Likheterna mellan våldet i ungas och i vuxnas parrelationer är stora. Relationsvåld pågår ofta under längre tid än annat våld. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt. Det är vanligt att våldet handlar om kontroll och begränsningar i början, för att sedan eskalera till hot om våld och senare till fysiskt våld.

Den så kallade normaliseringsprocessen är också samma i en ung parrelation som i en relation mellan vuxna. Den som blir utsatt anpassar sig till våldet och lägger sedan skulden på sig själv. Den våldsutsatta övertar också uppfattningar om sig själv, som den som utövat våldet hävdat att hen har.

Våld får negativa konsekvenser senare i livet

Att bli utsatt för våld i en fas i livet då man fortfarande är ung och utvecklas som person, kan vara skadligt och göra det svårt att komma in i vuxenlivet. Det kan också leda till negativa konsekvenser senare i livet.

Det kan handla om olika typer av självskadebeteenden som ätstörningar. Det är också vanligt med normbrytande beteenden, där man utsätter sig för risker i samband med att man dricker alkohol eller tar droger.

Det finns ett tydligt samband med att själv ha varit utsatt, främst som kille, och att utsätta andra för våld. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är också vanligt hos unga personer som blivit utsatta för våld.

Viktigt med kompisars och vuxnas syn på våld

Hur vuxna reagerar på våld har stor betydelse för om våldet upphör eller fortsätter i ungas relationer. Något annat som påverkar är kompisars syn på vad som är ett acceptabelt beteende i en relation.

Studier visar att unga som blivit utsatta för våld i en parrelation hade önskat att samhället och vuxna i deras omgivning haft större möjligheter att upptäcka våldet. Många känner i efterhand att vuxenvärlden har svikit dem genom att inte se varningssignaler och inte vågat fråga när de haft misstankar.  

Så vanligt är våld i ungas parrelationer – rapport från BRÅ

Det finns få svenska studier om våld i unga parrelationer. På uppdrag av regeringen har Brottsförebyggande rådet, BRÅ, sammanställt en rapport om våld i ungas parrelationer i åldrarna 13–25 år.

Digitalt våld vanligt bland unga  

Ungdomar och unga vuxna har en stor del av sitt sociala liv på nätet via olika sociala medier. Det har lett till att våldet flyttat till digitala kanaler, så kallat digitalt våld. Sociala medier blir arenor för psykiskt våld och ett hjälpmedel för övervakning och kontroll av den som blir utsatt.

Genom till exempel GPS:er i appar som visar var en person befinner sig, kan man kontrollera en person och hålla koll på var personen är.

Mobiltelefoner kan också användas för att trakassera en partner med sms-bombning och genom ständiga telefonsamtal.  

Grooming och Sugardejting

Det har blivit vanligare att unga skickar bilder till varandra och att bilderna utnyttjas på olika sätt. Många unga blir utsatta för grooming och sugardejting. Det innebär att en vuxen tar kontakt med en ung person i sexuellt syfte.

Grooming sker genom att en vuxen tar kontakt med en ung person. Till en början är den vuxna schysst, men med tiden får hen den unga personen att gradvis gå med på saker som hen inte vill. Grooming är en brottslig handling och kan beskrivas som ”förberedelser till sexuella övergrepp mot barn”. 

Sugardejting är en sexuell relation mellan en äldre person och en ung person. Den äldre personen är ofta en man med gott om pengar, som betalar den unga för att vara i relationen.

Här kan unga personer som blir utsatta för våld få hjälp och stöd 

Ungdomar berättar sällan för omgivningen om de blir utsatta för våld och de söker sällan stöd. Men det finns hjälp att få.

Ungdomsmottagningen

På ungdomsmottagningen kan unga personer under 18 år få stöd. Uppsala har fyra ungdomsmottagningar. De finns i city och Gottsunda. På ungdomsmottagningen finns kuratorer som erbjuder samtalsstöd.
Stöd hos ungdomsmottagningen

Skolkuratorer

Inom skolans elevhälsa arbetar kuratorer. Dit kan unga personer vända sig om de blivit utsatta för våld. Skolkuratorerna ansvarar för att ge elever och deras föräldrar råd, stöd och service i sociala frågor. De samarbetar också med skolans personal och andra myndigheter. Skolkuratorerna kan förmedla kontakt med en psykolog, en ungdomsmottagning eller socialtjänsten vid behov.
Stöd hos skolkuratorerna  

Uppsala ungdomsjour

Om en förälder, lärare eller någon annan person nära en ungdom är orolig för en enskild ung person eller en grupp med unga kan de kontakta Uppsala ungdomsjour.
Uppsala ungdomsjours arbete

Nexus resurscentrum

Nexus resurscentrum är en stödverksamhet för den som är 18 år och äldre, som blir utsatt för hot eller våld av sin partner eller före detta partner. Nexus hjälper också den som blir utsatt för hot eller våld av släktingar eller en annan närstående. Nexus tillhör Uppsala kommuns socialtjänst. Det innebär att de har möjlighet att fatta beslut om individuellt anpassat stöd. 

Exempel på stöd och hjälp som Nexus ger är

• praktiskt stöd vid kontakt med sjuk­vård, socialtjänst, polis eller vid rättegångar
• samtal för att hjälpa den som blir utsatt för våld att själv bestämma om hen ska lämna relationen eller om det finns andra lösningar
• hjälp med säkerhetstänk, hot- och riskbedömningar
• information om våld och vilka konsekvenser det kan få för den som blir utsatt
• krissamtal.

Nexus resurscentrum är hbtq-diplomerat. Det innebär att personalen har gått en längre utbildning för att få kunskap om inom hbtq-området kring exempelvis normkritiska perspektiv och lagstiftning för att ge ett respektfullt och professionellt bemötande.
Stöd hos Nexus resurscentrum   

Socialjouren ger akut hjälp

Vid behov av akut hjälp av socialtjänsten under kvällar och helger, ger socialjouren råd och stöd via telefon.
Socialjourens stöd

Privatpersoner kan anmäla oro om unga far illa

Privatpersoner kan göra en orosanmälan till socialtjänsten om de ser eller misstänker att en ungdom far illa. Anmälan kan göras för barn och ungdomar upp till och med 20 år som är folkbokförda i Uppsala kommun.
Om att anmäla misstanke om att barn och unga far illa