Framtidens konstverksamhet

Utredningen om Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och Uppsala konstmuseums lokalisering är nu klar.

Innehåll

Utredningsuppdraget

Förstudie och utredningsrapport

Dialog och synpunktsinhämtning 

Vanliga frågor och svar

 

Utredningen har kommit fram till en rekommendation där Uppsala konstmuseum får mer plats på Uppsala slott. Förslaget innebär bland annat långsiktigt arbete som skapar goda villkor för konsten och ger uppsalaborna mer konst i ny miljö. Inriktningsbeslutet fattas av kommunstyrelsen.

Konst och kultur är stora och viktiga frågor i Uppsala kommun. Utredningen rekommenderar nu att verksamheten vid konstmuseet stärks och att museet blir kvar vid slottet med ombyggda och utökade lokaler. Förslaget innebär även att slottsparken görs mer tillgänglig, öppnas upp för rekreation och blir ett rum för konsten. Utifrån detta rekommenderas ett utökat verksamhetsstöd till museet.

 

Utredningsuppdraget

Den 21 november 2018 beslutade kommunstyrelsen att ge i uppdrag till kommunledningskontoret och stadsbyggnadsförvaltningen att, i samråd med kulturförvaltningen, senast juni 2019 utreda de föreslagna alternativen till placering av konstmuseet, kvarteret Ångkvarnen och kvarteret Hugin.

I uppdraget, KSN-2018-1069, ingick även att beakta Statens Fastighetsverks förslag till ombyggnad och ny gestaltning av Uppsala slott och omgivande miljö, liksom möjligheterna med fortsatt verksamhet i befintlig lokalisering. 

Den 13 juni 2019 beslutade kommunstyrelsen att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen att även undersöka placeringen med utgångspunkt från verksamhet, stadsutveckling och ekonomi. Även andra placeringar skulle beaktas enligt tilläggsdirektivet. Utredningen skulle presenteras senast februari 2020. Den 29 januari publicerades rapporten på uppsala.se och en presentation av den gjordes på konstmuseet den 9 februari.

 UtrednigsprocessenSe processbilden som pdf. (PDF, 73 KB)

Uppsala kommuns uppdrag och arbete bygger på en demokratisk process där folkvalda politiker fattar beslut genom en representativ demokrati.

Den politiska processen påbörjas när utredningsrapporten lämnas över till kommunstyrelsen.

Preliminärt datum för inriktningsbeslut i kommunstyrelsen, gällande konstmuseets framtid, var den 15 april. På grund av covid-19-pandemin är beslutet framflyttat. Nytt datum är inte bestämt.

 

Förstudie och utredningsrapport

  

Dialog och synpunktsinhämtning

Ett av uppdragen i Uppsala kommuns styrande politiska dokument, Mål och Budget, är att Uppsalas invånare, organisationer och näringsliv ska vara delaktiga i att utforma samhället och kommunen ska arbeta för att öka medborgarnas möjlighet till påverkan. Bland annat genom dialog med fler medborgargrupper och utveckla former för medborgardialog på fler språk än svenska.

I denna utredning har det genomförts:

  • Medborgarundersökning genom en metod där de svarande kunde välja det språk de känner sig mest bekväma med. 580 kvalitativa svar har analyserats.
  • Nio enskilda möten med ansvariga utredare för intresserade medborgare och föreningar. Totalt fanns 25 tider att tillgå. (Genom annonsering i UNT, riktade mailutskick och inbjudan till de föreningar som ingår i kommunens samverkan med föreningslivet, erbjöds vem som helst att boka in ett 30-minuters möte för att kunna ställa frågor och komma med synpunkter till utredningen.)
  • Intervjuer med cirka 200 museibesökare på Upplandsmuseet, Bror Hjorths Hus och Uppsala konstmuseum
  • Ett 30-tal möten med olika interna och externa intressenter. Till exempel avdelningar inom kommunen och andra museer i Sverige
  • Ett informationsmöte där utredningen presenterades med möjlighet att ställa frågor.

