Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Uppsala kommun vill utveckla två intressanta platser, Främre Boländerna och Ulleråker, i pågående stadsutvecklingsprojekt. Vi söker tvärsektoriella team som har projektidéer för att utveckla platserna genom kulturella processer. Utlysningen är öppen på nationell nivå fram till 31 mars 2026.
Inom Uppsala kommun lyfts kulturdriven stadsutveckling och platsutveckling fram som ett strategiskt område för innovation, samarbete och utforskande.
Kommunen vill nu prova hur konstnärliga och kreativa praktiker kan påverka, fördjupa och utmana synen på platsers identitet, användning och framtid, genom en nationell utlysning.
Syftet med utlysningen är att aktivera två utvalda platser genom kulturella processer. Det kan handla om publika event, undersökningar, skapande av mötesplatser, tillfälliga gestaltningar eller annat som kan bidra till att utveckla upplevelsen av platsen på ett överraskande och tankeväckande sätt.
Utlysningen är öppen för sökande med en bred tvärsektoriell samverkan och med verksamhet i Sverige.
Professionella kulturaktörer inom olika konstformer kan söka, gärna i tvärsektoriella team som kombinerar kulturell kompetens med andra perspektiv och discipliner.
Två platser i rörelse är utvalda – där nybyggnation möter äldre bebyggelse, där urbana och rurbana transformationer sker i realtid och där nya berättelser behöver få ta form.
Främre Boländerna är en av Uppsalas mest expansiva stadsomvandlingar i närheten av centralstationen. Stadsdelen kännetecknas av en blandning av äldre industribyggnader, nya satsningar på kontor och laboratorier samt ett växande inslag av kreativa verksamheter. Kommunens vision för Främre Boländerna är att området ska utvecklas till en levande verksamhets- och kunskapsmiljö med fokus på innovation, arbetsplatser, utbildning och kultur. Nya stråk och mötesplatser ska skapa en mer sammanhängande stadsstruktur, samtidigt som utvalda delar av de äldre industrimiljöerna bevaras.
Den aktuella tomten längs Säbygatan är idag tomställd och saknar aktiv verksamhet men kommer på sikt att bebyggas med kontorslokaler. Tomten ägs av Vectura Fastigheter. Den fungerar i nuläget främst som en del av det större verksamhetsområdet och ligger i ett läge där omvandlingsprocessen är särskilt tydlig: äldre byggnader står kvar i närheten samtidigt som nya kontor och lokaler planeras.
I grannfastigheten kommer konstnärsgruppen Haka driva Köttinspektionen Konst med utställningar och residensverksamhet under 2026. Säbygatan har fått sitt namn efter Säby gård i Danmarks socken som ligger cirka 7 km från platsen.
Främre Boländerna har på kort tid fått en stark kultur- och kreativ profil, med flera etableringar som gjorts eller som planeras och som tillsammans bildar en kulturell ekologi och som förväntas förstärkas i takt med den fysiska utvecklingen. Köttinspektionen Konst flyttade in i början av 2026 och tillför samtidskonst, residens, workshops och internationella samarbeten. Plats för Dans drivs av Mema Dans och är ett utvecklingsprojekt av en samlande plattform för danskonsten som bidrar med dansproduktioner, residens, publika möten, rörelse i området och lokal närvaro. Ett antal muralprojekt har genomförts i området som stärkt områdets visuella identitet och kopplar till en växande urban konstscen. Flera satsningar på offentlig konst av Uppsala kommun är under produktion. Folkuniversitetet är etablerade i området sedan länge och erbjuder kurser och utbildning, ofta med kulturell och estetisk inriktning. Uppsala Brygghus är en central social och kulturell mötesplats med evenemang och programverksamhet. Galleri Wildstyle planerar att etablera sig i området med fokus på urban konst liksom Uppsala Auktionskammare med verksamhet kopplad till konst, design och samlarföremål. Även ett av Uppsalas större spelföretag inom den digitala och kreativa sektorn planerar att etablera sig i området. Denna mångfald av verksamheter gör att området redan idag har en tydlig kulturell närvaro. Intressenter kopplade till Främre Boländerna inom näringsliv är företag inom teknik, logistik, life science och produktion, kreativa företag, spelföretag, studios och byråer, restauranger, caféer och bryggeriverksamhet samt serviceföretag och utbildningsaktörer.
