Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

  1. Krisberedskap

    En kris är en händelse som drabbar

    • många människor
    • stora delar av samhället.

    Det kan handla om

    • stormar
    • översvämningar
    • större bränder
    • omfattande el- och värmeavbrott
    • störningar i datakommunikation
    • förorenat dricksvatten. 

    En kris uppstår ofta oväntat och utan förvarning. Uppsala kommun ska utföra sina viktigaste uppdrag även vid samhällskriser. Det är därför viktigt att vara förberedd på att hantera krisen. 

  2. Samhällets krisberedskap

    Samhällets krisberedskap går ut på att

    • arbeta förebyggande för att minska risker
    • förbereda sig för att kunna hantera det som ändå inträffar.

    Om viktiga funktioner slås ut av till exempel en naturkatastrof, terrorattack eller it-attack utsätts samhället för påfrestningar som påverkar många människors vardag.

    För att klara av stora påfrestningar behöver vi använda alla resurser i samhället och göra alla delaktiga i att förebygga och hantera kriser. Alla har ett ansvar, både myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv, organisationer och du som privatperson.

    Krishanteringen i Sverige bygger på tre grundprinciper

    Ansvar

    Den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser.

    Närhet

    Samhällskriser ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.

    Likhet

    Aktörer ska inte göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällskrisen ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.

    Regeringen.se – Mål för krisberedskapen i Sverige

  3. Så förbereder sig Uppsala kommun för kriser

    Kommunen är ansvarig för all verksamhet som måste fungera även under kriser, så kallad samhällsviktig verksamhet, till exempel

    • skola
    • äldreomsorg
    • vattenförsörjning
    • räddningstjänst.

    Strömlöst klassrum.jpg

    Alla förvaltningar och bolag i kommunen arbetar löpande med sin plan för kontinuitet. Det är en plan som talar om hur verksamheterna ska kunna hållas i gång både till vardags och under en kris.

    Vid en kris ligger ansvaret i första hand hos den som främst berörs av krisen. Den som har ett ansvar under normala förhållanden har samma ansvar vid en kris. En kris ska alltså hanteras av den förvaltning eller det bolag som drabbats, så långt som det är möjligt.

    Vid händelser som avviker kraftigt från det normala kan kommunen aktivera sin krisledningsnämnd.

    Uppsala.se – Krisledningsnämnden i Uppsala kommun

    På krisinformation.se – Så hanterar Sverige kriser  

    Msb.se – Det svenska beredskapssystemet  

  4. Uppsala kommun gör en risk- och sårbarhetsanalys vart fjärde år

    Vart fjärde år analyserar Uppsala kommun vilka samhällsstörningar som kan inträffa och hur de kan påverka kommunens verksamheter. Resultatet sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

    Här kan du läsa en sammanfattning av Uppsala kommuns Risk- och sårbarhetsanalys. (PDF, 3 MB)

  5. FRG - Frivilliga resursgruppen

    FRG-Frivillig Resursgrupp.jpg

    I Uppsala kommun finns Frivilliga Resursgruppen (FRG). Det är en resurs i den kommunala krisberedskapen med kommunen som uppdragsgivare. FRG består av utbildade frivilliga som är ett stöd för samhället i samband med kriser eller andra extraordinära händelser. Gruppen finns till hands för kommunen när ordinarie resurser inte räcker till och kan då kallas in. Det är kommunens behov av stöd som styr vilken insats som kommer utföras.

    Sveriges Civilförsvarsförbund har samordningsansvaret för FRG. Det är också de som har rekryteringsansvaret samt ansvaret för grundutbildning och fortbildning.

    FRG kan till exempel hjälpa till med

    • informationsspridning
    • samverkan och ledning
    • praktiska uppgifter, till exempel hantering av nödvatten och reservkraft
    • första hjälpen
    • medmänskligt stöd till drabbade

    Vem kan vara med i en FRG?

    Frivilliga Resursgruppen består av personer som vill engagera sig och hjälpa till i samhällets krisberedskap. De frivilligas olika intresseinriktningar och kunskaper ska nyttjas så att gruppens gemensamma kompetens blir till nytta för kommunen.

    Vad krävs av en FRG-medlem?

    • initiativ, improvisationsförmåga och flexibilitet
    • samordningsförmåga
    • förmåga att förmedla och ta emot information
    • förmåga att ta och få kontakt med människor i kris
    • bra kännedom om lokala förhållanden
    • stresstålighet

    På FRG får du information om hur du anmäler ditt intresse hos Sveriges Civilförsvarsförbund:

    www.frivilligaresursgruppen.se

  6. Kommunen har geografiskt områdesansvar

    Det finns myndigheter som enligt lag har ett särskilt ansvar för samordningen av hanteringen av en kris. Ansvaret är geografiskt uppdelat på lokal, regional och nationell nivå. Det kallas för geografiskt områdesansvar.

    På lokal nivå har Uppsala kommun det geografiska områdesansvaret. Det innebär att vi vid en samhällskris ska arbeta för att det som görs av olika aktörer inom kommunens gränser samordnas. Det gäller även samordnad information till invånarna.

    Kommunen ska även ge Länsstyrelsen lägesrapporter och informera om vad som händer och om vad kommunen planerar att göra.

    Vad det är för kris och hur stor den är avgör vilka som blir involverade. En kris börjar ofta i en kommun, men kan spridas så att den berör delar av eller hela Sverige.