En stor satsning som att bygga spårväg kommer med ett stort ansvar både under byggtiden och när vagnarna rullar. Därför lägger vi mycket möda på att inventera vilka biotoper och arter som finns och gör fördjupade analyser av naturmiljön. Utifrån den kunskapen hittar vi sätt att skydda och bevara dem. Uppsalas trädplan och ett antal artskyddsrapporter är underlag för åtgärderna. 

Men spårvägen ska inte bara bevara, utan även tillföra nya grönytor till staden. Både genom att den går i grässpår vissa sträckor och att det planteras nya träd längs med hela spårvägssträckan. Det kommer att finnas fler träd i Uppsala efter att spårvägen byggts, än det gör innan.

Befintliga träd kommer att bevaras i största möjliga utsträckning. För att göra detta möjligt har enskilda träd och grupper av träd mätts in och analyserats samt deras ålder och ekologiska status har bedömts. I arbetet har många olika experter deltagit, både från kommunen och olika konsultbolag. De är exempelvis arborist och specialist på trädflytt, trädstrateger och stadsträdgårdsmästare, naturvärdesexperter, jurister, ledningsprojektörer och naturförvaltare.

Träd stannar, flyttas eller vilar

Vissa träd blir kvar, andra flyttas till ny plats, andra som inte klarar en flytt läggs i faunadepåer. Depåerna finns på platser som inte ska förändras eller exploateras. I några fall naturmark men också parker i centrala Uppsala. Träd som fälls och läggs i faunadepåer gör nytta genom att ge insekter och organismer tillgång till död ved, vilket stärker den biologiska mångfalden.

Skydd och förändringar i sammanfattning:

• nyplantering av träd, ersättning av alléer
• flytt av träd till nya platser
• stammar nyttjas som faunadepåer
• tidpunkt för nedtag av träden regleras
• kvarvarande träd skyddas.

Undersökta biotoper

En biotop är ett område med särskilda egenskaper som gör det till en värdefull livsmiljö för vissa djur- eller växtarter. Totalt 42 områden har inventerats längs med den planerade spårvägen, delsträcka A-C. Några av dem påverkas helt, andra delvis och några påverkas inte alls:

• ett odlingsröse
• två åkerholmar
• fyra diken i jordbruksmark
• 35 alléer.

Så arbetar vi med ett grönare Uppsala

Artskydd vid spårvägsbyggen

Långt innan spaden sätts i marken är det utrett vilka växter och djur som berörs. Inventeringar görs på plats och genom datamodellering. Målet är att spårvägen och byggnationen av densamma ska störa växt- och djurlivet så lite som möjligt. För att minimera störning finns exempelvis restriktioner för när träd får fällas. Detta har en koppling till bland annat fladdermössen.

Stängsel och restriktioner

Genom att förstärka olika djurs livsmiljöer i närheten av spårvägen samt att stängsla in byggområdet långt i förväg minskar risken för att djur ska befinna sig på byggområdet när byggnationen startar. En tidig instängsling kan göras redan ett år innan byggstart, för att ge tid för exempelvis grodor att anpassa sig.

Ljusskygga individer

Goda jaktmarker vid Fyrisån samt en del lövskog i närheten gör området till en viktig livsmiljö för fladdermöss. Ett sätt att minimera påverkan på fladdermössen är att anpassa belysningen längs med stråket.  Det kan vara hur lampor vinklas, vilka tidpunkter under dygnet och perioder under året det ska lysa.

Minska ljusföroreningar med rätt utebelysning, på Sveriges Naturs webbplats