Främre Boländerna har en bred blandning av fastighetsägare genom Castellum – en långvarig aktör i området med flera fastigheter och en stabil närvaro, Vectura Fastigheter – ny utvecklingsaktör som driver det innovativa fastighetsprojektet Upside Stories och äger den aktuella tomten, Vasakronan som planerar etablering i området och bidrar med erfarenhet av att utveckla urbana arbetsplatser samt mindre fastighetsägare som utgör en betydelsefull del av områdets karaktär genom att erbjuda lokaler för småföretag, kreativa verksamheter och kulturaktörer. Denna blandning av stora och små aktörer skapar en dynamisk helhet där olika typer av verksamheter kan utvecklas sida vid sida.
Området har mycket få boende, då dess inriktning är verksamhetsfokuserad. Däremot vistas många människor här dagligen på sina arbetsplatser, som företagskunder och som besökare till kulturverksamheter.
Stadsdelen Boländerna har fått sitt namn utifrån att det tidigare benämndes Bodlandet med anledning av att det var jordbruksmark som låg så långt ifrån de gårdar som brukade jorden att de var tvungna att uppföra bodar på platsen för förvaring av redskap etc. När den industriella utvecklingen tog fart i området under 1900-talet omvandlades platsen till ett produktions- och logistiklandskap där småindustri, verkstäder, serviceföretag och lagerverksamheter samsades i direkt anslutning till järnvägen. Närheten till rangerbangården och godstransporter gjorde området till en viktig knutpunkt i stadens ekonomiska liv. Detta industriella arv påverkar områdets identitet. Byggnadsstrukturer, skala och markanvändning bär spår av denna historia, som nu möter en omfattande stadsomvandling där nya verksamheter och arbetsplatser etableras.
Ulleråker är ett område i Uppsala under kraftig omvandling från tidigare sluten sjukhusmiljö för psykiatrisk vård till urban stadsdel. Ulleråker ligger strategiskt placerat mellan två universitet och cirka 2 km från Uppsala centrum med goda kommunikationer. Ulleråker är ett av Uppsalas största planerade stadsutvecklingsprojekt med fokus på hållbarhet och framtidens boende med närhet till natur och rekreationsmöjligheter. Området och byggnaderna ägs till största delen av Uppsala kommun.
Den aktuella platsen – Panncentralen – är en byggnad av industriell karaktär med outnyttjad potential. Panncentralen uppfördes runt 1940 som en del av den tekniska infrastruktur som byggdes för att försörja hela Ulleråkers sjukhusområde med värme. Kol transporterades med lastbåtstrafik på Fyrisån och vidare via en linbana, som det fortfarande finns spår av, som slutade vid panncentralen.
Panncentralen används inte längre för sin ursprungliga funktion utan fungerar idag till viss del som lagerbyggnad. Panncentralen ligger i en miljö som präglas av äldre institutionsbyggnader, parklandskap, vårdträdgårdar och ekonomibyggnader. Byggnaden utgör en del av områdets offentliga rum och fungerar i nuläget främst som ett visuellt element och passagepunkt. Den omgivande platsen används som gångstråk och som förbindande länk mellan byggnaden Hospitalet, Hospitalsträdgården, Ulleråker gård och de nya planerade kvarteren.
Stadsomvandlingen i området är påbörjad och beräknas pågå som intensivast fram till 2035. Även förberedelser för spårväg pågår men fortfarande är området glest befolkat och präglas av småskalighet, lugn och grönska. I området finns förskolor, skola och äldrevård.
