent för 2023 respektive 2024.

Demografiuppräkningen för de pedagogiska verksamheterna och äldreomsorgen uppgår sammanlagt till 0,6 procent för 2022 och 1,1 procent för 2023 och 2024. Den relativt låga uppräkningen 2022 beror på att det faktiska antalet barn 2020 samt prognosen för 2021 i den nya befolkningsprognosen från maj 2021 blev lägre än tidigare prognostiserat.

Efter demografi- och prisuppräkningar har ramen justerats ned med ett effektiviseringskrav om 0,3 procent i genomsnitt för 2022. Utbildningsnämnden och äldrenämnden har inte fått några effektiviseringskrav för 2022. Effektiviseringskravet fördelar sig med 1,0 procent för omsorgsnämnden med undantag för verksamheten enligt LSS som inte har något effektiviseringskrav samt 0,5 procent för socialnämnden. För kommunstyrelsen och övriga nämnder uppgår effektiviseringskravet till 1,0 procent. För de gemensamma nämnderna, räddningsnämnden och överförmyndarnämnden, uppgår effektiviseringskravet till 0,8 respektive 3,0 procent. För planperioden har samtliga nämnder med undantag för de gemensamma nämnderna och valnämnden fått 1,4 procent 2023 och 2,0 procent 2024 i effektiviseringskrav.

För 2022 budgeteras kommunens resultat landa på 315 miljoner kronor motsvarande 2,2 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning, och för hela planperioden 2023 och 2024 uppgår resultatet årligen till 2,0 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. För att kunna möta framtidens utmaningar, inte minst de demografiska, behövs en ekonomisk hållbarhet. Den ekonomiska planeringen för planperioden har därför fokus på ekonomisk styrning i syfte att stärka Uppsala kommuns finansiella ställning både på kort och lång sikt. Detta har åstadkommits dels genom en omfördelning av resurser i enlighet med behovsförändringen, dels genom en anpassning av kostnaderna till Uppsalas strukturella förutsättningar.

Cirkeldiagram f&ouml;rdelning ekonomiska ramen 2022

Figur 4 Fördelning av den ekonomiska ramen för 2022, andel av totalen i procent.

Inför 2022 har redovisningen av riktade statsbidrag som tidigare togs emot i finansförvaltningen och ingick i ramfördelningen till berörda nämnder förändrats. Statsbidragen för maxtaxa och för kvalitetssäkrande åtgärder för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg har från 2022 förts över till utbildningsnämnden. På samma vis har statsbidraget för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer förts över till äldrenämnden och omsorgsnämnden. När dessa förändringar beaktas har ramfördelningen 2022 jämfört med 2021 ökat med 688 miljoner kronor motsvarande 5,3 procent. I figuren ovan presenteras de ekonomiska ramarna för verksamhetsåret 2022.

Särskilt riktade insatser, gemensam verksamhet och politisk verksamhet har fått de största procentuella ökningarna. Inom särskilt riktade insatser avsätts huvudsakligen medel för arbetsmarknadsanställningar för prioriterade målgrupper samt ökad närvaro i Gränby, Stenhagen och Sävja. Inom ramen för gemensam verksamhet finns förstärkt satsning på ekologisk mat inom vård- och omsorg, klimatneutralt 2030 samt ökad grundbemanning av kontaktcenter. Den politiska verksamheten får ökade resurser för genomförande av riksdagsval som bland annat innebär tillämpning av ny vallag för skydd av valhemligheten.

Den samlade ramen till de pedagogiska verksamheterna utökas med 208 miljoner kronor. Utöver ramökningen tillförs även verksamheterna riktade statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder och maxtaxa motsvarande cirka 56 miljoner kronor vilket tidigare ingick i ramfördelningen. Total tilldelning inklusive riktade statsbidrag är 264 miljoner kronor. Särskilda satsningar görs för införande av strukturersättning till fritidshem, återhämtning av förlorad undervisningstid på grund av pandemin samt en allmän utökad budgetram. Ökad efterfrågan på vuxenutbildning tillgodoses och resurser tillförs även till en finansieringsmodell för elever i särskild undervisningsgrupp eller resursskola.

