Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Hur kan Uppsala minska utsläppen till 2030?

Hur kan Uppsalas växthusgasutsläpp minska så snabbt som klimatomställningen kräver? Projektet Klimatfärdplan Uppsala har samlat på sig kunskap och förslag på åtgärder uppdelat på två områden: Bygg och anläggning och Livsmedelskedjan.  

I Uppsala är ambitionen att nå miljö- och klimatmålen samtidigt som alla Uppsalas invånare kan leva ett minst lika bra liv som nu, även om förutsättningarna kan vara annorlunda. Det kräver en stor omställning av hela samhället. Offentliga organisationer som kommunen och regionen, företag och invånare behöver vara med och bidra. 

De kommande åren är avgörande för hur vi vill att vår framtid ska se ut och vi måste öka takten. Om det är något pandemin har lärt oss, så är det att vi snabbt kan ställa om och anpassa oss efter nya förutsättningar, något vi kan lära oss mycket av i den omställning vi måste göra för att minska klimatförändringarna.  

Moduler med kunskap och förslag på åtgärder 

Men hur kan vi tillsammans kraftigt minska Uppsalas växthusgasutsläpp, för att nå målet om ett fossilfritt Uppsala 2030? Projektet Klimatfärdplan Uppsala har samlat på sig kunskap som projektets aktörer nu gärna delar med sig av – kunskap med förslag på faktiska åtgärder uppdelat på två områden: Bygg och anläggning och Livsmedelskedjan.  

I oktober 2021 blev det klart att ett nytt projekt under namnet Klimatneutrala Uppsala tar Klimatfärdplan Uppsalas arbete vidare, framför allt med fokus på att implementera resultat och åtgärder som tagits fram. Klimatneutrala Uppsala är en del av det strategiska innovationsprogrammet Viable cities satsning Klimatneutrala städer 2.0. 

Läs Viable cities nyhet om Klimatneutrala städer 2.0.

Här nedan kan du läsa mer om modulerna Bygg och anläggning och Livsmedelskedjan.

I "Modul: Bygg och anläggning” utgår åtgärderna från ett mål om 12 procent lägre utsläpp per år fram till 2030, per byggd och anlagd kvadratmeter. 

Klimatförbättrade alternativ för flerbostadshus, lokalbyggnad och småhus samt för en gata (B-gata) motsvarande omkring 30 procent, 50 procent och 70 procent lägre utsläppsnivå har tagits fram. De klimatförbättrade alternativen bygger till största möjliga del på att befintlig klimateffektivare teknik och processer används. 

Enligt modulen behöver de olika klimatförbättrade alternativen implementeras med tidsplanen:

  • 2025: Den standardnivå som används vid nybyggnation idag behöver vara helt utfasad. 
  • 2027: All bebyggelse behöver bestå av de klimatförbättrade alternativen med cirka 50 procent och cirka 70 procent mindre utsläpp. 

För anläggning (av B-gator) gäller:

  • 2027: Dagens standardnivå behöver vara helt utfasad. 
  • 2028: 50 procent av alla B-gator behöver beläggas med så kallat bundet bärlager och slitlager bestående av en klimatförbättrad asfaltsmassa. Entreprenaderna behöver dessutom i sin helhet drivas av HVO100 eller motsvarande. 

Det konstateras också att en betydande mängd kol tillfälligt kan lagras i form av trä när betongkonstruktioner ersätts med träkonstruktioner. 

Förslag på åtgärder

  • Bygg inte nytt. Utvärdera om behovet av att bygga nytt kan ersättas med befintliga byggnader/andra lösningar. 
  • Bygg om. Anpassa och justera befintligt för att minimera det som behöver byggas nytt. 
  • Bygg klimatsnålt/-smart. Det som byggs nytt bör alltid optimeras ur ett livscykelperspektiv. Använd mindre mängd material och välj material med låg klimatpåverkan.
  • Minska avfall och återanvänd byggmaterial där det är effektivt samt designa för ökad cirkularitet och flexibilitet i användning. 
  • Minimera utsläpp från transporter och maskiner. Planera så att resursanvändningen minimeras och likaså behovet av transporter.
  • Använd bränslen med låg klimatpåverkan.
  • Energieffektivisera genom minskat behov av uppvärmning/kyla och minska användningen av fossila bränslen. 

Förslagen på åtgärder som beskrivs i dokumentet ”Modul: Bygg och anläggning” riktar sig till alla aktörer som verkar inom Uppsala kommun och som vill vara en del av arbetet med att ställa om samhället till på sikt noll klimatpåverkan inom området bygg och anläggning. 