Sedan Uppsala kommun köpte Ulleråker av Region Uppsala i mitten på 2010-talet har en satsning gjorts för att skapa förutsättningar för att utveckla ett rikt konst- och kulturliv i området. I Hospitalet, arkitekten Axel Kumlins slottsliknande byggnad från 1885, har idag ett 80-tal verksamma konstnärer, författare, fotografer, formgivare och andra kulturutövare sina ateljéer och studios. I byggnaden finns även Uppsala kommuns stipendiatateljé och Uppsala Konstgrafiska Verkstad, en kollektivverkstad för grafik. Konstfrämjandet och Ateljéföreningen Hospitalet är aktiva aktörer i huset och i området som arrangerar utställningar och andra projekt. Under 2026 planeras bland annat en musikfestival och en konstutställning i Hospitalsparken. En större satsning på offentlig konst i området pågår – både permanent och tillfällig. Hospitalsträdgården har utvecklats till stadsdelspark med guidningar, evenemang och trädgårdsrelaterat innehåll. Uppsala Matgård och Ulleråker gård är två nya verksamheter som kombinerar mat, odling, hantverk och sociala aktiviteter med kulturella inslag. Sedan tidigare finns också Medicinhistoriska museet i området.
I området finns några tusen boende men många uppsalabor använder platsen för promenader, rekreation och besök av kulturverksamheterna.
Ulleråker har en rik historia som sträcker sig långt bak i tiden och som på många sätt präglat platsen och fortfarande finns närvarande genom bevarad bebyggelse, vägar, parker och landskap.
Den raka tillfartsvägen Dag Hammarskjölds väg anlades under 1600-talet på uppdrag av Drottning Kristina som ett resultat av den nya stadsplan som låg till grund för stadens fortsatta utveckling. De raka tillfartsvägarna utgör tillsammans med Fyrisån stadens bärande stråk och de vittnar om stadens betydelse under den tiden. I Sverige finns ingen liknande motsvarighet vilket gör dem unika.
Kronparken, vars mer intakta delar idag återfinns utanför programområdet, har sitt ursprung från 1600- och 1700-talen då ett sammanhängande skogsområde anlades som kunglig jaktpark.
I Ulleråker och i dess omgivning finns det öppna jordbrukslandskapet vid Ultuna och Kungsängen som representerar kronans markinnehav under medeltid. Där finns även den statligt ägda skogen längs Kronåsen och Ultunaåsen. Området utgör en del i upplevelsen av Uppsala stad med slott och kyrka när man närmar sig staden från söder och är betydelsefull för naturupplevelsen och friluftslivet.
På 1700-talet uppfördes ett Kronobränneri i nordöstra delen av Ulleråker med direkt närhet till ett källflöde som behövdes för tillverkningen. Närheten till Fyrisån gav möjligheter till transporter. Kronobränneriet genererade under en tid betydande inkomster till staden och kronan.
Under tidigt 1800-tal flyttar delar av stadens sjukhusverksamhet ut till Ulleråker som ett resultat av en önskan att åtskilja de kroppsligt sjuka lasarettspatienterna från de psykiskt sjuka hospitalpatienterna. Att placera hospitalsverksamheten utanför staden innebar möjligheter att bedriva hälsofrämjande verksamhet genom utevistelse och trädgårdsodling enligt dåtidens vårdideal.
Hospitalsverksamheten kom sedan att prägla utvecklingen av Ulleråkerområdet genom utbyggnad av verksamheten i olika etapper med byggnader och miljöer som speglar viktiga tidstypiska uttryck för synen på mentalsjukvård från slutet av 1800-talet till idag.
På 1990-talet inleddes en ny utvecklingsfas för Ulleråker och som nu planeras fortsätta i större skala. Sjukhusverksamheten har avvecklats successivt och området har omvandlats till ett mer renodlat bostadsområde.
Upp till 600 000 kronor kan beviljas i bidrag per plats. Summan ska inkludera arvode, produktion, genomförande och slutrapport.
Sista ansökningsdag är 31 mars 2026.
Beslut om bidrag fattas i maj/juni 2026. Genomförande av projekten ska ske under perioden juni-december 2026.
Riktlinjerna för utlysningen utgår från samma styrdokument som Uppsala kommuns övriga bidrag inom kulturområdet.