Ramen till verksamheterna inom vård och omsorg har utökats med 146 miljoner kronor. Utöver ramökningen tillkommer drygt 73 miljoner kronor i riktade statsbidrag för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer vilket år 2021 ingick i ramfördelningen. Total tilldelning inklusive riktade statsbidrag är 219 miljoner kronor. Satsningen på utbyggnad av LSS-bostäder fortsätter. Trygghetssatsningar som riktade förebyggande och trygghetsskapande åtgärder mot bland annat droger och kriminalitet lyfts fram. Därtill avsätts också medel för ett ökat fokus på hedersrelaterat våld och förtryck samt satsning på avhopparverksamhet kopplat till Sluta skjut.

Finansiella mål

Uppsala kommuns finansiella mål styr mot stärkt balansräkning och hållbar ekonomisk tillväxt. Det årliga resultatet ska vara minst två procent av kommunens skatter, generella stadsbidrag och utjämning. För att nå resultatmålet är det viktigt att följa upp nettokostnadsutvecklingen[2]. Under flera år har Uppsala kommun arbetat med att anpassa nettokostnadsnivån till referenskostnaden, den nettokostnad som betingas av kommunens strukturella behov[3]. Det arbetet har gett resultat. Det är angeläget att fortsätta ha fokus på nettokostnadsutvecklingen och effektiviseringsarbetet för att säkerställa att kostnaden för den demografiska utvecklingen inte överstiger det framtida skatteunderlaget. Nettokostnadsutvecklingen följs därför som en indikator för nämndernas samlade ekonomi.

Soliditet är ett mått på en organisations långsiktiga betalningsförmåga och ju högre självfinansiering av investeringar desto högre soliditet. Soliditet är ett av de mått som kreditgivare analyserar och som påverkar möjligheten att erhålla förmånliga lånevillkor. Effekterna av arbetet med genomlysning och ändrad redovisning av exploateringsverksamheten och andra redovisningstekniska transaktioner medförde att soliditeten ökade till 25 procent år 2020 och överträffade därmed målet på 19–21 procent. Ambitionsnivån är att fortsätta stärka soliditeten. Målet är därför att under perioden 2022–2024 nå en soliditet för kommunkoncernen, inklusive pensionsåtagande, inom ett intervall om 25–27 procent.

En stor del av kommunkoncernens investeringar lånefinansieras. Det är därför viktigt att ha kontroll på låneskuldens nivå och utveckling. Med en hög låneskuld utsätter sig kommunen för en högre risk om marknadsräntorna ökar. En ökad låneskuld medför också att kapitalkostnaderna ökar och tar en allt större del av det ekonomiska utrymmet. För planperioden och även den tidsperiod som följer efter år 2024 finns det behov av stora och angelägna investeringar för att nå Uppsalas långsiktiga mål om tillväxt, fler bostäder och fler arbetstillfällen. Dessa investeringar behöver komma till stånd utan att de driver höga kapitalkostnader och tränger undan finansieringen av annan kommunal verksamhet. För det krävs ytterligare samordning och effektivare investeringsprocesser kombinerat med innovativa lösningar, i syfte att säkerställa investeringsbehoven samt minimera investeringsnivåer och låneskuldens utveckling. Beslutade och planerade avyttringar av delar av kommunens fastighetsbestånd kommer också få effekt på låneskuldens utveckling. Då avyttringarna kommer ske under en längre period behöver målet för låneskulden vara mer långsiktigt och ses över hela planperioden. Målet är därför att kommunkoncernens låneskuld per invånare över tid inte ska öka mer än fem procent årligen.

Vid inledningen av 2021 inrättade kommunfullmäktige en resultatutjämningsreserv (RUR) i Uppsala kommun genom att tillföra den 660 miljoner kronor av överskottet för 2020. RUR ger kommuner och regioner en möjlighet att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Med reserven utökas kommunfullmäktiges förutsättningar att bedriva en mer långsiktig ekonomi- och verksamhetsstyrning än balanskravets fokus på ett kalenderår i taget. När balanskravet riskerar att inte uppfyllas till följd av en svag utveckling av skatteunderlaget kan kommunfullmäktige besluta att ta medel i anspråk från resultatutjämningsreserven inom ramen för ordinarie budgetärende eller under ett pågående verksamhetsår. RUR regleras i kommunallag (2017:725) och Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning medan hur medel får tillföras till och ianspråktas från resultatutjämningsreserven regleras av kommunfullmäktiges (KSN-2020-02685).

I september 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare att bedöma om nuvarande regelverk för ekonomisk förvaltning i kommunallagen utgör en bra grund för en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Den 22 september överlämnade utredaren sitt betänkande som bland annat föreslår att det nuvarande begreppet ”god ekonomisk hushållning” i kommunallagen ersätts med ”god kommunal hushållning”. Begreppet innebär att verksamheten ska vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet inom de gränser som ekonomin sätter. Vidare föreslås ett tioårigt rullande program för god kommunal hushållning där mål och riktlinjer för ekonomin sätts upp samt uppdateras minst vart fjärde år. Utredningen föreslår en skärpning av regelverket kring balanskravet samt ytterligare justeringsposter i balanskravsutredningen, bland annat för intäkter från exploateringsverksamhet och kostnader med direkt koppling till sådana intäkter. Betänkandet föreslår även en möjlighet att överskott kan sparas i en så kallad resultatreserv för att användas under senare år. Samtidigt föreslås att resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas och ersätts med ett garantibidrag, en statligt finansierad inkomstgaranti vid djupare konjunkturnedgångar. Kommunfullmäktiges nio inriktningsmål samt de finansiella målen inom ramen för inriktningsmål 1, Uppsala ska ha en jämställd och hållbar ekonomi, är i linje med föreslagen i betänkandet.

Uppsala kommuns finansiella mål

1. Ekonomiskt resultat, kommun

  • Minst två procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

2. Soliditet, kommunkoncern, inklusive pensionsåtagande

  • Soliditeten ska under perioden stärkas, inom ett intervall om 25–27 procent.

3. Låneskuld per invånare

  • Skuldutvecklingen ska begränsas och över tid inte öka mer än fem procent årligen.

Investeringar

Ett hållbart och växande Uppsala med fler arbetstillfällen förutsätter en fungerande bostadsmarknad och en utveckling av infrastruktur. För att möta utvecklingen och Uppsalas snabba tillväxt krävs en långsiktig plan och strategi för kommunkoncernens kommande investeringar. Investeringar möjliggör för Uppsala att växa, men är också nödvändiga för att upprätthålla befintlig infrastruktur.


[1] Konjunkturläget, september 2021
[2] Nettokostnad är nämndernas kostnader som ska finansieras med egna medel, dvs. skatter, generella statsbidrag och utjämning.
[3] Referenskostnaden beräknas under samma premisser som standardkostnaden men med de faktiska nettokostnaderna för riket och kommunens strukturella förutsättningar för det aktuella kostnadsåret. Standardkostnad är en statistisk beräknad förväntad nettokostnad som ligger till grund för den kommunala kostnadsutjämningen.

Nämnder

Arbetsmarknadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Arbetsmarknadsnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsmarknadsinsatser. I sitt ansvar som utbildningsnämnd ansvarar arbetsmarknadsnämnden för kommunal vuxenutbildning och fullgör kommunens ansvar inom etableringen i genomförandet av samhällsorientering för nyanlända. Ansvaret som socialnämnd omfattar ansvar för ekonomiskt bistånd, ansvar för kommunens mottagande av nyanlända och övriga etableringsinsatser. Nämnden ansvarar därutöver för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning och nämnden företräder kommunen i Samordningsförbundet Uppsala län.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 135 (PDF, 135 KB)

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, byggande, drift och underhåll av gator, torg, parker, parkering, hamn, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Nämnden ansvarar även för kommunens naturreservat, övriga friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Inom nämndens område finns även ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och trafikfrågor.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 136 (PDF, 135 KB)

Idrotts- och fritidsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för äldres tillgång till fysisk aktivitet samt planering och utveckling av barn- och ungdomsidrott liksom bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden hanterar upplåtelse av inhyrda och egenägda lokaler och anläggningar för idrotts- och fritidsverksamhet. Nämnden ansvar även för folkhälsa utifrån perspektivet fysisk aktivitet. Samverkan sker med föreningar och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 138 (PDF, 135 KB)

Kommunstyrelsen

Ansvar- och verksamhetsområde

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet, inklusive de gemensamma nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfull­mäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs. Uppsala kommun ska ge de som bor, verkar och besöker Uppsala välfärdstjänster och service av god kvalitet och för att klara av att tillgodose dessa behov är det nödvändigt att ständigt utveckla arbetssätt, organisation och medarbetare. För att utveckla en modern och effektiv förvaltning har Uppsala kommun en centraliserad stabsorganisation som leder och stödjer nämnder och bolag.

Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden som exempelvis social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet inkluderande det näringslivspolitiska arbetet. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, kommunikation, upphandling, lokalförsörjning, mark och exploatering, landsbygdsfrågor, samt kris och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor. Kommunstyrelsen leder och utvecklar även gemensam service inom områdena måltid, städ, transporter och kundservice.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 139 (PDF, 135 KB)

Kulturnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter och ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskolor. Kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 142 (PDF, 135 KB)

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, strålskyddslagen, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, spellagen, lagen om tobak och liknande produkter, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten. Arbetet bedrivs genom tillsyn, tillståndsprövning, kontroll och förrättningar. Nämnden arbetar också förebyggande genom att sprida information, ge råd och anvisningar.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 143 (PDF, 135 KB)

Namngivningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostads­områden, vägar, broar och allmänna platser.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 144 (PDF, 135 KB)

Omsorgsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar även för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Omsorgsnämndens hälso- och sjukvårdsansvar avser personer som fyllt 17 år och inträder där vårdbehovet uppgår till mer än 14 dagar.

Nämndens budget se bilaga 9. sidan 145 (PDF, 135 KB)

Plan- och byggnadsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för beslut och rådgivning enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 146 (PDF, 135 KB)

Räddningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, där Uppsala kommun är värdkommun. Räddningsnämnden styrs av alla tre kommuner främst genom ett avtal mellan kommunerna, ett reglemente och ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa styrdokument är antagna av alla tre kommuners kommunfullmäktige. De avsnitt i Mål och budget som berör räddningsnämnden är framtagna i samråd med Tierp och Östhammars kommuner.

Räddningsnämnden ansvarar för att bedriva en effektiv räddningstjänstverksamhet i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Kommunstyrelserna i alla tre kommuner har en uppsyningsplikt över den gemensamma nämnden. Fullmäktige i alla tre kommuner har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordförande, vice ordförande och anställda i den gemensamma nämnden är skyldiga att lämna upplysningar vid alla tre kommuners fullmäktigesammanträden. Ledamöter i alla tre kommuners kommunfullmäktige får ställa interpellationer eller frågor till nämndens ordförande. Nämnden ska också granskas av revisorer från alla tre kommuner. Hela rättsfiguren kan karaktäriseras som en hybrid, invävd i alla tre kommuner med en stark karaktär av egenregiverksamhet. Nämndens verksamhet omfattar olycksförebyggande verksamhet, tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll, räddningsinsatser och olycksutredning enligt lagen om skydd mot olyckor. Nämndens verksamhet omfattar också tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden ska stödja andra nämnder i alla tre kommuner inom sitt kompetensområde.

Nämnden har fem inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor:

  • Den enskilde har förmåga och vilja att ta ansvar för sitt brandskydd.
  • Riskgrupper har ett bra brandskydd.  
  • Samhället byggs hållbart avseende brandskydd och riskhänsyn.
  • Räddningstjänsten har stark förebyggande och operativ förmåga med kompetens och teknik som är anpassad utifrån riskbilden.
  • Räddningstjänsten har en god förmåga att verka vid kriser, höjd beredskap och krig.

Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommunövergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

Nämndens budget utgår från en årlig uppräkning av kommunbidragen med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexet är framtaget av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Efter uppräkning kan nämndens budget sänkas eller höjas beroende på exempelvis rationaliseringskrav, uppdrag och förändrade lokalhyreskostnader.

Nämndens budget se bilaga 9. sidan 147 (PDF, 135 KB)

Socialnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar (inte ekonomiskt bistånd). Det inkluderar stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar, samt stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, socialt utsatta EU-medborgare, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande ANDTS-arbete.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 148 (PDF, 135 KB)

Utbildningsnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Utbildningsnämnden har ett samlat ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola. Nämnden har därmed ansvar för att alla barn och ungdomar boende i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående förskola och skola, samt för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 149 (PDF, 135 KB)

Valnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kommunallagen samt lagen om kommunala folkomröstningar eller liknande förfaranden. Det innebär att Uppsala valnämnd är lokal valmyndighet och bland annat utser och utbildar röstmottagare, beslutar om vallokaler, arrangerar förtidsröstning och svarar för den preliminära räkningen av rösterna på valkvällen.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 150 (PDF, 135 KB)

Äldrenämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende till personer 65 år och äldre, i de fall personerna har behov av sådana insatser på grund av ålder, sjukdom eller nedsatt fysisk funktionsförmåga. I detta ansvarar nämnden för uppgifter enligt socialtjänstlagen samt det kommunala ansvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 151 (PDF, 135 KB)

Överförmyndarnämnden

Ansvar- och verksamhetsområde

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för samtliga kommuner i Uppsala län. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun.

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Nämndens budget se bilaga 9, sidan 152 (PDF, 135 KB)