Kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att uppsala.se ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta ditt besök godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om hur vi använder kakor på uppsala.se
  1. I korthet

    Du som bor i hus bör mäta radonhalten regelbundet, gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden. Radon märks inte, men kan skada din hälsa.

    Om du bor i flerbostadshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att kontrollera radonhalten.

    Läs om ansvar och mätning av radon för dig som är fastighetsägare.

  2. Beställ radonmätning

    Om du vill mäta radon bör du kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium för att beställa mätdosor. Det går inte att beställa dosor genom miljöförvaltningen – vänd dig till mätlaboratoriet.

    Mätningar

    För att få ett säkert resultat rekommenderar miljöförvaltningen att radonmätningen

    • utförs av ett laboratorium som är Swedac-ackrediterat.
    • är en långtidsmätning med ett årsmedelvärde. För att få et årsmedelvärde ska mätningen ske i minst två månader under perioden 1 oktober – 30 april.

    Swedac-ackrediterade företag

    På  swedac.se  finns aktuella uppgifter om de mätlaboratorier som är ackrediterade för mätning av radon i inomhusluft. 

    För närvarande finns det tre företag i Sverige som är ackrediterade av Swedac:

    Eurofins Radon Testing Sweden AB

    Beställer ni mätning genom Eurofins kampanj via länken ovan går ni även med på att mätresultatet blir synligt i miljöförvaltningens register.

    Radonova Laboratories AB

    Radonanalys GJAB

    Mätlaboratorier i andra länder kan vara ackrediterade enligt samma metod och utföra analyser av radonmätningar. 

  3. Vad radon är

    Radon är en färg- och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den bildas när det uran som finns i jordskorpan faller sönder. Radon kan komma in till inomhusluften i byggnader från marken, byggnadsmaterialet eller vattnet.

    Läs mer om radon på www.stralsakerhetsmyndigheten.se

    Referensnivå och gränsvärden för radon i inomhusluften

    Radonhalten i inomhusluft anges i enheten becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3).  Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m3. Radonhalten i din bostad bör alltså inte vara över 200 Bq/m3. Den nya strålskyddslagen innehåller dock ett krav på optimering vilket innebär att fastighetsägare ska vidta åtgärder så att radonhalten hålls så låg som möjligt.

    I nybyggnation gäller Boverkets gränsvärde på 200 Bq/m3 för utrymmen där man vistas mer än tillfälligt.

    Gränsvärden för radon i vatten

    I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter finns gränsvärden för radon i vatten. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning, medan vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt som livsmedel. Gränsvärdena gäller för vattenverk och anläggningar som

    • försör­jer mer än 50 personer
    • tillhandahåller mer än 10 m3 vatten per dygn
    • förser kommersiell eller offentlig verksamhet med vatten.

    Privata brunnar och mindre anläggning­ar omfattas inte av föreskrifterna men Livsmedelsverket avråder från att använda vattnet som dryck eller till livsmedelshantering om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l.

  4. Var radon finns

    Radon kan komma in till inomhusluften i byggnader från marken, byggnadsmaterialet eller vattnet.

    Radon från marken

    Vissa bergarter innehåller mer uran än andra. Den luft som finns i jorden har alltid en hög radonhalt. Lufttrycket är ofta lägre inomhus än utomhus och radon kan där­för sugas in i hus från marken. Mängden radon som kommer in i huset beror på hur mycket marken släpper igenom och hur tät husgrunden är. Hus som är byggda på rullstensåsar kan vara särskilt utsatta eftersom marken släpper igenom mycket luft. Om stora mäng­der jordluft läcker in i bostaden finns det alltid risk för höga radonhalter inomhus.

    Radon från byggnadsmaterial

    Vissa byggnadsmaterial kan ha höga uranhalter och hus med sådana material ger därför ifrån sig radongas till inomhusluften. Ett exempel på ett uran­haltigt byggmaterial är blåbetong, som tillverkats av alunskiffer. Blåbetong användes från 1929 till slutet av 1970-talet och före­kommer i många hus från 1960-talet och början av 1970-talet.

    Radon från vatten

    Vatten från jordlager och berggrund innehåller radon. Särskilt höga halter kan finnas i vatten från bergborrade brunnar och i viss mån även i grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. I brunnar i jordlagren är problemet mindre men inte obefintligt. Dricksvatten från större dricksvattenproducenter, till exempel kommunens vattenverk kontrolleras regelbundet mot de gränsvärden som finns.

    Radon i dricksvatten utgör en hälsorisk på två olika sätt: dels får du i dig radon när du dricker vattnet och dels släpper vattnet ifrån sig radon till inomhusluften när du till exempel spolar i kranen. 

    Den största hälsorisken med radon i vatten uppstår när du andas in radon som avgår från vattnet till inom­husluften. Om radonhalten i vattnet är 1 000 Bq/l får inomhusluften ett tillskott på ungefär 100 Bq/m3.

    Om du har en enskild brunn bör du regelbundet analysera ditt vatten för att se om det finns radon. Om du har en permanent dricksvattenförsörjning med en radonhalt över 1 000 Bq/l bör radonhalten i ditt vatten åtgärdas. Det finns ett flertal aktörer som kan tillhandahålla olika tekniska lösningar för att säkerställa att radonhalten hålls nere. Strålsäkerhetsmyndigheten har sammanställt information om radon i vatten där du kan få vägledning om hälsorisker, provtagning, analys och åtgärder. 

    Läs mer om radon i vattnet på Strålsäkerhetsmyndigheten.se

  5. Radon kan skada din hälsa

    Inandning av radon utgör en hälsorisk. Cirka 14 procent av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon. Det motsvarar totalt cirka 500 lungcancerfall per år, varav cirka 50 bland personer som aldrig rökt.

    Läs mer om hälsoriskerna med radon på Strålsäkerhetsmyndigheten.se.

  6. Tidigare mätningar i Uppsala

    Vill du veta om någon mätt radonhalten i huset där du bor eller som du tänkt flytta till? Då kan du söka bland tidigare radonmätningar.

    Från 1 januari 2020 läggs inga nya mätningar in i systemet eftersom en ny e-tjänst är under utveckling.

    I miljöförvaltningens register syns endast mätningar som köpts via kommunens upphandlade avtal eller om fastighetsägaren själv skickat in mätprotokollet till miljöförvaltningen. Det kan därför finnas radonmätningar utförda även om de inte syns i miljöförvaltningens register.

    Radonhalten kan variera mycket mellan närliggande hus beroende på bland annat husets byggnadsmaterial, ventilation och täthet mot mark.

  7. Hur ofta du ska mäta

    Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

    Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

    Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden.

  8. Mäta radon i inomhusluft

    Enklast är att mäta radon i inomhusluft genom att placera ut mätdosor i bostaden. Du ska mäta i minst två rum, med en dosa i vardera rum. Placera minst en dosa på varje bostadsplan. Du ska alltid mäta inredda rum i källare, som till exempel gillestuga.

    Långtidsmätning ger mer säkra värden

    Gör en långtidsmätning om du vill ha säkra värden. Det är bara långtidsmätningar som ger ett årsmedelvärde. Mättiden är minst två månader, men helst tre. Du ska göra mätningen under den del av året då huset värms upp – normalt från 1 oktober till 30 april.

    Se priser och beställ mätpaket på Eurofins webbplats

    Korttidsmätning

    En korttidsmätning kan vara bra om du ska köpa hus och behöver ett snabbt svar. Tänk på att resultatet bara är vägledande och att det inte räcker för olika typer av myndighetsbeslut eller för en ansökan om bidrag för radonåtgärder. En kort­tidsmätning bör endast användas när tiden inte räcker till en långtidsmätning. En korttidsmätning bör pågå minst 7 dygn. 

    Se priser och beställ mätpaket på Eurofins webbplats

  9. Mäta radon i dricksvatten

    På Swedacs hemsida kan du se vilka företag som är ackrediterade för radonmätningar i vatten.

    Se ackrediterade mätlaboratorier hos Swedac

  10. Åtgärda radon i bostaden

    Du behöver veta hur radonet kommer in i byggnaden för att kunna åtgärda det. Kontakta en radonkonsult för att få hjälp med att ta reda på källan till radon och lämpliga åtgärder.

    Boverket har ett register med kontaktuppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K har kunskap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder. Svensk radonförening är en branschorganisation för företag som jobbar med radon. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till föreningens medlemmar. 

    Tänk på att du som småhusägare kan söka radonbidrag  hos Länsstyrelsen om du har radonhalter över 200 Bq/m3.

    Läs mer om de vanligaste radonåtgärderna på Boverket.se

    Hitta konsulter som arbetar med radonåtgärder på Svenskradonförening.se

  11. Sök bidrag för att åtgärda radon

    Du som äger ett småhus som behöver radonåtgärder kan söka radonbidrag. Du kan som mest få 25 000 kronor.

    För att kunna söka bidraget måste du själv både äga och bo i det hus där radonsaneringsåtgärderna ska genomföras. Du kan få bidrag om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 Bq/m3. Du kan ansöka om radonbidrag tidigast två år efter det att ett nybyggt hus tagits i bruk.

    Läs mer om radonbidrag på Boverket.se

  12. Kontakt

    Kontakta miljöförvaltningen

    Det finns ingen reception på Ulls väg och vi kan därför bara ta emot förbokade besök. Du som vill lämna in handlingar till miljöförvaltningen är välkommen till Kontaktcenter på Stationsgatan 12, entréplan. Du som vill begära ut handlingar kan kontakta miljöförvaltningen per telefon eller e-post.

    Telefon:
    018-727 43 04, måndag–fredag 9.00–12.00
    Postadress:
    Uppsala kommun, Miljöförvaltningen, 753 75 Uppsala