Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
När skolorna arbetar med beredskap på alla nivåer, från de yngsta barnen till de äldsta ungdomarna, bidrar de till att stärka både individens trygghet och samhällets gemensamma motståndskraft inför framtida kriser.
– Det handlar om att skapa trygghet och förståelse, men också om att ge eleverna en känsla av delaktighet. Barn och unga behöver tidigt förstå att de har en roll i samhället, säger Karolina Kalat, lärare i samhällskunskap på Rosendalsgymnasiet i Uppsala.
På förskolorna har personalen övat på olika scenarier: Vad gör man om värmen inte fungerar? Hur klarar man sig om det inte finns vatten i kranen? Övningarna sker på ett lekfullt sätt men med ett tydligt syfte – att förskolan ska kunna fortsätta fungera även i en krissituation.
– Genom att öva och vara förberedda stärker vi både tryggheten och vår förmåga att ta hand om barnen, oavsett vad som händer. Det är inte bara viktigt – det är en del av vårt ansvar som pedagoger, säger Stina Hultén, områdeschef inom förskolan.
Det var första gången förskolan deltog i beredskapsveckan.
– Under veckan har vi testat hur det är att vara utan el, vatten och internet – både genom kartläggning och skarpa övningar. Det vi lär oss under veckan kommer att hjälpa oss att ta fram bra beredskapsplaner för varje förskola, säger Stina Hultén.
På grundskolorna har eleverna fått prata om hur man agerar vid exempelvis ett längre strömavbrott, extremväder eller olyckor. Övningarna kopplas till skolans ordinarie arbete med trygghet och säkerhet, men sätter samtidigt in frågorna i ett större perspektiv om samhällets beredskap. Några kommunala grundskolor deltog i en övning. Av dessa ställdes de som har tillagningskök inför faktumet att vara helt utan el och behövde då lösa elevernas måltider utan värme och vatten, andra som har mottagningskök hade el men fick ingen matleverans och fick lösa maten utifrån vad som fanns på plats.
Från och med hösten 2025 blir totalförsvarskunskap en obligatorisk del av samhällskunskapen i årskurs ett på gymnasiet. Redan nu arbetar flera skolor med att integrera undervisningen i sin ordinarie kursplan.
På Rosendalsgymnasiet i Uppsala har beredskapsfrågor länge varit en del av undervisningen. Eleverna får bland annat lära sig om hemberedskap, demokrati och Sveriges historiska försvarsförmåga.
– Vi behöver sätta beredskapsfrågorna i ett större sammanhang och tona ner den alarmistiska bilden. Då blir eleverna mer motiverade och bättre förberedda, säger Karolina Kalat.
Eleverna arbetar med det digitala utbildningsmaterialet ”Tillsammans är vi totalförsvaret” och följer upp med lärarledda diskussioner om allt från folkrätt till hybridkrigföring.