Flytt av ledningar i gatan inför spårvägsbyggnationen
På vissa sträckor kommer spårvagnen att rulla i befintliga gator. Det innebär att ledningar som ligger i marken måste flyttas för att göra den framtida spårvägstrafiken driftsäker. Samtidigt ska det vara möjligt att ta sig fram i staden under byggtiden, vilket kräver noggrann planering och tydlig information. Arbetet sker i etapper under perioden februari 2024 fram till och med 2027.
För att skydda ledningar och kablar från kyla, snö och vind, läggs de i marken. Så har det varit under lång tid i Sverige. Placeringen minskar risken för störningar som strömavbrott, jämfört med kablar som hänger i luften. Viktig infrastruktur som fjärrvärme, fiber, el och VA samsas om utrymmet i marken. Det finns riktlinjer både för hur djupt och hur nära varandra ledningarna kan placeras. Ansvaret för drift och underhåll ligger hos ledningsägarna, exempelvis Vattenfall och Uppsala vatten.
Ledningsnätet uppdateras
Ledningar åldras och måste bytas ut ibland. I snitt håller de i 60 år, men det varierar. Ett spårvägsbygge är en bra anledning för en uppdatering under marken. Det innebär att ledningsnätet blir bättre anpassat för framtiden, med högre kapacitet och bättre klimatanpassning bland annat. Dessutom skapas en möjlighet att flytta ut ledningar mot vägkanterna. En sådan placering underlättar för framtida underhåll och reparationer. Dessutom blir störningarna i trafiken mindre.
I illustrationerna nedan ser du hur ledningarna ligger placerade under gatorna idag. När spårvägen byggs flyttas de ut till sidorna.
Se nedan illustration i större format
Bild ovan: Ungefär så här ser det ut under gatorna, där löper olika typer av kablar i marken.
Se nedan illustration i större format
Bild ovan: Efter en ledningsflytt är kablarna placerade längre ut. Det underlättar för underhåll och reparationer.
Kartan och verkligheten
Grävarbete i gamla stadskärnor bjuder ofta på överraskningar. Ibland blir det något av ett detektivarbete att få fram ett bra underlag, ofta från många olika källor. Det är först från 1970-talet som det blev regel att dokumentera. Exempel på problem är:
- okända ledningar som inte är i drift längre
- gamla husgrunder som inte finns i ritningar
- murar och liknande konstruktioner
- mätfel i kartor.
I flera områden längs spårvägssträckan behöver vi inte gräva och flytta kablar. Det gäller till exempel ena vägbanan under Dag Hammarskiölds väg, där det inte finns några ledningar i marken. Det beror troligtvis på att det gick en spårväg där förr, i början av 1900-talet. I nyare områden, som Rosendal, har det varit möjligt att placera ledningarna utanför vägen när de planerades och byggdes.