Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare. Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra dina inställningar.
Varje år gör Uppsala kommun en omvärldsanalys för att upptäcka händelser och värderingsförändringar som påverkar kommunens verksamhet. Här sammanfattar vi analysen och förklarar hur den påverkar arbetet med kommunens budget och mål.
Omvärldsanalys 2024
Kommunens verksamheter och ekonomi påverkas av saker som händer i omvärlden och som ligger utanför vår kontroll. Att jobba med omvärldsanalys, trender och deras konsekvenser, ger vissa möjligheter att förbereda organisationen för förändring. Det ger också möjlighet att se olika handlingsalternativ och lägga en grund för att påverka utvecklingen.
Omvärldsanalysen 2024 lyfter fram sju övergripande trender som sannolikt kommer att påverka Uppsala mycket. Den beskriver också hur kommunen kan behöva jobba för att utvecklingen ska bli så bra som möjligt. Det mesta av tidigare års omvärldsanalyser är fortsatt relevant, men i jämförelse med fjolårets rapport ges större utrymme till bland annat det försämrade säkerhetspolitiska läget, utvecklingen inom digitalisering och den nätverksbaserade kriminalitetens inflytande i samhället. Nytt är också till exempel regeringens omläggning av klimatpolitiken och att fruktsamheten i Sverige är historiskt låg. Det ekonomiska läget är också mer ansträngt och den ekonomiska nedgången inte längre hypotetisk.
Figur 1. De sju övergripande omvärldstrenderna i Uppsala kommuns omvärldsanalys. 1) Större folkmängd och förändrad befolkningsstruktur, 2) Miljö- och klimatförändringar, 3) Teknikutveckling, digitalisering och delaktighet, 4) Globalisering och konkurrens, 5) Ojämlikhet, levnadsförhållanden och folkhälsa, 6) Värderingar, samhällsklimat och demokratins förutsättningar, samt 7) Nya krav på beredskap och beslutsfattande. Även hur ekonomin utvecklas och Uppsala kommunkoncerns ekonomiska förutsättningar har konsekvenser för kommunens invånare och verksamheter.
Sju övergripande omvärldstrender
De sju övergripande omvärldstrenderna bedöms ha en stor påverkan på Uppsalas långsiktiga utveckling och skapar förändringstryck som kommunens verksamheter behöver hantera. Gemensamt för dem är att de lyfter behoven av samverkan och att säkra att kommunens resurser används effektivt för att öka social samhörighet och främja jämlika levnadsvillkor. Ibland måste kommunen hitta nya lösningar och nya sätt att arbeta på grund av förändringstrycken utifrån.
1. Större folkmängd och förändrad befolkningsstruktur
Folkmängden i Sverige har ökat med mer än 1,5 miljon personer de senaste 20 åren. Men under år 2023 var folkökningen långsammare än på länge. Även Uppsalas befolkning har växt med drygt 60 000 personer de senaste 20 åren. Den utvecklingen förväntas fortsätta, även om det är svårt att säga exakt hur många som kan komma att bo i Uppsala i framtiden. En sak som man kan vara säker på är att antalet äldre kommer öka. Enligt befolkningsprognosen kommer gruppen 80+ år mer än fördubblas i antal till år 2050.
Befolkningsutvecklingen ställer krav på anpassning av den kommunala verksamheten och infrastrukturen, inklusive bostäder, vatten, avlopp och elförsörjning. Befolkningsutvecklingen gör att efterfrågan på kommunala tjänster ökar samtidigt som det blir relativt sett färre i arbetsför ålder som ska försörja de unga och de äldre. Det blir allt viktigare att fler kommer i arbete, att fler arbetar i högre åldrar, eller att deltidsarbetande arbetar fler timmar.
I Sverige stiger temperaturen mer än det globala genomsnittet och nederbörden är rikare än tidigare. Risken för översvämning och ändrade flöden i vattendrag, värmeböljor, torka, bränder, vattenbrist och försämrad vattenkvalitet ökar. Utöver klimatförändringarna utsätts ekosystemen för högt tryck från andra håll, bland annat ohållbar resursanvändning och användning av kemikalier med negativa hälsoeffekter på människor, djur och natur.
Miljö- och klimatkrisen riskerar att skapa ekonomisk kris och finansiell instabilitet globalt. Hur stora effekterna av klimatförändringarna blir beror på hur snabbt världen slutar använda fossila bränslen. Men det beror också på samhällets förmåga att anpassa sig till de förändringar som inte längre går att undvika. Kostnaderna för att sätta in effektiva åtgärder bedöms som betydligt lägre än förändringarnas negativa ekonomiska konsekvenser.
