Folkmängden i Uppsala kommun förväntas fortsätta öka, men i en lägre takt än tidigare. En årlig genomsnittlig folkökning på 2 300 personer väntas, vilket till och med år 2050 innebär 60 300 fler Uppsalabor, eller en folkmängd om 308 000 personer i kommunen. Även framöver väntas befolkningen i kommunen öka främst för att fler flyttar in än som flyttar ut, vilket står för ungefär 64 procent av ökningen. Resten, cirka 36 procent, beror på att det föds fler än det dör.
Folkmängden i Uppsala kommun förväntas fortsätta öka, men i en lägre takt än tidigare. En årlig genomsnittlig folkökning på 2 300 personer väntas, vilket till och med år 2050 innebär 60 300 fler Uppsalabor, eller en folkmängd om 308 000 personer i kommunen. Även framöver väntas befolkningen i kommunen öka främst för att fler flyttar in än som flyttar ut, vilket står för ungefär 64 procent av ökningen. Resten, cirka 36 procent, beror på att det föds fler än det dör.
Se Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2025–2050 i Excelformat (XLSX, 97 KB)
Folkmängden i Uppsala kommun förväntas fortsätta öka, men i en lägre takt än tidigare. En årlig genomsnittlig folkökning på 2 300 personer väntas, vilket till och med år 2050 innebär 60 300 fler Uppsalabor, eller en folkmängd om 308 000 personer i kommunen. Även framöver väntas befolkningen i kommunen öka främst för att fler flyttar in än som flyttar ut, vilket står för ungefär 64 procent av ökningen. Resten, cirka 36 procent, beror på att det föds fler än det dör.
År 2050 väntas folkmängden ha ökat i alla åldersgrupper, men under årens gång kan folkmängden i åldersgrupper både öka och minska. Ålderssammansättningen väntas till och med år 2050 ändras mot en högre andel 80 år och äldre samt en lägre andel barn 0–18 år. Antalet barn i förskole- och grundskoleålder väntas minska på kort sikt för att sedan på längre sikt öka.
Jämfört med föregående års kommunprognos väntas folkmängden vid utgången av år 2050 vara knappt 9 700 färre personer. De två huvudsakliga skälen till den lägre prognostiserade folkmängden är dels att det ackumulerade flyttnettot väntas vara lägre, till följd av en lägre inflyttning och en relativt sett högre utflyttning. Dels att det ackumulerade födelsenettot under prognosperioden antas vara lägre till följd av ett lägre antal födda barn. In- och utflyttarnas ålderssammansättning bidrar också.
Under de senaste åren har vår omvärld förändrats, och även lagar och regler för migration. Därför har förutsättningarna för folkökningen i Sverige som helhet och i Uppsala kommun också förändrats. Efter en kraftig folkökning under andra halvan av 2010-talet tyder mycket på att vi går mot en period med lägre genomsnittlig folkökningstakt. Minskat barnafödande samt förändringar i hur människor flyttar är bidragande faktorer bakom den minskade folkökningstakten i Sverige och Uppsala. Uppsala väntas även fortsatt öka sin andel av rikets folkmängd. Detta är en långsiktig stabil trend sedan mer än 70 år. Det är i sammanhanget viktigt att betona att det finns betydande osäkerheter kring framtida flyttmönster och barnafödande, både i Sverige och i Uppsala.
I denna rapport presenteras 2025 års upplaga av Uppsala kommuns årliga befolkningsprognos, med årliga prognosresultat för folkmängd och befolkningsförändringar från år 2025 till och med år 2050.