Ett växande näringsliv

Förenklat kan vi dela in Uppsalas näringsliv i tre delar: exportindustri, affärstjänster och vardagliga verksamheter. Delarna integrerar starkt med varandra, men påverkar på olika sätt tillväxen i antal antal arbetstillfällen.  

Exportindustrin

Exportindustrin i Uppsala består till stor del av life science-branschen. Den  genererar ekonomisk aktivitet (omsättning), men inte så många nya jobb och företag, vilket däremot de angränsande affärstjänsterna gör. Exportindustrin har initialt varit drivande i återhämtningen efter pandemin.

Affärstjänster

Affärstjänster består av företagstjänster, företagsservice, IT, finans- och försäkring, partihandel och media. Exportindustri och affärstjänster har blivit viktigare för näringslivets tillväxt. De stod för 50 procent av näringslivets omsättning och 46 procent av de anställda 2020. Affärstjänsterna har en nära koppling till exportindustrin och deras utveckling följer den med viss fördröjning.

Vardagliga verksamheter

De vardagliga verksamheterna dominerar arbetsmarknaden i Uppsala, framför allt i antal anställda. De består till exempel av detaljhandel, utbildning, hälsa/sjukvård, besöksnäring, logistik,
bygg och fastigheter, vatten och avfall samt energibolag. Utvecklingen följer i stort befolkningsutvecklingen. De utgör basen i näringslivet och får vardagen att fungera för boende, besökare och verksamheter. De vardagliga verksamheterna stod för 65 procent av jobbtillväxten 2010–2020. Men de har drabbats hårdast av pandemin.

Läs om antal arbetstillfällen

Läs om nya jobb 2010-2020

Näringslivsanalysen

Näringslivsanalysen är Uppsala kommuns översikt på utvecklingen av näringslivet. Analysen består av två delar:

• Strukturdata som visar utvecklingstrender den senaste tioårsperioden samt dynamik och växelverkan mellan olika delar av Uppsalas näringsliv.
• Konjunkturdata, som uppdateras fyra gånger per år. Utvecklingen jämförs med samma kvartal föregående år samt rullande årsmedelvärden där de fyra senaste kvartalen summeras för att få mer stabilitet i trenden. Dessa jämförs med motsvarande fyra kvartal föregående år.

Analys av andra kvartalet 2022

Totalt sett har utvecklingen inom Uppsalas näringsliv varit stark första halvåret 2022, men det är sannolikt att vi får en svagare utveckling framöver i likhet med vad som förutspås nationellt och internationellt. Företagstjänsterna påverkas av en svagare utveckling inom exportindustrin och byggsektorn av ett minskat bostadsbyggande i spåren av högre räntor och fallande bostadspriser.

Det senare påverkar även hushållen, som idag är lika pessimistiska som under finanskrisen sett till Konjunkturinstitutets nationella konjunkturbarometer. I kombination med höga energipriser dräneras köpkraft från den lokala ekonomin, vilket påverkar vardagliga verksamheter som handel och besöksnäring. Vi är med andra ord på väg in i en svagare konjunktur även i Uppsala, men än så länge ser det stabilt ut.

Exporten minskade med cirka 7 procent jämfört andra kvartalet 2021, baserat på en indikator som följer tio av Uppsalas största företag inom life science. Den inhemska omsättningen ökade däremot med cirka 20 procent, baserat på försäljningen inom företag i Uppsala med minst en miljon kronor i omsättning. Ökningen skedde framför allt inom företagstjänster, trots minskningen inom exportföretagen som utgör viktiga beställare.

Branschen energi och miljö har gynnats av stigande energipriser, besöksnäringen har gynnats av slopade coronarestriktioner samt byggverksamhet har gynnats av att många nya bostäder började byggas kring årsskiftet 2021/2022. 

Tillväxten tillbaka på målet

Det skapades nästan 3 100 nya jobb i Uppsala kommun under 2021, vilket innebär en stark återhämtning efter pandemin. Ökningen skedde främst i privat sektor och till stor del bland de vardagliga verksamheter som drabbades hårdast av pandemin, som besöksnäringen. I genomsnitt har kommunen växt med 1 948 nya jobb per år 2010-2021, vilket är i nivå med kommunens långsiktiga mål om 2 000 nya jobb per år.

Återhämtningen har fortsatt in i 2022, men mattats av under hösten. Konjunkturinstitutets prognos för 2023 är lågkonjunktur/recession till följd av bland annat kriget i Ukraina, europeisk energikris och stigande inflation och ränta. Konjunkturförsvagningen kan förväntas innebära en lägre jobbtillväxt i Uppsala, då jobbtillväxten i kommunen varierar till cirka 70 procent med den nationella BNP-utvecklingen. 

– Toppen av näringslivspyramiden – exportindustrin och affärstjänsterna – har blivit allt viktigare för Uppsalas tillväxt. Sett till åren 2020–2021 sammantaget har hela jobbtillväxten i näringslivet skett i toppen av pyramiden, medan de vardagliga verksamheterna, inte minst besöksnäringen, kämpat med att återta förlorad mark på grund av pandemin, kommenterar Per Lundeqvist, enhetschef. 

– Även om vi ser ut att gå mot ett svagare år 2023 finns anledning att se optimistiskt på framtiden. Uppsalas exportindustri, som är en viktig motor och som domineras av företag inom life science, är relativt konjunkturokänslig och kommunen fortsätter locka många nya företag och människor. Det lägger grunden för fortsatt tillväxt.

Presentation av näringslivsanalysen

Fakta är hämtad från näringslivsanalysen som omfattar sysselsatta och företag verksamma i Uppsala kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån och Bolagsverket/Bisnode.

Presentation av näringslivsanalysen halvår 2022 för utskrift  (PDF, 443 KB)

Är du intresserad av att få en fördjupad presentation av Uppsalas näringsliv eller har du frågor om näringslivsanalysen? Kontakta gärna Per Lundeqvist, enhetschef på näringsliv och destination, kommunledningskontoret Uppsala kommun: per.lundequist@uppsala.se