Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

I framtidens Uppsala ser vi värdet i att dela och förlänga livet på det som redan finns. En framtid där det blir enklare att bygga och renovera med återbruk i fokus – och där cirkulära arbetssätt blir en självklar del av vardagen.

Från linjär till cirkulär stadsbyggnad i Uppsala

Uppsidan är ett samarbetsprojekt som utforskar nya lösningar för cirkulär stadsutveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar för en stad där människor, företag och natur samexisterar på ett hållbart sätt – i husen och i mellanrummen däremellan. En stad där resurser cirkulerar, livet på saker förlängs och där omställning är en möjlighet snarare än en uppoffring.

Uppsidan_introbild_900x600.jpg

Världens största designutmaning

Stadsutveckling formar vår vardag, både i det fysiskt byggda och i en bredare samhällskontext. Genom historien har recepten för att bygga och utveckla städer förändrats beroende på tidens behov och resurser.

I dag arbetar vi aktivt med att byta ut de gamla ingredienserna. Vi ersätter betong med trä och andra biogena material. Vi byter nytt mot återbrukat för att förlänga livslängden på det vi redan har och minska klimatpåverkan.

Men när ribban för hållbarhet ständigt höjs och vi inser att bara byta ut ingredienser inte räcker för att nå klimatmålen behöver vi börja titta på själva recepten. Hur skapar vi cirkulära lösningar som kräver beteendeförändringar – när människor i grunden inte gärna vill förändras? Hur skapar vi en stad där människor, företag och naturen kan samexistera på ett hållbart sätt?

Sakta men säkert börjar vi skissa fram kokboken för framtiden med nya recept för hur livet i och mellan husen kan se ut. En vision om en attraktiv och motståndskraftig framtid där vi delar resurser och förlänger livet på det vi redan har. En framtid där människor känner kraften och möjligheten i att bidra till ett hållbart och sammankopplat Uppsala.

Uppsidan är ett projekt som syftar till att möjliggöra för små och medelstora marknadsaktörer att främja hållbart byggande genom att erbjuda tillgång till lokala och cirkulära resurs- och materialflöden. En möjliggörare för cirkulär ekonomi och hållbar stadsutveckling.

Uppsidan_Landningssida2.png

Nya affärsmöjligheter och innovation

En central del av projektet är att utveckla cirkulära affärsmodeller och underlätta omställningen för företag. Genom att dela resurser och förlänga livslängden på befintligt material skapas nya möjligheter för företag och tjänster inom återbruk och cirkulära flöden. Projektet kommer att etablera testbäddar där nya produkter och tjänster kan utvecklas, vilket skapar konkreta affärsmöjligheter och konkurrensfördelar för små och medelstora företag. Det handlar om att stärka både offentliga och privata aktörer genom hållbara marknadslösningar för framtidens stadsbyggnad.

Om projektet och kontaktpersoner

Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) genom det regionala strukturfondsprogrammet för Stockholm och Uppsala län. Tillväxtverket är förvaltande myndighet och ansvarar för att administrera, följa upp och säkerställa att projektet uppfyller EU:s krav för stöd. Projektet genomförs i samverkan mellan Uppsala kommun och Uppsala klimatprotokoll.

Syftet är att främja hållbart och cirkulärt byggande genom att utveckla en marknadsplats för återbrukade byggmaterial och resurser. Projektet ska bidra till att minska bygg- och rivningsavfall, öka återanvändningen och stimulera nya affärsmodeller inom byggbranschen samt bidra till kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Målet är att skapa en självförsörjande cirkulär marknadslösning inom tre år som fungerar som ett stöd för cirkulär stadsutveckling för att dela material och data och som kan inspirera andra kommuner och aktörer i Sverige och EU.

Kontaktperson: Janica Wiklander, huvudprojektledare och design director för Uppsidan.

E-post: janica.wiklander@uppsala.se

Samverkan för hållbar omställning

När kommun och näringsliv samverkar skapas synergier som påskyndar den hållbara omställningen. Genom gemensam riktning och samsyn kan vi utveckla policys, upphandlingsmodeller och innovativa arbetssätt som möjliggör verklig förändring. Vi delar kunskap, identifierar möjligheter och styr utvecklingen mot en mer hållbar framtid.

Cirkulär samverkan

Cirkulärt byggande stavas samverkan! 24 april 2025 markeras som en viktig milstolpe för återbruk i bygg- och fastighetsbranschen. Då signerades den gemensamma avsiktsförklaringen som utgör startskottet för ett långsiktigt samarbete.

Förändrade värdekedjor

Förändrade värdekedjor och nya aktörkonstellationer - vilka cirkulära marknadslösningar saknar du? I april bjöd Uppsidan in till en välbesökt träff där vi utforskade möjligheterna med att dela material och data för en mer cirkulär stadsutveckling.

Vill du vara med?

Vi bygger vidare - vill du vara med och bidra? Just nu handlar vi upp lagersamordning för cirkulär testbädd, där aktörer kan mellanlagra cirkulära material som resurs för framtiden.