Läs Klimatfärdplan Uppsalas "Modul: Bygg och anläggning" (PDF, 929 KB)

Läs Bilaga 1 till "Modul: Bygg och anläggning” (PDF, 151 KB)

Läs bilaga 2 till “Modul: Bygg och anläggning” (PDF, 194 KB)

Läs bilaga 3 till “Modul: Bygg och anläggning” (PDF, 786 KB)

Det förekommer tabeller som inte är fullt webbtillgänglighetsanpassade i dokumenten. Om du har behov att ta del av dem på annat sätt, hör av dig till david.jedland@uppsala.se
 

Fyra strategier för att minska klimatpåverkan från mat har identifierats i projektet: 

  • Öka produktiviteten: mer mat med mindre insatser av till exempel energi och gödsel minskar klimatpåverkan per enhet mat. 
  • Utveckla och tillämpa tekniska lösningar, till exempel teknik som kan minska utsläppen från gödsel.  
  • Byt till mer hållbar kosthållning, framför allt genom att minska andelen animalier. 
  • Minska svinn och förluster i alla led. 

Livsmedelskedjan kan delas in i primärproduktion (odling och djuruppfödning), förädling (när råvaror blir livsmedelsprodukter), distribution och handel av livsmedel (grossister, dagligvaruhandeln och restauranger) samt konsumenten (du som handlar och äter maten). 

Förslagen på åtgärder som beskrivs i dokumentet ”Modul: Livsmedelskedjan” riktar sig till alla aktörer som verkar inom Uppsala kommun och som vill vara en del av arbetet med att ställa om samhället till på sikt noll klimatpåverkan inom området livsmedel.  

Läs Klimatfärdplan Uppsalas ”Modul: Livsmedelskedjan” (PDF, 2 MB)

Så här har Klimatfärdplan Uppsala lagt upp arbetet 

Projektet Klimatfärdplan Uppsala har haft som utgångspunkt att jobba med nya innovativa arbetssätt och digitala hjälpmedel för att snabbare driva på utvecklingen. Här nedan kan du läsa om några av dessa arbetssätt. 

Ambitionen i projektet har varit att bli så kvantitativ och konkret som möjligt när det gäller att beskriva vad som måste göras för att nå klimatmålen och hur olika åtgärder tillsammans kan bidra för att nå detta. 

Att ta fram åtgärdsförslag för minskad klimatpåverkan är komplext. Åtgärdsförslag behöver identifieras och sedan effektberäknas. Inom projektet har olika modellerings- och klimatvisualiseringsverktyg använts för att få överblick över varför klimatutsläpp sker och hur stora utsläppen i Uppsala är. Exempel på sådana verktyg är LEAP, ArcGis och LusTrans. Utsläppen beräknas i modellerna genom att beskriva samband mellan konsumtion av varor och tjänster och klimatpåverkande utsläpp.

För att ta fram åtgärdsförslag är det viktigt att både kunna få en överblick över helheten, vad som är stort och smått, samt att kunna göra detaljerade analyser över vad som händer med utsläppen i relation till olika åtgärder.  

Projektet har arbetat med att stärka kapaciteten för innovation genom att stödja utvalda aktörer, med målet att öka förståelse, mottaglighet och beredskap för hållbara idéer och klimatpositiva sätt att driva sin affär och verksamhet.  

Arbetet med att etablera två innovationsteam har påbörjats. Det ena med nätverket Uppsala klimatprotokoll, som idag samlar organisationer i den privata och offentliga sektorn i Uppsala, med målet att tillsammans minska sina utsläpp. Det andra innovationsteamet har utvecklats tillsammans med kommunens stadsbyggnadsförvaltning som är ansvariga för Uppsalas hållbara stadsdelsutveckling, bland annat arbetet med Uppsalapaketet, landsbygdsutvecklingen och etableringen av en ny stadsdel i Bergshamra.  

Arbetet med innovationsteamen sker i flera steg och kommer att fortsätta som en del i det kommande projektet Klimatneutrala Uppsala. Så här ser stegen ut:  

  • Varje team får en utbildning kring innovation och innovationsledning enligt ISO 56002. 
  • En nulägesanalys kring verksamhetens innovationsförmåga genomförs. Utifrån nulägesanalysen tas en strategi fram. 
  • Utifrån prioriterade insatser för klimatomställningen arbetar projektet för att utveckla och testa prototyper och testbäddar tillsammans med innovationsteamen och andra aktörer. 

Klimatomställningen berör alla och därför har en viktig del i projektet varit samverkan mellan aktörer och att skapa Klimatfärdplan Uppsala tillsammans. Projektpartners och nätverket Uppsala klimatprotokoll har varit involverade från start på olika sätt. De har deltagit i referensgrupper, testat nya verktyg och arbetssätt i fokusgrupper och varit delaktiga i framtagande av åtgärdsförslag. Detta har bidragit till att många personer har varit inblandade i projektet och skapat en grund för fortsatt samverkan framöver.  

Om Klimatfärdplan Uppsala 

Projektet Klimatfärdplan Uppsala har pågått mellan 2019 och 2021 med hjälp av viss finansiering från det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities som i sin tur finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. 

Partners i projektet var: 

  • Uppsala kommun
  • Uppsala klimatprotokoll
  • ClimateView
  • Energikontoret i Mälardalen
  • Energi- och klimatrådgivningen i Uppsala län
  • Ericsson
  • Internet of Planet
  • Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
  • Urban Analytics and Transitions research group (UrbanT), KTH
  • STUNS
  • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
  • The Climate Change Leadership Node, Uppsala universitet
  • Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI)