
Den nya lagen omfattar till exempel alla kommuner och regioner och innebär bland annat ökade krav på att
Den nya lagen lägger stor vikt på ledningens ansvar i de verksamheter som är berörda.
Samhällsorganisationer som kommuner är en större måltavla för cyberangrepp nu än tidigare. Det är både grupper som vill tjäna pengar och grupper som vill skada samhället som utför attacker.
– I vår digitala värld blir konsekvenserna av cyberangrepp väldigt stora. Flera kommuner har blivit utsatta för cyberangrepp på senare år. Det har orsakat stor skada på de utsatta kommunernas förmåga att utföra sitt uppdrag. Oavsett vad gruppen som utfört attacken vill, så är kostnaderna för att komma till rätta med skadorna väldigt stora. Det skadar dessutom invånarnas förtroende för samhället, säger Robert Reineck, chef för informations- och cybersäkerhet, Uppsala kommun.
Uppsala kommun har under flera år arbetat med att öka cybersäkerheten. Bland annat med tanke på NIS2-direktivet. Det är direktivet som EU tagit fram som ligger till grund för den nya cybersäkerhetslagen.
– Det går aldrig att skydda sig helt. Men vi har under flera år arbetat för och styrt mot en högre cybersäkerhet. Det har vi gjort på alla nivåer, inte bara genom tekniska åtgärder. Vi har också arbetat med ledningsansvar och med vår organisation. Bland annat genom utbildning av all personal och aktiviteter som riktats till ledningen i förvaltningar och bolag, säger Lisbet Holmberg Stark, CIO, Uppsala kommun.
Här kan du läsa mer om cybersäkerhetslagen på regeringens webbplats
Cyberlagen bygger på NIS2-direktivet. Det är ett direktiv från EU som ställer krav på medlemstater att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur. Det handlar till exempel om energi, transport, hälso- och sjukvård och offentliga förvaltningar. Direktivet kräver också att medlemsstaterna i EU skapar egna myndigheter som kan besluta om påföljder (till exempel böter) för att se till att lagen följs.
Du kan läsa mer NIS2-direktivet på Myndigheten för civilt försvars webbplats