Så kan kommunen möta trenden nya krav på beredskap och beslutsfattande
- Förbättrat beredskaps- och kontinuitetsarbete. En stärkt och utvecklad förmåga inom krisberedskap och civilt försvar bidrar till att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle. För att kunna förebygga, motstå och hantera alltifrån mindre händelser till samhällsstörningar och extraordinära händelser behöver beroenden och behov för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter identifieras. Ett systematiskt arbete med risk- och kontinuitetshantering behövs. Medarbetares krisberedskap kan stärkas genom utbildning och övning.
- Öka säkerhet och trygghet i den lokala miljön och i egna verksamheter. Stärkt tillsyn, krisberedskap och strategier för IT-säkerhet och digital trygghet är viktiga verktyg för att stärka säkerheten, garantera livsmedels-, vatten- och elförsörjningen samt säkerställa beredskap för nya hälsorisker, krigshandlingar eller terrorangrepp.
- Förbättra samordningen av aktörer och åtgärder. Kriser som kännetecknas av att effekterna spiller över och får konsekvenser på många samhällsområden behöver kunna analyseras och förstås. Ökad samverkan kan stärka förmågan att hantera sådana kriser.
- Skärpa förmågan att agera snabbt på ofullständiga underlag. Beslutsfattare behöver ha övat upp förmågan att agera såväl snabbt som i stor skala. En del av beredskapen är att säkra tillgången till avgörande underlag och datakällor, så att det blir möjligt att agera proaktivt. I beslutssituationer kan det behövas strukturer för att skydda utsatta grupper särskilt och för att undvika att aktörer handlar enbart utifrån sina egna frågor och verksamheters intresse.
- Förbättra förutsättningarna för strategisk planering och beslutsfattande. Förmågan att förutse och hantera risker och bidra till hållbara omställningar inom samhällskritiska områden behöver stärkas. Genom att använda strukturerade metoder och involvera flera perspektiv ökar möjligheten att skapa långsiktiga strategier som kan implementeras.