Vanligt förekommande frågor

Vad är en spårväg?

Spårväg är en anläggning för trafik med rälsfordon som kallas för spårvagnar. Spårvagnarna använder el eller batterier för att kunna åka framåt. I jämförelse med järnvägståg är spårvagnarnas hastighet lägre, avståndet mellan hållplatser tätare och tillgängligheten är högre.

Hur många kan åka med spårvägen?

Hur många som kan åka beror på hur långa tågen är och hur ofta de kör. Ett troligt scenario är att det år 2030 kan åka 1600 personer med spårvägen varje timme, i vardera riktningen. Det scenariot förutsätter spårvägstrafiken består av två linjer mellan Uppsala C och Bergsbrunna, att spårvägen trafikeras med vagnar som är 30 meter långa och att de går var tionde minut.

Hur ofta kommer spårvagnen att gå?

Målsättningen är att spårvagnarna ska gå var femte minut. I början kommer det dock ta lite längre tid mellan avgångarna.

Hur lång tid kommer det ta att åka mellan olika stationer?

Det är svårt att säga exakt hur långt restiden kommer vara då det är många olika faktorer som påverkar. Men det kommer ta cirka 22 minuter att åka från Uppsala C till Gottsunda C. Från Gottsunda C till stationen i Bergsbrunna kommer det i sin tur ta cirka 14 minuter.

Vad kommer det att kosta att åka med spårvägen?

Vi vet tyvärr inte ännu vad det kommer att kosta men spårvägen ska bli en del av Uppsalas kollektivtrafik. Därmed blir det troligen samma pris som för övrig kollektivtrafik.

Vem kommer att åka med spårvägen?

År 2050 förväntas cirka 80 000 människor resa längs spårvägssträckan varje dag. Det är människor som ska till jobbet, åka till skolan, gå på en fritidsaktivitet eller fara och handla. Då spårvägen kommer passera stora arbetsplatser som till exempel Akademiska sjukhuset, två universitet samt flera stora handels- och nöjesområden ser vi att det kommer finnas en strid ström av resenärer under en stor del av dygnet.

Vem är ansvarig för att bygga spårvägen?

Projektet är ett gemensamt åtagande för Uppsala kommun och Region Uppsala. Det finns en gemensam projektledning. Gällande den fasta infrastrukturen så är kommunen ansvarig för att bygga själva bana och plattformarna. Regionen är ansvarig för att bygga spårvägsdepån och att se till att köpa in fordon till spårvägen. När spårvägen är färdigbyggd kommer regionen ansvara för att köra spårvagnarna och vara de som står för underhållet av spåren.

Varför dras inte spårvägen runt hela centrala Uppsala?

Den sträckning som har utretts för spårväg binder ihop de södra stadsdelarna med Uppsala C och den nya tågstationen som ska byggas vid Bergsbrunna. Längs den sträckan kommer många nya arbetsplatser och bostäder att byggas. Spårvägen kommer även gå förbi två universitetet och Akademiska sjukhuset. Det ger i sin tur ett stort underlag av resenärer, något som gör spårvägen lönsam. Utredningar har visat att behovet av kollektivtrafik i övriga delar av Uppsala kan täckas av buss. Kollektivtrafiken i Uppsala kommer alltså bestå av bussar och spårväg som kompletterar varandra.

Är det inte gammaldags med spårväg och kommer den inte bli omodern om några år? 

Nej vi tror inte att den kommer att bli omodern om några år. Den moderna spårvägen har knappast mer än spårvidden gemensamt med den äldre spårvägen. Det är en fördel att det är beprövad teknik. Vi vet vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Vi tar höjd så att kommande teknik kan införas såsom självkörande spårvagnar samt el-försörjning utan kablar. Även andra digitala och smarta lösningar. Det finns många exempel på nysatsningar av spårvägar runt om i Europa.
Läs om satsningar på spårvägar i Europa

Är det säkert med spårväg? 

Eftersom en spårvagn följer ett spår är den förutsägbar i trafiken. Det innebär att du som trafikant inte behöver oroa dig för att den ska plötsliga köra i sidled och liknande. Däremot har en spårvagn alltid förkörsrätt så det är viktigt att inte kliva rakt ut i gatan framför spårvagnen.

Spårvagnen har tre bromssystem som snabbt kan få stopp på fordonet.  Stoppsträckan för en modern spårvagn är i princip densamma som för en buss. Hastigheten kommer också anpassas så att spårvagnen håller låg hastighet i områden där det rör sig många människor, till exempel vid skolor.

Om det ändå sker en olycka kopplat till spårväg handlar det ofta om fallolyckor inuti vagnen när föraren behöver nödbromsa. Det kan också röra sig om lättare kollisioner med bilar som svänger vänster eller gör u-sväng utan att se sig för i backspegeln.  Sådana kollisioner sker i regel i låg hastighet och leder sällan till allvarliga olyckor.

Vad är ett stadsmiljöavtal?

Kommuner och regioner kan söka stöd för att främja investeringar som leder till hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal. Ansökan skickas till Trafikverket. Stödet ska bland annat främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik. Förutsättningar för att få stödet är att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.
Läs mer om stadsmiljöavtal på Trafikverkets hemsida.

Finns det tillräckligt med el idag för att driva en spårväg?

Att säkerhetsställa elförsörjningen till Uppsala är mycket viktigt. Spårvägens framtida behov finns med i de beräkningar som gjorts och i den planeringen som pågår kring detta. Svenska kraftnät arbetar med att bygga ut och förstärka elnätet och de första förstärkningarna kommer vara på plats 2023 och 2024.

Går det att bygga spårväg i Uppsala när det är så lerigt?

Ja det går att bygga spårväg trots att det är lerigt. Spårväg har byggts i många andra städer med liknande jord, till exempel Göteborg. Att bygga spårväg i lerig jord kräver dock rätt konstruktionslösningar och att markförstärkning görs på vissa ställen. Pålning kan också vara en aktuell lösning på vissa sträckor. Exakt lösning för varje del av sträckan är under utredning.

Hur kommer spårvägen att påverka bullernivån?

Under byggnationstiden kommer vissa bullerstörningar att uppstå. Upplägget för utbyggnaden är under utredning. Därför kan vi i dagsläget inte säga när och hur länge dessa störningar kommer att vara. När vi närmar oss byggstart kommer mer detaljerad information.

När spårvägen är i drift kan vissa bullerstörningar finnas. En stor del av det buller som kan uppstå är beror på kontakten mellan räls och hjul. Därför utreder vi noga hur vi bygger spårvägen så att vi säkerställer jämnhet och minimerar skarvar och kurvor.

En övergripande bullerutredning har tagits fram där bedömningen är att spårvägen bidrar till lägre trafikflöden. Totalt sett minskar därför bullret något längs spårlinjen jämfört med hur det ser ut idag.

Hur kommer spårvägen påverka miljön?

Spårvägen berör en lång sträcka och påverkar därför miljön på flera olika sätt. En omfattande redogörelse kring detta finns i miljökonsekvensbeskrivningen som tagits fram. Kortfattat kan spårvägen ha både positiva och negativa konsekvenser. Spårvägen medför exempelvis att dagvattenhantering längst flera sträckor blir bättre medan negativ påverkan sker vid områden med höga naturvärden. Vilken inverkan spårvägen har på miljön ser också olika ut beroende på tidsperspektivet. Ur ett klimatperspektiv har spårvägen en positiv effekt på lång sikt, men en negativ effekt under byggtiden.

Hur kommer naturen att påverkas av en bro över Fyrisån?

Stråket över Fyrisån berörs av många skydd som säkerställer djur-, natur- och kulturmiljö. Ultunabron kommer att ha hänsyn till alla dessa skydd och en dialog om detta har hållits med länsstyrelsen. Brons läge kommer att anpassas till den naturliga gräns som finns mellan det öppna landskapet och trädlinjen.

Är det någon fråga du saknar och som du tycker vi ska komplettera med?

Kontakta oss på e-post: sparvag@uppsala.se