Flera inkomna synpunkter under utredningen har tagits med i rapporten

Exempel på detta är att:

  • Utveckla verksamhetens innehåll
  • Lyfta och arbeta mer med museets samlingar
  • Erbjuda fler möjligheter till interaktivitet
  • Öka tillgängligheten till konsten genom innovativa, digitala lösningar
  • Utveckla den pedagogiska verksamheten
  • Synliggöra det historiska perspektivet på platsen
  • Låta konsten ta plats även utanför konstmuseets väggar för att öka intresset och nyfikenheten för konst och kultur
  • Att utlysa en arkitekttävling

Synpunktsinsamling efter publicering och den fortsatta processen

Under perioden 28 januari–17 februari fanns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget i utredningen. Synpunkterna samlas in skriftligt för att kunna registrera och sammanställa dem. När synpunkterna sammanställts i en så kallad remissammanställning lämnas den över till de folkvalda politikerna som kan välja att gå på utredarens rekommendationer eller fatta ett annat beslut i frågan.

Utredarna svarar på faktafrågor om förslaget men kommenterar eller besvarar inte synpunkter på utredningens förslag. 

Sammanställning av synpunkter. (PDF, 336 KB)

 

Vanliga frågor och svar

Nej, förstudien kom fram till att en fortsatt utredning särskilt skulle beakta Statens Fastighetsverks förslag till ombyggnad och ny gestaltning av Uppsala slott och slottets omgivning. Andra möjligheter till placering av Uppsala konstmuseum som förstudien föreslår skulle utredas var kvarteren Hugin och Ångkvarnen.

Uppsala kommuns utredare har sin expertis i utredningskompetens, som att samla in och sammanställa relevant information, analysera den och att utgå från de viktiga perspektiv som politiken pekar ut, exempelvis hållbarhetsperspektiven. Inför varje nytt utredningsuppdrag tar utredaren in sakkunniga inom aktuella områden som expertstöd under utredningstiden. I denna utredning har det varit museichefer, konstintendenter, pedagoger, upphandlare, analytiker, jurister, landskapsarkitekter och näringslivsutvecklare. 

De nuvarande lokalerna är inte ändamålsenliga, det behövs mer utrymme och bättre förutsättningar både för konsten och besökarna. Bland annat är tillgängligheten till och inom museet låg och lever inte upp till förväntningarna på en publik verksamhet. Inomhusmiljön behöver förbättras och säkerheten ökas för in- och utlastningar av konst för att museet ska kunna låna in och ställa ut värdefulla verk. I dag tas konsten in och ut ur byggnaden genom samma entréer som besökarna. Huvudentrén är för liten och besökare som behöver använda handikappingången är hänvisad till källaringången. Även den pedagogiska verkstaden behöver moderniseras och få mer utrymme.

Nej.

Alla platser i utredningen har utretts utifrån olika aspekter och har olika för- och nackdelar. På grund av lagen om offentlig upphandling har utredningen valt att inte redogöra i detalj i rapporten för de olika platserna som utretts. Om kommunstyrelsen skulle besluta att kommunen ska upphandla en lokal för ett museum, kan det vara en nackdel för de olika fastighetsägarna att det rapporterats om vad som är bra eller dåligt med de olika alternativen.

Hamnplan är ett av många alternativ som har utredningen har tittat närmare på, men det alternativet bedöms inte tillräckligt genomförbart för att belysas närmare i rapporten.

Uppsala kommun arbetar för att sänka låneskulden och inför varje lokalanskaffning behöver kommunen göra en ekonomisk avvägning. Vi behöver balansera andelen egna investeringar som leder till ökade lån med hyresavtal där andra äger fastigheten för att hålla lånekostnaderna nere. I fallet med konstmuseet skulle alternativet vara att köpa en byggnad till marknadspris vilket skulle kräva lånefinansiering. Därför har bedömningen gjorts att ingen egen investering ska göras. I Uppsala kommuns styrdokument Mål och budget 2020, inriktningsmål 1 - Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi, finns uppdraget att 

  • Systematiskt pröva alternativet att hyra lokaler på långa kontrakt istället för att kommunkoncernen bygger och äger själv, utifrån vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt. (KS) 

Uppsala slott är en del av riksintresset för Uppsala stad och absolut del av Uppsalas karaktär. Kommunen har ett helhetsansvar för all miljö i Uppsala oavsett fastighetsägare och att en så central och viktig del av staden har en verksamhet och ett utförande som bidrar till en levande och vacker stad ligger i kommunens intresse. Naturligtvis i samarbete med fastighetsägare och övriga aktörer.