Uppsidan_Landningssida.png

Utbildning och kunskapsdelning

Den cirkulära omställningen kräver både teoretisk kunskap och praktisk kompetens. Därför är kompetensförsörjning och kunskapsdelning avgörande för att stärka aktörer inom återbruk och hållbar stadsutveckling – både lokalt och nationellt.

Intervju med Uppsidans projektledare

Janica Wiklander, projektledare för Uppsidan.

”Utvecklingen går snabbt, tiden är knapp. Vi behöver tänka om, hitta nya processer och affärsmodeller. Vi behöver ta fram goda exempel, samarbeta och främja den cirkulära utvecklingen.”

Janica Wiklander

Projektledare Uppsidan

Läs hela intervjun med Janica Wiklander, projektledare Uppsidan

Kan du berätta om bakgrunden till Uppsidan och varför projektet startades?

– Politiken pekade tidigt ut cirkularitet som en väg att nå hållbarhetsmålen med Uppsala Klimatprotokoll som katalysator. Våren 2024 satsade kommunkoncernen gemensamt på cirkularitet och sommaren samma år beviljades medel från ERUF för Uppsidan – ett samarbete mellan offentlig och privat sektor där framtidens cirkulära lösningar testas i praktiken.

Projektet ska stärka kompetensutveckling, bidra till hållbar stadsutveckling och fungera som ett medborgarlöfte om en attraktiv och inkluderande vardag när framtidens cirkulära marknadslösningar blir en katalysator för livet i och mellan husen.

Vad ser du som de största utmaningarna i omställningen från en linjär till en cirkulär stadsutveckling?

– Kultur, kultur, kultur… och åter kultur. Kultur är uttryck, avtryck och intryck som leder till insikter, som driver förändring. Vår vana att hålla fast vid "status quo" sitter djupt. För att ställa om krävs nyfikenhet, mod och uthållighet – men också tillräckligt många goda exempel. Först när "next practice" blir norm, kommer vi att kunna lämna "best practice" bakom oss. Först när det cirkulära förkroppsligas i det fysiskt byggda blir det verkligt. I 2020-talets träbrutalism och återbruksprojekt ser vi hur visioner blir till arkitektur – konkret, påtaglig och möjlig att ta på. Fem år in i detta lärande ser vi tydligt hur klimatavtryckens betydelse, marknadsdrivna lösningar och behovet av flexibilitet styr utvecklingen.

En ny årsring växer nu fram inom det hybrida byggandet – där biogena och återbrukade material kombineras med hög designkvalitet och anpassningsbarhet. Här möts estetik, funktion och hållbarhet i en gemensam riktning. I en bredare kontext förändras även arbetslivet. Nya yrkesroller och utbildningar formas i takt med att värdekedjor omfördelas. I skärningspunkten mellan AI:s snabba framväxt och hantverkets traditioner, gesäll- och lärlingsprinciper, skapas något verkligt. Här, i det byggda, blir det tydligt för både boende och besökare hur innovation och tradition tillsammans kan bidra till ett mer hållbart samhälle.

Du har nämnt att Uppsidan handlar om ett designskifte snarare än ett teknikskifte – kan du utveckla vad du menar med det?

– Vi måste tänka om från grunden. Att bara byta ut material räcker inte, vi behöver helt nya recept för hur städer formas. Vi befinner oss därför i världens största designutmaning och där är det cirkulära ett oerhört skarpt verktyg.

Sedan industrialiseringens linda har stadens byggts utifrån exponentiell linjär tillväxt. En uppsjö av material och produkter designade för slit och släng har format vår vardag och våra städer.

I dag står vi inför nya utmaningar – där det linjära behöver stå tillbaka för det cirkulära och det kräver att vi designar om hela system. Det handlar om att designa för delning och flexibilitet, att skapa incitament att gå från produkt till tjänst och tänka i kretslopp.

Det cirkulära skiftet inom bygg och stadsutveckling driver fram ett nytt designethos där arkitektur och konstruktion formas med hänsyn till:

  • demonterbarhet – byggnader planeras för att enkelt kunna plockas ned, sorteras och återanvändas komponentvis
  • flexibilitet över tid – strukturer utformas för att kunna anpassas efter nya behov, funktioner eller användargrupper utan omfattande ombyggnader
  • CO₂-medvetenhet – både den inbäddade klimatpåverkan (embodied carbon) och den operationella (driftrelaterade) klimatpåverkan vägs in redan i gestaltningsskedet.

– Det innebär att varje beslut i ritbordsskedet – från val av material till detalj i infästning blir en del av ett långsiktigt klimatansvar. Byggnader blir inte bara form och funktion. De blir koldioxidlager, materialbanker och omställningsbara system. Detta nya synsätt förändrar också roller och samspel mellan arkitekt, konstruktör, byggherre och driftorganisation. Design blir ett strategiskt verktyg för klimatmål, ekonomi, social hållbarhet och långsiktig resiliens.

Cirkulärt byggande behöver inte kompromissa med arkitektur eller kvalitet, men det behöver vara marknadsmässigt för att driva systemskiftet. Att skapa attraktiva miljöer med låg klimatpåverkan. Där förmågan att tänka cirkulärt redan i tidiga skeden, från detaljplan till fastighetsutveckling, är nyckeln.

Vilka konkreta exempel på designförändringar ser du som nycklar till en mer cirkulär byggsektor?

– Flexibilitet, återbruk och hybridlösningar är avgörande. Design måste möjliggöra demontering och anpassning över tid. I dag bygger vi inte bara hus, vi bygger system som måste hålla för framtiden.

Vi ser en stark framväxt av cirkulära designstrategier som ramar in önskad effekt, kvalitet och projektets mest relevanta nyckelvärden. Dessa nyckelvärden – anpassade efter varje projekts unika förutsättningar – blir styrande i den fysiska översättningen: de definierar kriterierna för att nå en slutprodukt som kombinerar hög designkvalitet med klimatneutralitet
eller klimatpositivitet, samt marknadsmässig hållbarhet och flexibilitet.

Hur kan små och medelstora företag dra nytta av den cirkulära marknadsmodellen ni utvecklar och vilken roll spelar samverkan mellan offentliga och privata aktörer?

– Vi tror på marknaden, vi kan inte göra det här själva utan vi behöver utvecklas och utveckla framtidens lösningar tillsammans. I den pågående förflyttningen av värdekedjor är de viktiga spelare i aktörskedjan. Specialister i det linjära är de som kommer förstå hur man ska omforma tjänsteerbjudanden och produkter för att passa det cirkulära. Och samverkan mellan det offentliga och det privata är avgörande. För att lyckas med den cirkulära omställningen krävs gemensam kompetensutveckling och en bred mobilisering. Offentlig sektor, pensionskapitalet och de börsnoterade bolagen måste tillsammans agera möjliggörare och sänka trösklarna i samverkan med små och medelstora aktörer för att accelerera omställningen.

Tanken är att skapa en självförsörjande marknadslösning – vad krävs för att den ska bli långsiktigt hållbar?

– Långsiktig hållbarhet bygger på kunskap inom olika fält. Dels måste vi satsa på och uppvärdera hantverkskunnandet inom till exempel rekonditionering och certifiering. Vi behöver bli bättre på att designa för cirkularitet och vi behöver satsa på digitalisering och AI för inventering, informationshantering, kommunikation och prediktion. Se incitamenten och hitta recepten för multipla intäkter över hela livscykeln.

Du beskriver en nödvändig kulturförändring – hur får vi människor och företag att vilja förändra sina beteenden?

– Genom att väcka nyfikenhet och visa att förändring ger mening och livskvalitet. Vi behöver sänka trösklarna och skapa tydliga incitament för att välja det mer hållbara alternativet.

Vad tror du är den största vinningen för samhället om vi lyckas med den här omställningen?

– Omställningen ger oss ett mer resilient och inkluderande samhälle. Det handlar om att skapa framtidstro genom praktisk handling. Uppsidan bidrar till kommunens alla fyra fokusmål: en stark ekonomi, fler jobb, klimatledarskap och jämlika livsvillkor genom:

  • Fokusmål 1. En stark ekonomi och välfärd. Genom att tänka om och tänka nytt hittar vi framtidens cirkulära affärsmodeller, katalysatorer i en ekonomi där såväl handelskrig som ökade säkerhetskrav springer ur samma minsta gemensamma nämnare.
  • Fokusmål 2. Ett välmående näringsliv som skapar fler jobb. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning i den cirkulära omställningen breddar arbetsmarknaden och skapar nya utbildningstillfällen och jobb för såväl gesällyrken som högskoleutbildningar med särskild inriktning.
  • Fokusmål 3. Att leda klimatomställningen. Cirkulära principer utgör det enskilt starkaste verktyget i klimatomställningen. Inom det fysiskt byggda handlar det om att använda hela verktygslådan – att kombinera material, tekniker och designstrategier i nya konstellationer för att uppnå maximal effekt, kvalitet och resurseffektivitet. Men omställningen stannar inte vid byggnaden i sig. I en vidare kontext påverkar det cirkulära skiftet även normer, efterfrågan och konsumtionsbeteenden. När linjära produkter ersätts av cirkulära delnings- och återbrukstjänster förändras inte bara vad vi bygger – utan hur vi använder, delar och värdesätter resurser i stort.
  • Fokusmål 4. Skapa en tryggare vardag med jämlika livsvillkor. Uppsidan har potentialen att brygga barriärer för socioekonomiska och demografiskt utsatta grupper. Där till exempel hantverkskunskap inom ramen för att dela och/eller förlänga livet på det vi redan har skapar nya möjligheter att känna inkludering genom att bidra till en attraktiv framtid. Den har även en stor potential för att minska den av regeringen utpekade målet att minska ensamhet.

Hur ser du att Uppsidan kan inspirera andra städer att följa efter?

– Genom att vara ett öppet exempel. Vi bygger kunskap lokalt men delar den nationellt. I en tid med förändrade förutsättningar – klimat, geopolitik, ekonomi – behöver vi varandras erfarenheter. Uppsidan visar att det går att samverka, skapa värde och nå målen tillsammans.