Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Enskilt vatten innebär att du har egen dricksvattenförsörjning i stället för att vara ansluten till det kommunala vattennätet. Här hittar du information om att anlägga egen brunn, men också om provtagning, vattenkvalitet och hur du sköter din brunn.
Om du inte har kommunalt vatten får du ordna vatten från en egen eller gemensam brunn. Det kallas för enskild dricksvattenförsörjning men brukar i dagligt tal kallas för enskilt vatten.
Fastighetsägare som får sitt dricksvatten från egen brunn eller vattentäkt har eget ansvar för att vattnet både räcker och är säkert att dricka.
Så här fungerar det steg för steg att anlägga en brunn.
Du behöver inget tillstånd från kommunen för att anlägga en dricksvattenbrunn för en enfamiljsfastighet, en tvåfamiljsfastighet eller en jordbruksfastighets förbrukning för husbehov. Till husbehov räknas dryck, matlagning, tvätt och hygien.
För att borra en vattenbrunn inom vattenskyddsområde kan du behöva dispens från vattenskyddsföreskrifterna. Du söker om dispens hos Länsstyrelsen Uppsala län.
Läs om dispenser på Länsstyrelsens webbplats
Om du ska anlägga en större dricksvattenbrunn för flera hushåll kan du behöva tillstånd. Det finns ingen exakt gräns. Om du är osäker kan du kontakta länsstyrelsen för att få råd.
Det finns fyra huvudtyper av brunnar i Sverige:
Bergborrad brunn är den vanligaste typen. Den är inte lika känslig mot ytvattenföroreningar som de andra brunnarna. Däremot kan den vara känsligare för inträngning av saltvatten och ämnen från berggrunden, exempelvis metaller och radon.
En bergborrad brunn producerar 100–1 000 liter vatten per timme. För ett vanligt hushåll räcker i de flesta fall 100 liter per timme.
Brunnar och dricksvatten – Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Det är viktigt att en yrkeskunnig person borrar brunnen och att det görs enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) rekommendationer. Anlita en certifierad brunnsborrare eller kontrollera att personen är ansluten till någon av branschorganisationerna för brunnsborrare.
Vägledning för att borra brunn – SGU
Den som yrkesmässigt anlägger en brunn eller genomför en grundvattenundersökning ska lämna en redogörelse till SGU. Du som fastighetsägare är däremot inte skyldig att göra detta.
I samband med att brunnen redogörs hos SGU hamnar den i Brunnsarkivet.
Du behöver följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten och även registrera din brunn hos miljöförvaltningen om
Exempel på verksamheter som måste följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten är
Regler om dricksvatten – Livsmedelsverket
En dricksvattenanläggning som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter måste registreras hos miljöförvaltningen.
Brunnsarkivet är ett nationellt register som används för att identifiera brunnar inom ett område. Som fastighetsägare kan du själv registrera din brunn i Brunnsarkivet om det inte redan är gjort av den som anlade brunnen.
I Brunnsarkivets kartfunktion ser du om din brunn är registrerad. Kontrollera uppgifterna och fyll på om information saknas.
Rapportera in en brunn till Brunnsarkivet hos SGU
Fyll gärna i formuläret via en smartphone eller läsplatta med GPS. Då kan din enhet positionera brunnen med hjälp av GPS:en.
Det finns flera fördelar med att registrera din brunn i SGUs brunnsarkiv och lämna information om vattnets kvalitet och kvantitet.
Det är viktigt att regelbundet kontrollera kvaliteten på dricksvatten från enskild brunn. Många ämnen och föroreningar varken syns, luktar eller smakar. Genom provtagning kan du upptäcka förändringar i tid och minska påverkan på din egen hälsa.
Du ansvarar själv för att dricksvattnet är säkert och räcker till. Livsmedelsverket rekommenderar att provta dricksvattnet minst vart tredje år. Har du barn under 5 år i hushållet bör du ta prover varje år, eftersom små barn är extra känsliga för vissa ämnen och bakterier i dricksvatten.
Du bör även ta prov om
Genom att ha en plan och god beredskap inför exempelvis torka, strömavbrott eller föroreningar kan du minska risken för problem med din vattenförsörjning.
Ta hjälp av ett analysföretag för att få rätt typ av analys och hjälp med att tolka resultatet. De kan också komma med förslag på vad du ska göra om vattnet är dåligt.
Som konsument avgör du vilket analysföretag du vill använda. Det är viktigt att anlita ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium och att följa de provtagningsanvisningar som medföljer. En lista över ackrediterade laboratorier finns på Swedacs webbplats. Kontrollera också att laboratoriet tar emot prover från små dricksvattenanläggningar för privat bruk.