Utredningens bedömning är att det är möjligt. De befintliga lokalerna är på många sätt uppskattade och de utredningar som gjorts visar att nackdelarna med museets lokaler kan åtgärdas. Lokalerna anpassades med nya bjälklag och andra nutida ingrepp för landsarkivet i början av 1900-talet. Konstmuseet är idag inrett i arkivlokaler. Stora delar av lokalerna saknade bjälklag fram till ungefär år 1900, och har efter det börjat användas. Detta gör att friheten är ganska stor att ändra lokalerna. Det finns också väggar och delar av slottet som absolut inte får ändras och som ska bevaras, till exempel stuckaturer från 1500-talet. Statens fastighetsverk har ett flertal exempel på genomförda projekt där nutida krav på offentlig miljö i historiska byggnader hanterats på ett sätt som även kan tillföra upplevelsevärden. Ett exempel på detta är Nationalmuseum i Stockholm.

Det behövs fler vägar att ta sig till museet i parkområdet och de behöver utformas på olika sätt och även erbjuda möjlighet till vila på vägen. Det ska vara underlag som det går att både gå och cykla på. Att se över andra möjligheter att ta sig upp till slottet är också nödvändigt, det skulle kunna vara en rulltrappa, en bergbana eller förarlösa bussar. På plats på borggården behöver entréer ses över, det skulle kunna göras med platåer, ramper eller andra typer av trappor.

Genom satsningen på parken kan konstmuseet erbjuda sina besökare en konstupplevelse redan innan de kliver in innanför entrén. Konst i parken innebär även en ökad tillgänglighet då det går att uppleva konst på dygnets alla timmar. Samtidigt blir hela området mer attraktivt. Parken kan också tydligt signalera att det finns ett konstmuseum att besöka i området. Satsningen i parken innebär en förstärkning för upplevelsen av konstmuseet.

Utredningen har i första hand fokuserat på vilken verksamhet ett konstmuseum ska bedriva och vad verksamheten, och därmed konsten, har för behov. Därefter har utredningen tittat på frågor kring stadsutveckling och besöksnäring. Ett konstmuseum behöver ha både bra förutsättningar för konsten och för besökare som ska ta del av den.

Utredningen föreslår en verksamhetsökning från 10.7 Mkr 2020 till 18,5 Mkr 2028. Investeringarna för ombyggnationen av konstmuseets lokaler i slottet landar på fastighetsägaren. Förhandling av hyran med fastighetsägaren kan göras först efter att en fördjupad studie gjorts om exakt vad som ska göras, när i tid det ska ske och på vilket sätt. Kommunen har gjort en uppskattning av hyreskostnaden utifrån erfarenheter från bland annat andra museer som gjort liknande ombyggnationer och beräknar att hyran ökar från 3,5 Mkr 2020 till 12,6 Mkr 2028. Det finns även kalkyler på vad de olika utvecklingsförslagen för parken kan komma att kosta. Vad som kan genomföras och vem som ska ta kostnaden ska förhandlas med Statens Fastighetsverk som är positiva till att utveckla parken.

Det har inte gjorts något val av upphandlingsform än. Vilket upphandlingsförfarande som ska användas utvärderas efter att kommunstyrelsen fattat beslut i frågan. Generellt gäller att hyreskontrakt ska upphandlas. Om konstmuseet ska var kvar på slottet kan ett upphandlingsförfarande utan föregående annonsering göras. Om konstmuseet ska placeras på någon annan plats är bedömningen att ett hyreskontrakt behöver upphandlas i konkurrens, och utredningen rekommenderar ett så kallat förhandlat förfarande. Läs mer om olika sätt att upphandla och vad de innebär på upphandlingsmyndigheten.se