Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Utforska Uppsalas historia genom Stadsarkivets arkiverade kartor och stadsplaner. Här kan du se hur staden vuxit och förändrats sedan 1800-talet, jämföra olika tiders kartor och följa utvecklingen av stadsdelar och kvarter.
I Uppsala kommuns digitala karttjänst kan du jämföra historiska stadskartor med den moderna kommunkartan. Under fliken ”Historiska kartor” hittar du kartor från 1858 och framåt.
Jämför historiska kartor på kartportalen.uppsala.se
Vill du hitta fler kartor kan du söka vidare i våra arkiv. Här finns även andra handlingar som berättar om Uppsalas historia.
Hitta rätt i arkiven – så söker du efter kartor
I våra arkiv finns många kartor bevarade. Här kan du ladda ner ett urval och ta del av dem direkt.
Upsala framställd i utsikter och topografisk plan av J. Way (1842)
Stadskarta 1842 Way (PDF, 5 MB)
Karta över staden Upsala med därtill lydande ägor av ingenjör Gustaf Liunggren (1858)
Stadskarta 1858 Liunggren (PDF, 9 MB)
Karta över Upsala, sammandragen och utgiven av Robert Schumburg (1882)
Stadskarta 1882 Schumburg (PDF, 176 MB)
Karta över Upsala med den fastställda stadsplanen från 1881 av stadsingenjör Ludwig Wåhlberg (1884)
Stadskarta 1884 med stadsplan 1881 Wåhlberg (PDF, 12 MB)
Karta över Upsala av stadsingenjör Ludwig Wåhlberg (1889)
Stadskarta 1889 Wåhlberg (PDF, 3 MB)
Karta över Uppsala stad av stadsingenjör Gösta Laurell (1909)
Stadskarta 1909 Laurell (PDF, 781 KB)
Karta över Uppsala stad av mätningsingenjör Eric Nohldén (1930)
Stadskarta 1930 Nohlden (PDF, 6 MB)
Karta över Uppsala stad av mätningsingenjör Eric Nohldén (1943)
Stadskarta 1943 Nohldén (PDF, 6 MB)
Karta över Uppsala stad av stadsingenjör Mats Levan (1948)
Stadskarta 1948 Levan (PDF, 6 MB)
Karta över Uppsala stad, upprättad 1958 och kompletterad 1961, av stadsingenjör Mats Levan
Stads- och detaljplaner beskriver hur staden eller kommunen beslutat att mark inom tätorter ska användas. Uppsalas första moderna stadsplan började gälla år 1881. Fram till 1920-talet fastställdes stadsplaner för hela staden, därefter infördes detaljplaner för mindre områden som stadsdelar och kvarter.
Uppsalas fortsatta planering från 1950-talet och framåt skedde sedan i form av generalplaner och översiktsplaner. Översiktsplaner innehåller riktlinjer för hur mark och vatten ska användas i framtiden och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras.
Ta del av hur Uppsala har utvecklats genom historien. Klicka på blocken för att läsa mer.
Vid stadsregleringen 1643 förändrades den medeltida staden i grunden. De trånga gränderna försvann och kvarteren blev kvadratiska eller rektangulära. Stora torget blev stadens centrum. Den här stadsplanen behölls när Uppsala byggdes upp igen efter branden 1702.
1859 antogs en ny stadsplan, den första på över 200 år. I den nya planen utvidgades stadsområdet österut till Väderkvarnsgatan. På 1860-talet växte staden åt väster då Luthagen på allvar började att bebyggas. En viktig orsak var den stora folkökningen som skedde i mitten på 1800-talet. 
Uppsalas första moderna stadsplan utarbetades av stadsingenjören Ludvig Wåhlberg och började att gälla år 1881. All bebyggelse som vuxit upp utanför stadstullarna under 1800-talet togs med i planen.
Mot väster sträckte planen sig utanför Observatoriet, mot Luthagen till nuvarande Ringgatan. Mot Svartbäcken sträckte den sig ett kvarter utanför Gamla Uppsalagatan. Störst var utvidgningen öster om järnvägen.
Kvarteren var planerade i regelbundna rektanglar och inom de nya stadsdelarna skulle staden bygga breda esplanader. Vaksala torg blev stadens stora marknadstorg, och Kungsängstorg anlades som plats för kreatursmarknaden.
I arkitekten Per Hallmans förslag till stadsplan 1910 är 1800-talets traditionella kvarterssystem ersatt med en mer konstnärlig syn på stadsplanering. Storslagna byggnader och fler smågator var framträdande inslag.
I planen gavs inget utrymme för stadens industrier. Stadsplanen blev aldrig beslutad i sin helhet. Delar av förslaget kom att förverkligas i den bebyggelse som växte fram i Svartbäcken och Kåbo.
Nästa stora stadsplan togs fram 1921 av stadsingenjör Albert Lilienberg. Planen blev aldrig beslutad. En del av den låg till grund för 1920- och 1930-talens stadsplanering i Uppsala.
Det som utmärkte planen var storslagenhet. Där fanns breda parkstråk och esplanader. Inspirationen kom från Frankrike och Italien. Här fanns också ett ringformigt gatusystem inlagt och flera stora trafikplatser.
Den gamla, låga kvartersbebyggelsen ersattes av mäktiga bostadslängor längs de breddade gatorna.
Den första generalplanen för hela staden lades fram 1958. Målet var en modern stad med handel och administration i stadskärnan och nya bostäder utanför centrum.
Under 1960-talet togs ett nytt generalplaneförslag fram som beslutades 1969. Här ingick bland annat planeringen av de nya stadsdelarna Sävja och Gottsunda.
Den första översiktsplanen för Uppsala beslutades 1990.
Den översiktsplan som gäller idag beslutades 2016 och visar hur bebyggelse, transportsystem och grönområden bör utvecklas i staden fram till 2050. Sedan 2024 pågår ett arbete med att revidera planen.
Sök i våra arkiv digitalt, använd våra förteckningar eller få stöd av oss. Läs mer om hur du kommer igång och hittar rätt material.
Beställ handlingar och ta del av arkivmaterial, till exempel betyg, ritningar och sociala akter. Läs mer om hur du hittar rätt och gör din beställning.
Ta del av arkivmaterial på plats i vår läsesal. Här kan du söka i databaser och fördjupa dig i Uppsalas historia. Läs mer om hur du besöker oss och vad som gäller.
Du är välkommen att besöka eller ringa oss under våra öppettider. Du kan också nå oss alla vardagar på Stadsarkivets e-post.
Stadsarkivet har stängt 23 och 24 april.
Måndag: stängt
Tisdag: 10.00–18.00
Onsdag: 10.00–16.00
Torsdag: 10.00–16.00
Fredag: 10.00–12.00