Kulturnämndens övergripande målsättning är att alla som bor i Uppsala kommun ska ha goda möjligheter att utöva och uppleva kultur. Nämndens bidragsgivning utgår från Uppsala kommuns kulturpolitiska program och syftar till att främja goda förutsättningar för professionellt konstnärligt utövande och ett levande kulturliv i kommunen. De verksamheter nämnden bidrar med finansiering av lägger grunden till ett samhälle präglat av upplevelser, kreativitet, bildning och innovationskraft.
Kulturaktörer är målgrupp för denna satsning och är de som kan inkomma med en ansökan. Med kulturaktörer avses professionellt verksamma konstnärer, scenkonstnärer, formgivare, berättare, koreografer, designers och andra som arbetar med konst och kultur i bred bemärkelse.
Uppsala kommun söker aktörer som har förmåga att tolka, omformulera och fördjupa relationen mellan plats, människa och samhälle genom konstnärliga metoder samt arbeta hållbart, inkluderande, utforskande och platsspecifikt i nära dialog med invånare, lokala aktörer och tjänstepersoner i Uppsala kommun.
Samtidigt uppmuntras kulturaktörerna aktivt att i sin ansökan bygga projektidén på tvärsektoriella team som kombinerar kulturell kompetens med andra perspektiv och discipliner. Det kan handla om samverkan med arkitekter, landskapsarkitekter, urbana praktiker, samhällsengagerade aktörer, aktivister eller forskare.
Huvudsökande ska vara baserad i Sverige. Organisationen ska ha stabil ekonomi och varit verksam i mer än ett år, samt i övrigt uppfylla kraven för att bli godkänd aktör för att söka bidrag från Uppsala kommun. Ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor med F-skattsedel kan söka bidraget.
Urval görs genom en sammanvägd bedömning av följande kriterier:
Urvalet görs av en grupp med tvärprofessionell expertis med kompetens inom:
Bedömarna ska tillsammans bidra med förståelse för konstnärlig kvalitet, platsens potential och urbana komplexitet. Urvalsgruppens bedömning är rådgivande inför beslut av förvaltningsdirektör.
Efter avslutat projekt ska en skriftlig rapport lämnas in och ett utvärderingsmöte hållas tillsammans med projektdeltagare och tjänstepersoner från Uppsala kommun för gemensam reflektion och lärande.
Utlysningen är en del av Kulturlyftet, Uppsala kommuns strategiska satsning för åren 2025–2027.
Kulturlyftet är Uppsala kommuns strategiska satsning för åren 2025–2027 och utgör en fortsättning på det utvecklingsarbete som genomfördes i samband med kommunens arbete med Europeisk kulturhuvudstad 2029. De processer, samarbeten och arbetssätt som etablerades under denna period har tydliggjort kulturens betydelse som en drivkraft i samhällsutvecklingen och visat på behovet av mer långsiktiga och strukturerade former för att integrera kulturens perspektiv i stadens övergripande utveckling. Kulturlyftet tar tillvara dessa erfarenheter och omsätter dem i ett mer systematiskt och varaktigt arbete.
Syftet med Kulturlyftet är att stärka kulturens roll som strategisk resurs i utvecklingen av Uppsala. Det innebär att pröva och utveckla kulturdrivna arbetssätt i stads- och platsutveckling, att främja innovation inom kulturområdet samt att fördjupa samverkan mellan kommun, region, lokala aktörer och civilsamhälle. Utgångspunkten är att kultur inte enbart är ett innehåll eller en verksamhet vid sidan av andra samhällsområden, utan ett arbetssätt och ett perspektiv som kan bidra till social, kulturell och ekologisk hållbarhet samt till stadens långsiktiga attraktivitet.
Kulturlyftet ska bidra till att kultur integreras tidigare och tydligare i planerings- och utvecklingsprocesser, stärka kulturaktörers möjligheter att delta i samhällsutvecklingen och skapa hållbara strukturer som lever vidare efter projektperiodens slut. Satsningen ligger i linje med kommunens kulturpolitiska mål om ett inkluderande, levande och hållbart kulturliv där kulturens värde tas tillvara i hela stadens utveckling.
Skriv till bidragktn@uppsala.se