Klimatomställning, hållbara lösningar och klimatanpassning kan skapa tillväxt och innovation. När klimatomställningen nu går in i det som kallas ett genomförandeskede kommer också åsiktsskillnaderna sannolikt bli allt tydligare. Samhället kommer behöva hantera allt fler målkonflikter och ökade krav på rättvisa och kompensation.
3. Teknikutveckling, digitalisering och delaktighet
Det finns stora förväntningar på att teknikutvecklingen ska ge möjlighet att hantera många av de utmaningar samhället står inför. Digitaliseringen förväntas medföra högre produktivitet och välfärdsvinster det kommande årtiondet. Teknikutvecklingen ses som en avgörande del för att hantera klimatkrisen, genom exempelvis teknologier som minskar utsläppen av växthusgaser, stödjer mer resurseffektiv produktion och underlättar utvecklingen av en cirkulär ekonomi.
Det moderna fossilfria välfärdssamhället kommer vara elektrifierat och digitaliserat. Den svenska riksdagen har 100 procent fossilfri elproduktion år 2040 som mål. Regeringen har lanserat en färdplan för ny kärnkraft. EU driver på för mer förnybar energi och ökad energieffektivisering av byggnader.
Digitaliseringen förändrar hur människor bor och arbetar och vad som köps och säljs och på vilket sätt. Utvecklingen ställer stora krav på utbildningssektorn och arbetsgivare att utbilda och vidareutbilda för morgondagens arbetsmarknad. En förutsättning för digitalisering är att användardata delas i stor utsträckning. Detta ställer nya krav på hur ansvarsskyldighet, öppenhet och säkerhet kan garanteras. Digitaliseringen ökar den tekniska sårbarheten och cyberattacker kan hota samhällets grundläggande funktioner och de demokratiska processerna. Desinformationskampanjer och spridningen av falska nyheter riskerar att försvaga förtroendet för information, medier och journalistik och skada demokratiska processer.
Det finns en risk att digitalisering medför en bristande tillgänglighet för vissa grupper, vilket kan leda till marginalisering. Det offentliga har en viktig uppgift i att säkerställa att inte enbart vissa individer eller grupper har tillgång till samhällets tjänster.
4. Globalisering, konkurrens och näringslivsutveckling
Globalisering och frihandel har gett världen ökad ekonomisk tillväxt. Handel, migration och förbättrade kommunikationer har integrerat världens länder och människor. Samtidigt har globaliseringen också inneburit en hårdare konkurrens om kompetens, investeringar och etableringar och haft en negativ inverkan på miljön genom ökat resursutnyttjande och ökade transporter. I Agenda 2030 förband sig alla FN:s medlemsländer att tillsammans uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Många av de globala mål som sattes upp ser ut att bli svåra att nå.
Det säkerhetspolitiska läget globalt tyder på att vi rör oss mot tydliga konfliktlinjer mellan västvärlden å ena sidan och Ryssland och Kina å den andra. Många mellanstatliga samarbeten, internationella avtal och globala institutioner som understött globaliseringen har försvagats efterhand. Kriget mellan Israel och Hamas skapar stort mänskligt lidande och påverkar också säkerhetsläget och handelsvägar i Mellanöstern. Rysslands anfall på Ukraina och de västliga demokratiernas otillräckliga stöd till Ukraina är också ett konkret hot för svensk ekonomi och demokrati.
Det sätts höga förhoppningar till att innovation och teknikutveckling ska kunna hantera mänsklighetens utmaningar och bidra till att världen ska utvecklas mot de globala målen. På framtida globala marknader kommer klimatsmarta och cirkulära lösningar att efterfrågas, och där kan Sveriges näringsliv vara konkurrenskraftigt. Platser och regioner som ska kunna förbli konkurrenskraftiga behöver kontinuerligt stärka sina unika fördelar och attraktionskraft.
Människors levnadsförhållanden har blivit avsevärt bättre för det stora flertalet i Sverige, men det finns ekonomiska klyftor i Sverige. Skillnaderna finns mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan storstad och landsbygd och mellan inrikes och utrikes födda. Vissa invånare, särskilt utrikes födda kvinnor med kort utbildning och personer med funktionsnedsättning, har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Alltför många unga saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program eller fullföljer inte sin gymnasieutbildning.