Hitta ackrediterade dricksvattenlaboratorier – Swedac.se
Vattenprov och analys av dricksvattnet – Livsmedelsverket
Vattenprovtagning – Uppsala Vatten
Om ditt vatten är dåligt är det ditt ansvar att göra något så att det blir bra, men du behöver inte rapportera det till miljöförvaltningen. Analysresultatet kan visa att vattnet är tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Ta hjälp av analysföretaget för att få råd kring vad du bör göra om ditt vatten är tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
Det är viktigt att sköta om sin dricksvattenbrunn för att minska risken för problem och påverkan på vattenkvaliteten. Olika typer av brunnar har olika risker. Idag har de flesta en borrad brunn, där vanliga problem kan vara naturligt höga halter av kemiska ämnen från berggrunden, påverkan från läckage eller inträngning av salt grundvatten.
Under sommaren är det extra viktigt att hålla koll på ditt dricksvatten, särskilt vid risk för torka. Låga grundvattennivåer kan påverka både tillgången till vatten och vattenkvaliteten. Var uppmärksam på förändringar i smak, lukt eller färg på vattnet – det kan vara tecken på att brunnen har påverkats och att du behöver ta ett vattenprov.
Genom att i förväg tänka igenom vad du kan göra vid olika händelser så minskar du risken att stå utan dricksvatten. Som inspiration och stöd har Livsmedelsverket tagit fram en lista med tips på vad du kan göra för att minska risken för att stå utan vatten, samt vad du kan göra om det ändå händer.
Beredskap för dig med egen brunn – Livsmedelsverket
Krisberedskap för dig med egen dricksvattenanläggning – Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har infört ett riktvärde för PFAS i dricksvatten som kommer från egna brunnar. Dessutom är riktvärdet för arsenik, bly och kadmium sänkt.
Dricksvattnet bör inte innehålla mer än 4 nanogram per liter av de vanliga PFAS-ämnena. Detta är nytt riktvärde för PFAS i dricksvatten från egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, till exempel ytvattentäkt och källa.
Riktvärdena är inte juridiskt bindande som gränsvärden är för kommunalt dricksvatten. Riktvärdena hjälper hushåll med egen brunn att avgöra kvaliteten på det egna dricksvattnet.
| Ämne | Tidigare riktvärde | Nytt riktvärde |
| Arsenik | 10 mikrogram per liter | 5 mikrogram per liter |
| Bly | 10 mikrogram per liter | 5 mikrogram per liter |
| Kadmium | 5 mikrogram per liter | 0,5 mikrogram per liter |
| PFAS 4 | - | 4 nanogram per liter |
| PFAS 21* | - | 100 nanogram per liter |
* Behöver endast analyseras i vissa fall
PFAS är en ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och förekommer inte naturligt i miljön. PFAS används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. Användning av PFAS har varit omfattande och varit det under lång tid vilket resulterat i stora utsläpp i miljön.
Eftersom PFAS kan spridas via luft och vatten kan PFAS finnas i områden där ingen tillverkning eller användning tidigare förekommit. All PFAS anses vara extremt svårnedbrytbart och kommer stanna kvar i miljön under lång tid.
PFAS är inte akut skadligt, men om man får i sig mycket under lång tid kan det påverka immunförsvaret och kolesterolhalter i blodet. För flertalet PFAS-ämnen saknas det i dag kunskap.
Vi får i oss PFAS via mat som till exempel fisk men vi får även i oss PFAS via inomhusluft. PFAS är extremt långlivat och har visats ha negativa effekter på människor och djur.
Arsenik, bly och kadmium kan finnas i vissa bergarter, vilket gör att de också kan finnas i grundvattnet. Bly kan även finnas i äldre ledningar och kranar och alla tre ämnen kan komma från bland annat industriutsläpp.
Telefon:
Telefonnummer: 018-727 00 00 (Uppsala Kontaktcenter)
Telefontider måndag - fredag 8.00–17.00
E-post:
När du skickar ett mejl blir det som huvudregel en allmän handling. Vill du framföra ett klagomål eller göra en felanmälan och vara anonym kan du använda vår e-tjänst.
Till e-tjänsten för klagomål och
felanmälan
Besöksadress:
Kontaktcenter i Stadshuset
Uppsala kommuns Kontaktcenter hjälper dig med svar på allmänna frågor. Miljöförvaltningen tar enbart emot förbokade besök.
Postadress:
Uppsala kommun, Miljöförvaltningen, 753 21 Uppsala