Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

  1. Risker som kommunen analyserat

    Kommunen analyserar olika risker och händelser som kan påverka verksamheterna. Under varje mandatperiod görs bland annat en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen ger förslag på vad som behöver göras för att stärka kommunens förmåga att hantera samhällskriser. 

    Några av de analyserade riskerna för verksamheterna är

    • extrema väder
    • kraftiga regn som kan orsaka översvämning
    • störningar i tillgången på dricksvatten
    • elavbrott.
  2. Tips och råd vid kriser som kan drabba oss

    På grund av att klimatet förändras kommer översvämningar att bli vanligare. En översvämning kan leda till allvarliga problem för både människor och samhället.

    Kommunen har tagit fram kartor som visar vilka områden som är extra utsatta för översvämning vid exempelvis

    • snösmältning
    • dammbrott
    • skyfall.

    De två första punkterna påverkar framför allt vattennivån i Fyrisån. För att minska riskerna och vara förberedd på översvämning mäter kommunen flödet i ån.  

    Den tredje punkten, skyfall, handlar om påverkan från väderfenomenet kraftigt regn. Enligt SMHI:s definition är ett kraftigt regn när det faller minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Vid ett kraftigt regn hinner inte vattnet rinna undan och då ökar risken för översvämning. Det är vanligast med den typen av skyfall under sommarhalvåret, i samband med åskoväder.

    Se kartor över i skyfallskarteringen på uppsalavatten.se.

    Se kartor över riskområden i översvämningsportalen på msb.se.  

    Översvämning i Uppsala

    Var förberedd vid en översvämning:

    • Rensa brunnar, lövsilar och hängrännor ofta.
    • Försök ta reda på var det finns risk att vatten kan komma in i ditt hem eller fastighet. Det kan exempelvis vara via en källare, lågt liggande brunnar, fönster och ingångar.
    • Överväg att skaffa en dränkbar pump för att kunna pumpa bort vatten från källaren.
    • Ställ inte elektriska apparater och värdefulla saker på golvet i källaren.
    • Ta reda på vad din hemförsäkring täcker vid en översvämning.
    • Fotografera ditt hem och dina värdesaker så du kan visa dem för ditt försäkringsbolag om du råkar ut för en översvämning.

    När en översvämning närmar sig:

    • I din egen fastighet kan du till exempel täppa igen golvbrunnar och toaletter med ett örngott eller liknande som du fyller med sand och jord.
    • Lågt liggande fönster och ingångar kan skyddas genom skyddsvallar av sand och jord.
    • Flytta din bil till en högre plats där vatten inte kan samlas.

    Gör så här om det blir översvämning:

    • Stäng av strömmen på huvudströmbrytaren.
    • Kör inte bil genom ett översvämmat området.
    • Gå, spring eller cykla inte genom ett översvämmat område.
    • Försök att ta dig till en plats högt upp där du kan bli hämtad av räddningspersonal om översvämningen gör att du inte kan lämna ditt hem.

    Dagvattenhantering och kommunalt dricksvatten och avlopp kan påverkas vid en översvämning.

    På uppsalavatten.se kan du läsa mer om vad du ska göra om din fastighet blir översvämmad.

    Fastighetsägaren har ansvar vid en översvämning

    Om du har lokaler nära vatten, förbered dig för höjda vattennivåer. 

    Läs länsstyrelsens broschyr om fastighetsägarens ansvar vid översvämning.

    Håll också koll på nederbörd och vattenflöden via SMHI:s vattenwebb

    Fastighetsägarens ansvar i sin helhet – uppsala.se

     

    Värmebölja är en period med ovanligt varmt väder. Värmebölja definieras av SMHI som en period på minst tre dagar i sträck då dygnets högsta temperatur är minst 26 grader.

