Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Varför satsar Uppsala kommun på spårväg och inte på andra alternativ? Frågan är vanlig och svaret bygger på de kapacitetsanalyser och samhällsekonomiska kalkyler som har tagits fram under utredningstiden.
Uppsala växer och har gjort det stadigt i flera decenniers tid. För att fler ska kunna resa med kollektivtrafiken behöver den byggas ut. För Uppsala handlar det inte om, utan hur, det ska ske.
Den spårvagn som kommer att trafikera Uppsala kan ta drygt 300 passagerare. En vanlig stadsbuss i linjetrafik idag tar omkring 70 passagerare och en ledbuss 120-150 passagerare beroende på modell.
Det här är det maximala antalet passagerare som bussen respektive spårvagnen kan ta. Då är det riktigt trångt och man brukar istället prata om komfortantal där passagerarna fortfarande tycker att det är bekvämt att resa även om man kanske får stå upp en del av resan.
Lite siffror:
Uppsala växer och har gjort det stadigt i flera decenniers tid. Även om de senaste siffrorna visar att tillväxten har mattats av något så har Uppsala län växt mest av alla län i Sverige i nio av de senaste tio åren. Uppsala är en attraktiv kommun och ett attraktivt län där många vill leva, bo och verka.
Till 2050 beräknas Uppsala ha en befolkning på 308 000 invånare.
Det är 60 000 personer fler än vad som bor i staden idag. Att befolkningen ökar märks särskilt i de södra delarna av Uppsala där vanlig busstrafik redan idag har svårt att hantera resandemängderna på ett bra sätt.
Frågan är alltså inte om kollektivtrafiken i södra Uppsala behöver byggas ut, utan vilket system som klarar det resandebehov som redan finns och som växer. Kapacitetsanalyserna visar tydligt att det bara är spårväg som har tillräcklig kapacitet för att alla resenärer ska få plats utan att turtätheten blir orimligt hög med trafikstockningar som följd.
Varje dag görs det 75 000 resor med stadsbussarna i Uppsala.
De mest trafikerade linjerna i Uppsala är linje 3,4,5 och 7 som trafikerar Gottsunda och Sävja tillsammans med linje 1, ringlinjen som bland annat passerar Regementsvägen, Polacksbacken och Rosendal.
Redan idag är det trångt på bussarna i rusningstrafik och med 60 000 fler invånare skulle vi behöva sätta in så många fler bussar att trafikstockningar blir oundvikliga och annan trafik får svårt att ta sig fram.
Vanliga bussar räcker helt enkelt inte till.
Hur långa bussar får vara regleras i Trafikförordningen (4 kap. 17 a §).
För bussar gäller:
Längre bussar än 24 meter är inte tillåtna på svenska vägar enligt svensk lag. Samma begränsning finns inte för spårvagnar vilket är anledningen till att spårvagnar kan ta fler passagerare än en buss.
Med kapacitetsstark kollektivtrafik menas helt enkelt en kollektivtrafik som kan ta många passagerare.
Du kan läsa mer om hur många passagerare som får plats i en buss respektive en spårvagn här.
Alla satsningar på infrastruktur kostar pengar. När vi har utvärderat olika lösningar för kollektivtrafiken har vi tittat på den inledande investeringskostnaden men också vad driftskostnaden blir.
Den totala summan beräknas till 12,1 miljarder. Stat, region och kommun delar på investeringskostnaden:
Staten: 3,1 miljarder
Region Uppsala: 1,5 miljarder
Uppsala kommun: 7,5 miljarder
Att anlägga spårväg är en betydande investering. I Uppsala börjar det blir trångt på bussarna framförallt i de södra delarna. Därför behöver vi utveckla kollektivtrafiken så att alla som vill ska kunna resa i framtiden.
Spårvägen måste därför jämföras med andra lösningar som är likvärdiga. De stadsbussar som trafikerar Uppsala idag har för låg kapacitet så den jämförelse som måste göras är spårväg mot andra lösningar som BRT, Bus Rapid Transit.
I den jämförelsen förlorar BRT när man ser till hela livscykeln (30 år) eftersom:
Under utredningstiden har vi tittat på olika alternativ som spårtaxi, elbussar eller självkörande bussar.
Både elbussar och spårväg drivs av el så där är de båda trafikslagen jämförbara. Den stora skillnaden handlar om kapaciteten. En spårvagn kan transportera fler människor samtidigt än vad en buss kan göra oavsett hur den drivs.
Självkörande, autonoma, bussar kan i framtiden bli viktiga inslag i Uppsalas kollektivtrafik. Men de är en lösning för ett annat problem: orter där det i dag är gles trafik, låg volym och sista-milen-transporter.
De löser inte en situation där man behöver flytta över 80 000–100 000 påstigande per dygn längs ett par huvudstråk i rusningstid.
I samband med Fyrspårsavtalet 2017 studerade kommunen flera kollektivtrafiksystem, däribland spårtaxi. Slutsatsen var att spårtaxi har intressanta egenskaper, men skulle kräva kompletterande trafikslag och parallella system.
I studien utgick kommunen från att en spårtaxi kunde ta 10 passagerare och ändå motsvarades inte behovet för kollektivtrafiken.