Fullerö 21:85

I startskedet fattas beslut om att börja arbetet med en detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen gör en översiktlig beskrivning av förslaget och presenterar det för plan- och byggnadsnämnden (PBN). Plan- och byggnadsnämnden fattar beslut om att påbörja planarbetet eller inte.

I samband med ett positivt planbesked fattar plan- och byggnadsnämnden beslut om att ge stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.

När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd, också kallad medborgardialog. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget, men vem som helst får delta i dialogen. Ofta ordnas också ett samrådsmöte där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. Ett samråd pågår vanligtvis i 6 veckor.

Planförslaget finns förutom på den här sidan också tillgängligt i kontaktcenter, Stadshusgatan 2.

Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut. Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Efter samrådet upprättar kommunen oftast en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.

Vid standardförfarande upprättas inte alltid en samrådsredogörelse. Samrådssynpunkterna sammanställs och bemöts då i ett granskningsutlåtande, senare i planprocessen.

Granskningen är det sista tillfället att lämna synpunkter. Synpunkterna som kommit in sammanställs och bemöts i ett granskningsutlåtande. Om det görs stora förändringar i planförslaget ställs det ut på ny granskning, annars går förslaget vidare för beslut i plan- och byggnadsnämnden. Den som inte lämnat synpunkter under samrådstiden eller granskningen kan normalt sett inte heller överklaga en beslutad detaljplan. Undantag finns för detaljplaner som kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för anläggningar enligt Plan- och bygglagen 4 kapitel 34 §, andra stycket. I sådana fall har man rätt att överklaga även om man inte yttrat sig om detaljplanen under samråd eller granskning (Plan- och bygglagen 13 kapitel 11 § 3.)

Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.

Både kommunfullmäktige och plan- och byggnadsnämnden kan besluta om att anta detaljplaner. Kommunfullmäktige beslutar om planer av stor vikt eller av principiell betydelse. Övriga planer fattar plan- och byggnadsnämnden beslut om.

När samrådsredogörelse och granskningsutlåtande är sammanställda publiceras de under fliken ”granskning” ovanför. Vid standardförfarande upprättas inte alltid en samrådsredogörelse. Samrådssynpunkterna sammanställs och bemöts då i granskningsutlåtandet.

Den som är missnöjd med beslutet om antagandet av en detaljplan kan överklaga det inom tre veckor från att beslutet publicerats på kommunens anslagstavla.

När en överklagan kommit in skickar stadsbyggnadsförvaltningen den vidare till mark- och miljödomstolen som avgör ärendet.