    Höga temperaturer kan vara påfrestande för kroppen. Särskilt för personer i riskgrup­per. Att vistas länge i solen kan orsaka trötthet, huvudvärk, yrsel och illamående. Varmt väder kan också orsaka vätskebrist och uttorkning om du inte dricker tillräckligt med vätska. Men hur du klarar och upplever värme är individuellt.

    Riskgrupper vid värmebölja

    • äldre personer
    • spädbarn och små barn
    • personer med kroniska sjukdomar
    • personer som tar läkemedel som påverkar kroppens reglering av värme
    • personer som är fysiskt aktiva och/eller arbetar i en ansträngande miljö.

    Råd vid värmebölja

    För att lättare klara värmen kan du ta hjälp av dessa råd.

    Var uppmärksam på inomhustemperaturen

    Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar mycket när temperaturen utomhus är 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

    Drick mer

    Vänta inte på att du blir törstig. Ät mat som innehåller mycket vätska till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

    Ordna sval miljö

    Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.

    Ordna svalka

    En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

    Ta det lugnt

    Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

    Förvara läkemedel rätt

    Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.

    Var uppmärksam på kroppens varningssignaler

    Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens, nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

    Folkhälsomyndighetens råd vid värmeböljor.

    Energimyndigheten har smarta tips om hur du kan få svalare inomhus.

    Väder, olyckor, strömavbrott och andra störningar kan påverka vårt dricksvatten. Ha därför alltid dricksvatten sparat hemma, gärna i frysen.

    Nödvattenplanering är en del av samhällets krisberedskap. För att minimera konsekvenserna vid en eventuell störning i dricksvattenförsörjningen krävs planering och samverkan. Uppsala kommun och Uppsala vatten och avfall har tillsammans tagit fram en plan för nödvattenförsörjning.

    Om det inträffar något som gör att kommunens dricksvattenförsörjning inte fungerar kan Uppsala vatten och avfall tillfälligt placera ut tankar med vatten. Det kan även bli nödvändigt att du behöver koka ditt dricksvatten.

    Håll dig uppdaterad med information om avbrottet eller problemet via

    • Uppsala vatten och avfalls webbplats
    • Uppsala kommuns webbplats
    • Sveriges Radio P4 Uppland.

    På Uppsala Vatten kan du läsa om nödvatten i Uppsala kommun .

    Var förberedd vid avbrott eller problem med dricksvattnet

    • En vuxen person behöver ungefär 3 liter vatten per dygn. Det innebär att en vuxen person behöver ungefär 14 stora petflaskor med vatten för att klara sig i en vecka.
    • Skaffa dunkar med tappkran och hinkar med lock för att kunna hämta och förvara vatten i.
    • Fyll dunkar eller  petflaskor med vatten och förvara dem svalt och mörkt. Kom ihåg att lagrat vatten bör bytas regelbundet.
    • Fyll tomma  petflaskor med vatten och lägg i frysen. Då håller sig vattnet färskt och flaskorna fungerar som kylklampar vid strömavbrott. Fyll inte flaskorna ända upp till kanten. Lämna lite utrymme, annars kan de spricka i frysen.
    • Se över så du har möjlighet att koka vatten eftersom lagrat vatten med tiden kan få osäker kvalitet. Om du är osäker, koka alltid vattnet först innan det används för mat och dryck.
    • Har du husdjur? Förbered vatten till dem också.
       
      Tips och regler för dig med egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk (livsmedelsverket.se)

     

    Ett strömavbrott kan ske av många olika anledningar och pågå i allt från några sekunder till flera dagar eller längre. Om elnätet skadats av grävarbete eller fallande träd kan det ibland dröja ganska länge innan strömmen kommer tillbaka.

    Här är några tips som kan hjälpa dig att känna dig trygg och klara dig bra utan elektricitet.

