Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Den socioekonomiska kartläggningen ger en geografisk översikt av skillnader mellan bostadsområden i Uppsala kommun. Syftet är att erbjuda ett statistikbaserat underlag till politiker, tjänstepersoner och andra som arbetar med samhällsutveckling. Kartläggningen bygger på statistik om bostadsområdena år 2023, som vid analysens genomförande var senast tillgängliga statistik.
Bilaga till Socioekonomisk rapport 2025 (excelfil) (XLSX, 45 KB)
Resultaten visar fortsatt stora områdesskillnader i levnadsvillkor. Fyra områden i Uppsala tätort, med tillsammans drygt 11 000 invånare, har en tydligt svagare socioekonomisk profil än övriga områden i kommunen. Andelen arbetslösa är högre, andelen eftergymnasialt utbildade lägre, genomsnittsinkomsten är lägre och en högre andel av barnen växer upp i hushåll med låg ekonomisk standard. Sexton områden, huvudsakligen i Uppsala tätort och med tillsammans drygt 22 000 invånare, har en tydligt starkare socioekonomisk profil. Där är den disponibla hushållsinkomsten betydligt högre än för kommunen som helhet. Den stora majoriteten av Uppsala kommuns invånare, cirka 85 procent eller nästan 245 000 invånare, bor i områden som är ”mitt emellan” dessa två ytterlägen.
Den grundläggande förklaringen till socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden är variationer i upplåtelseformer, bostadstyper och attraktivitet. Tillsammans med faktorer som när och till vilken kostnad som olika typer av bostäder blir tillgängliga sorteras olika typer av hushåll till olika platser, till stor del på grund av hushållens olika resurser. De största socioekonomiska områdesskillnaderna finns därför mellan områden som domineras av olika upplåtelseformer, till exempel mellan områden som domineras av äganderätter i ”villamattor” och områden som domineras av hyresrätter i höghusblock. Så är det också i Uppsala kommun. Samtidigt ligger områden med svag respektive stark socioekonomi ofta geografiskt nära varandra.
De fyra områden som har relativt sämst socioekonomi i årets kartläggning är samma som i tidigare kartläggningar. Dessa områden domineras av hyresrätter och har, som visats i en tidigare analys, hög omflyttning som bidrar till att reproducera områdenas relativa position genom att individer och hushåll med starkare socioekonomi ofta ersätts av andra med svagare socioekonomi när de flyttar ut.
Det finns tabeller i dokumenten som inte är fullt tillgänglighetsanpassade. Om du behöver ta till dig innehållet på annat sätt hör av dig till statistik@uppsala.se