Den ekonomiska lågkonjunkturen påverkar människors levnadsförhållanden. Arbetsmarknaden har börjat ge vika och antalet långtidsarbetslösa förväntas öka. Samtidigt kvarstår bristen på utbildad arbetskraft inom flera yrken. Redan innan den ekonomiska nedgången rådde en tydlig obalans mellan hushållens ekonomiska förutsättningar och kostnadsbilden i bostadsutbudet. Nu har byggandet minskat kraftigt, och antalet färdigställda bostäder bedöms inte närma sig det totala byggbehovet på många år. Många hushåll har en osäker boendesituation eller är trångbodda. Den socioekonomiska boendesegregationen är tydlig i kommunen.
Hälsan i den svenska befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper. Grupper i särskilt utsatta situationer kan till exempel vara personer med funktionsnedsättningar, migranter och personer som står utanför arbetsmarknaden. Det handlar ofta om ökad risk för ohälsa, samt sämre tillgång till eller förmåga att ta del av samhällets utbud av vård och stöd. Psykisk ohälsa är ett allvarligt folkhälsoproblem.
Det är skillnad på mäns och kvinnors arbetsvillkor och livsmöjligheter. Arbetsmiljön inom offentligt finansierade kvinnodominerade sektorer är känslig för nedskärningar till följd av eventuella minskade skatteintäkter.
Det dödliga våldet har ökat i Sverige, även om nivån fortfarande är lägre än under början av 1990-talet. Ökningen är främst relaterad till olika konflikter inom kriminella miljöer. Förövarnas ålder har tydligt sjunkit och våldet har blivit hänsynslösare.
6. Värderingar, samhällsklimat och demokratins förutsättningar
Sverige ligger internationellt sett högt vad gäller befolkningens tillit. Men det finns tendenser sen ett par år tillbaka att tilliten minskar och att fler anser att Sverige är på väg i fel riktning. Den snabba spridningen av nyheter och desinformation och människors tillgång till andra nyhetskällor än traditionell journalistik bidrar till upplevelsen av att konfliktlinjerna blivit fler och allvarligare nu. Det finns dock få tecken på att vi i Sverige har en polarisering som hotar att lamslå demokratiska samtal eller processer.
År 2024 är det val till Europaparlamentet och lokal folkomröstning i Uppsala. Val och folkomröstningar är ofta tillfällen för livaktig politisk debatt och tydligare konfliktlinjer. Skillnader i värderingar och åsikter en självklar del av ett öppet, demokratiskt samhälle. Men missnöje och låg tillit kan leda till att populism växer fram, vilket kan påverka demokratin negativt på flera sätt, exempelvis genom en hårdför ”folkviljans majoritet och vilja” som tillåts inkräkta på individers och minoriteters rättigheter.
Det försvårade säkerhetspolitiska läget i världen sammanfaller med påverkanskampanjer och desinformation mot Sverige. Terrorhotnivån i Sverige har höjts till en fyra på en femgradig skala. Våldsbejakande extremistmiljöer använder våld, hot och trakasserier eller brott systematiskt mot måltavlor inom politiska rörelser och myndigheter. Otillåten påverkan från nätverksbaserad brottslighet genom hot och utpressning, korruption och infiltration är en risk för medarbetare inom offentlig förvaltning, politiska organ och det privata näringslivet.
Klimatkrisen, covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är alla exempel på händelseförlopp som hakar i varandra och får breda konsekvenser för samhället. Till exempel har klimatkrisens redan avsevärda effekter och prognoser för de närmaste decennierna pekar på en mer stormar, översvämningar, torka och bränder. Det förväntas leda katastrofer, hungersnöd, konflikter och människor på flykt, vilket riskerar att påverka samhället i grunden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina leder till lidande och död som en direkt följd av krigshandlingar. Men den har skapat prisökningar och inflation, räntehöjningar, kraftigt ökande levnadskostnader och en nedgång i ekonomin. Det försvårade säkerhetspolitiska läget sammanfaller med att det blivit tydligt att det finns olika aktörer som önskar exploatera sårbarheter i det öppna svenska samhället och att det sker påverkanskampanjer och sprids desinformation mot Sverige. Den nätverksbaserade brottslighetens brottsupplägg och utvecklingen möjliggörs av luckor i lagstiftningen och sårbarheter i samhället som utnyttjas.
Samhällets möjlighet att förebygga och hantera hot, risk och kris bygger på att det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och privatpersoner har nödvändiga förmågor och kunskaper. Risker och kriser som får stora spridningseffekter är svåra att förstå och hantera, även för beslutsfattare och samhällsbärande institutioner. I samband med granskningar och utvärderingar av andra kriser och samhällsstörningar som har drabbat Sverige i modern tid har det framkommit att förberedelsearbetet och krishanteringen har flera brister. Lärdomar från detta kan leda till förbättrat beslutsfattande och beredskapsarbete.