    Förbered dig för ett strömavbrott:

    • Skaffa ficklampa, radio och batterier.
    • Ha alltid tändstickor och stearin- eller värmeljus hemma. Ett värmeljus brinner i ungefär sex timmar.
    • Ha gärna en fulladdad powerbank i reserv för att kunna ladda din mobiltelefon.
    • Skaffa ett stormkök med en extra värmekälla i reserv.
    • Några säckar grillkol, tändbricketter och tändvätska är bra att ha hemma om du har tillgång till grill.
    • Ha alltid några extra säkringar eller proppar hemma.

    Gör så här om strömmen försvinner:

    • Stäng av all elektrisk utrustning. Dra ut alla sladdar ur vägguttag och kontakter.
    • Lämna en lampa påslagen, så du märker när strömmen kommer tillbaka.
    • Vrid av alla vattenkranar.
    • Håll kylskåp och frys stängda så mycket som möjligt.
    • Isolera fönster, dörrar och springor med gardiner och tyg. Bygg gärna en värmande koja med filtar och kuddar.
    • Håll värmen genom att samlas flera människor på samma ställe, gärna i ett rum som solen värmer upp.
    • Vädra under korta stunder för att få in nytt syre.
    • Tänd stearin- eller värmeljus, men tänk på brandfaran och ha koll på ljusen och släck dem när du lämnar rummet.
    • Använd en radio för att lyssna på Sveriges Radio P4.
    • Prata med grannar, vänner och familj och fråga om de behöver hjälp med något.
    • Hjälp äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
       

    När strömmen kommer tillbaka är det bra att mjukstarta elnätet. Det gör du genom att vänta med att starta diskmaskin, tvättmaskin och torktumlaren i några timmar. Om du har elvärme kan det vara bra att starta ett eller några element i taget.

     

    Andra kriser som kan drabba oss

    Det finns industrier i Uppsala kommun som hanterar brandfarliga, giftiga och explosiva ämnen. De omfattas av reglerna i den så kallade Sevesolagstiftningen. Lagen innebär att verksamheterna måste arbeta förebyggande med att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka i form av

    • explosion
    • brand
    • kemikalieutsläpp.

    På Uppsala Brandförsvar finns mer information om utsläpp av farliga ämnen i Uppsala kommun och kommunal plan för räddningsinsats.

    På msb.se kan du läsa om Sevesolagstiftningen.

    Om det inträffar en olycka vid någon av verksamheterna går det ut en varning till allmänheten genom VMA, Viktigt Meddelande till Allmänheten.

    Så låter Viktigt meddelande (MP3, 1 MB)

    Området kring Sveriges alla kärnkraftverk är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre. Runt dem finns en planeringszon.

    • Den inre beredskapszonen är cirka 5 kilometer.
    • Den yttre beredskapszonen är cirka 25 kilometer.
    • Planeringszonen är cirka 100 kilometer.

    Forsmark_zoner.jpg

    Länsstyrelsen kan med stöd av expertmyndigheter fatta beslut om följande för att skydda allmänheten i zonerna:

    • att vistas inomhus upp till 48 timmar
    • att dela ut jodtabletter till personer i de områden som drabbats av en kärnkraftsolycka
    • att utrymma ett område på grund av att radioaktiva ämnen på marken har kunnat mätas upp.

    Kommunen har ett ansvar

    Länsstyrelsen i Uppsala län har huvudansvaret vid en olycka på Forsmarks kärnkraftverk. Uppsala kommun ingår i planeringszonen. Det innebär att vi deltar i planeringen av skyddsåtgärder och medverkar vid övningar.

    Vid en kärnkraftsolycka ska kommunens räddningstjänst även hjälpa Länsstyrelsen i arbetet med att mäta strålning och rapportera mätresultatet genom att ge tillgång till

    • personal
    • nödvändig egendom.

    Läs mer

    Uppsala brandförsvar – om kärnenergiberedskap

    Länsstyrelsen i Uppsala – om kärnenergiberedskap

    Krisinformation – om kärntekniska olyckor 

    Strålsäkerhetsmyndigheten – om beredskaps- och planeringszoner